Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)

Transkript

1

2 Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) HALU genomförd på: Antal enkäter: Datum: Urval: Testdatum fr.o.m t.o.m Testnummer inom datum 1 Sida 2

3 Åldersfördelning Åldersfördelning Män Kvinnor Medelålder 43,8 43,8 43,9 Totalt Sida 3

4 Metod Enkät med frågor rörande den upplevda hälsan, livsstilen och arbetsmiljön. I undersökningen ingår provtagning och analys av blodvärde, kolesterol och blodsocker. Mätning av puls, blodtryck, längd, vikt, midjemått och BMI. Hälsosamtal i motiverande anda. Sida 4

5 Syfte och mål Syftet med HALU är att kartlägga samt analysera sambandet mellan hälsa, arbetsmiljö och livsstil. Motivera och inspirera medarbetarna och företaget/organisationen till ökat engagemang i hälso- och livsstilsfrågor. Medarbetaren får insyn i sin hälsostatus och råd om livsstilsförändringar. Kartläggningen syftar till att kunna ge Skolan för teknik och hälsa ett bra underlag till beslut om fortsatta investeringar i hälsa och arbetsmiljöområdet. Sida 5

6 HALU rapporten ger indikatorer inom Hälsa, Livsstil och Arbetsmiljö Syfte med rapporten är att kunna skapa möjligheter till att se vilka trender som finns inom Hälsa, Livsstil och Arbetsmiljö nu och över tid. Vi ser också indikatorer inom flera olika områden (kategorier) som kan vara avgörande i att nå de produktivitetsmål som finns. Indikationerna ställs i relation till hur det ser ut i Sveriges befolkning, i Feelgoods databas bestående av ca deltagare samt lagar och författningar från Arbetsmiljöverket. Referensen till de olika indikatorerna är sammanställda baserade på forskning, folkhälsorapporter från FHI och Socialstyrelsen samt specialister hos Feelgood inom de områden som presenteras. Även externa expertresurser har använts inom ex Alkohol. Sida 6

7

8

9

10 Hälsa som strategi Hälsa är en resurs i arbetet och ohälsa är ett hinder. Idag räcker det inte till att vara kompetent inom sitt yrke. Medarbetarens hälsa är en strategisk framgångsfaktor. Hälsan på jobbet har betydelse för kvalitet och effektivitet och därmed även för lönsamheten. Sida 10

11 Upplevd hälsa De personer som upplever sin hälsa som dålig eller mycket dålig (röd) löper 3-8 gånger större risk för att drabbas av sjukdom eller för tidig död inom 2-10 år. Referens Bengt Arnetz, forskare på Karolinska Institutet Folkhälsoinstitutet 74% män 70% kvinnor upplever en bra eller mycket bra hälsa (Nationella folkhälsoenkäten 2010 ålder år) Referens Nationella folkhälsoenkäten 2010 ålder år Sida 11

12

13 Motivation till livsstilsförändring per livsstilsområde % deltagare med avsikt till livsstilsförändring Sida 13

14 Vad kostar livsstilproblem som påverkar arbetsförmågan? En korttidsjukdag kostar upp till 10 % av månadslönen! En medarbetare i riskgrupp kostar arbetsgivaren en månadslön per år i genomsnitt jämfört med en medarbetare i friskgruppen. Då vi vet att personer i riskgrupper har högre sjukfrånvaro. I dessa 10 % är inte produktionsbortfall med. Summering det är ekonomiskt relevant att ha få personer i riskgruppen och förflytta till friskgrupp. Sida 14

15 Ledarskap - Stress Ett aktivt och hälsofrämjande ledarskap påverkar medarbetaren positivt. Sida 15

16 Det finns vinster med tidiga insatser I ett tidigt skede behövs normalt mindre insatser för att bibehålla en god hälsa och kondition jämfört med de insatser som behövs för att få tillbaka en person med dålig hälsa och kondition. Möjligheterna att lyckas med förebyggande underhåll, d.v.s. undvika att personer tappar i effektivitet genom sämre hälsa och kondition, är mycket högre än möjligheterna att få tillbaka dem som under en längre period haft dålig kondition, hälsa och hög frånvaro. Sida 16

17 Hälsofaktorer % gröna, gula och röda medarbetare Sida 17

18 Livsstilsfaktorer % gröna, gula och röda medarbetare Sida 18

19 Arbetsmiljöfaktorer % gröna, gula och röda medarbetare Sida 19

20 Fysiska arbetsmiljöfaktorer % gröna, gula och röda medarbetare Sida 20

21 Systematiskt arbetsmiljöarbete % gröna, gula och röda medarbetare Sida 21