Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Transkript

1 Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan

2 Ett regeringsuppdrag År Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering mot narkotika Sveriges kommuner och landsting

3 Traditionell ANT-undervisning Har liten eller ingen effekt på ungas beteenden Effekten kan till och med vara den motsatta

4 Förebyggande insatser Stärka skyddsfaktorerna runt barn och ungdomar Minska antalet riskfaktorer

5 Viktiga utgångspunkter Går hand i hand med skolans lärande kärnuppdrag. Kunskapsbaserade metoder ökar chansen att lyckas. Skolan en pusselbit bland flera

6 Vad är risk- och skyddsfaktorer? Attityder, förmågor, föreställningar, beteenden eller situationer som påverkar barn och ungas livsvillkor

7 Exempel på skyddande faktorer Skolan Tydliga normer/regler Att uppmärksammas för positiva handlingar Att känna tillhörighet och anknytning Ett gott socialt och emotionellt klimat Höga förväntningar från vuxna Familjen Tydliga normer och förväntningar från föräldrar Goda och kärleksfulla relationer Att uppmärksammas för positiva handlingar God insyn i vad barnet gör utanför hemmet Individen/kamrater Social och kognitiv kompetens Skolframgång Goda kamratrelationer

8 Exempel på riskfaktorer Samhället Tillgång till droger Lagar och normer Bostadsområde som präglas av kriminalitet, bostadsbrist, etc. Skolan Familjen Individen/kamrater Otrivsel Låg kunskapsnivå Brist på struktur Låga förväntningar Missbruk inom familjen Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn Familjkonflikter Tillåtande attityd (t ex föräldrar som bjuder) Tidigt och långvarigt asocialt beteende Misslyckande i skolan Skolk Kamrater som har problem Tidig debut och positiv attityd till t ex droger

9 Risk- och skyddsfaktorer samspelar Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs cl Skyddsfaktorer Riskfaktorer Sundell K. Drog- och riskbeteenden hos Stockholmselever. Resultat från Stockholms drogvaneinventering år Stockholm stad, FoU-enheten. (FoU-rapport 2003:2)

10 Insatser för alla eller för de mest utsatta? En liten insats till många ger större effekt på folkhälsan än stora insatser till få Universella Selektiva Indikerade

11 Vad menar vi med kunskapsbaserade metoder? Teoribaserade Utvärderade i studier med interventions- och kontrollgrupp Studier publicerade i vetenskapliga tidskrifter Anpassade till svenska förhållanden

12 Effektiva metoder/program Teori om risk- och skyddsfaktorer Träningsmoment (t.ex. rollspel, hemövningar) Utbildning till dem som leder programmen Medel som säkerställer kvalitén, t.ex. en manual

13 Fyra hörnstenar 1. Föräldrar 2. I klassrummet 3. Elevhälsan 4. Fritiden

14 Hörnsten 1 - Föräldrar Samarbete mellan skola och föräldrar Föräldraprogram

15 Hörnsten 1 Föräldrar Samarbete mellan skola och föräldrar Stärker skolklimatet och barnens studieprestationer

16 Hörnsten 1 Föräldrar Föräldraprogram Värme och ramar Samspel och kommunikation Gränssättning kring alkohol och droger

17 Hörnsten 1 - föräldrar Föräldraprogram Hantera problembeteenden: Regler Konsekvenser Förebygga negativt beteende: Samspel/Kommunikation Stärka anknytning: Uppmärksamma Uppmuntra Berömma

18 Hörnsten 2 - I klassrummet Lärarens ledarskap Socialt och emotionellt lärande Skolnärvaro Arbete mot mobbning

19 Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Tydliga regler och rutiner som främjar positivt beteende Uppmuntra elever när de fungerar bra

20 Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Regler konsekvenser Tydliga instruktioner Uppmärksamma Ignorera Positiv tid tillsammans; beröm, belöning, positiv förstärkning

21 Elever om lärares uppmuntran & skäll % Ofta beröm Ofta skäll Årskurs

22 Hörnsten 2 I klassrummet Socialt och emotionellt lärande Känslohantering Problemlösning Samarbete Vänskap och relationer

23 Hörnsten 2 I klassrummet Se skolk som en larmsignal När barnen faller ut från skolan, är vägen kort till äldre, antisociala och kriminella vänner. Citat av David P. Farrington, kriminolog på Cambridge University

24 Hörnsten 2 I klassrummet Insatser mot mobbning Förebyggande arbete Likabehandlingsplaner

25 Hörnsten 3 - Elevhälsan Hälsa och lärande går hand i hand

26 Hörnsten 4 - Fritiden Fritidsaktiviteter med struktur där barn och ungdomar får utveckla ett intresse tillsammans med trygga kompisar

27 Hörnsten 4 - Fritiden En studie om ungdomars fritid En studie av åringar och deras föräldrar: Ungdomar som deltog i ostrukturerad öppen verksamhet: Hög nivå av problembeteenden Ungdomar som deltog i strukturerade fritidsaktiviteter: Låg nivå av problembeteenden

28 En förebyggande policy i skolan Främja Förebygga Upptäcka Åtgärda Följa upp

29 En policy skapar tydlighet Konsensus alla drar åt samma håll Många aktörer många drar åt samma håll Uthållighet man drar åt samma håll under lång tid Relevanta mål man drar åt rätt håll

30 En policy skapar tydlighet Synergieffekter olika insatser förstärker varandra Bästa beprövade metoder att medvetandegöra organisationen om varför man gör det man gör. En del av vardagsarbetet de förebyggande insatserna byggs in i den ordinarie verksamheten

31 Ex. förebyggande program FÖRÄLDRAR Active parenting COPE I KLASSRUMMET Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet Lärarledarskap ELEVHÄLSAN Motiverande samtal (MI) De otroliga åren Komet för lärare Komet för föräldrar Social och emotionell träning (SET) Föräldrakraft Stegvis Föräldrastegen Olweus mobbningsförebyggande program Steg för steg/nya Steg Örebro preventionsprogram (ÖPP)

32 Läs mer om programmen på

33 Bra länkar