Handlingsplan för det drogpreventiva arbetet i Landskrona Stads gymnasieskolor samt Estet College och Junior College

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen 1(9) Datum Handläggare Christian Olsson Er Referens Vår Referens Handlingsplan för det drogpreventiva arbetet i Landskrona Stads gymnasieskolor samt Estet College och Junior College Handlingsplanen utgår från Alkohol- och drogpolitiska policy för Landskrona Kommun (revidering av alkohol- och drogpolitiska program från 1997). Fastställd Inledning Skolan är den arena där stadens ungdomar vistas stora delar av sin tid. Det har mer och mer uppmärksammats vilken viktig skyddsfaktor gymnasieskolan är både för ungdomarna som grupp och på individnivå. Verktygen för att stärka och skydda ungdomarna för eventuella riskfaktorer är i många delar samma verktyg som gymnasieskolan använder i sitt pedagogiska uppdrag i syfte nå ökad måluppfyllelse. Drogförebyggande arbetet syftar till att bevara en god hälsa och att förhindra att skador uppkommer eller förvärras. Målsättningen med det drogförebyggande arbetet är att ge eleverna kunskap och påverka deras normer och värderingar så att de undviker destruktiva och hälsofarliga beteenden. Härigenom ökar tryggheten för skolans elever och även välbefinnandet och närvaron. Elever som känner sig trygga och blir sedda av vuxna, trivs i sin skolmiljö och har bättre förutsättningar att nå målen i skolan. Genom att arbeta drogförebyggande arbetar vi utifrån värdegrunden i LPF94 och vi uppfyller mycket av arbetet som föreskrivs i likabehandlingsplanerna. Mål - Höja debutåldern för den första berusningen Mäts vid nästa levnadsvaneundersökning som genomförs 2012 genom jämförelse med drogvaneundersökning Denna undersökning görs i årskurs 2 på gymnasiet. - Minska antalet ungdomar som någon gång provat narkotika. Mäts vid nästa levnadsvaneundersökning som genomförs 2012 genom jämförelse med drogvaneundersökning Denna undersökning görs i årskurs 2 på gymnasiet. Minska antalet ungdomar som röker. - Mäts vid nästa levnadsvaneundersökning som genomförs 2012 genom jämförelse med drogvaneundersökning Denna undersökning görs i årskurs 2 på gymnasiet. Definition Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax xxx@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

2 2(9) Skolornas drogförebyggande arbete ska utgå från fyra hörnstenar (skolan/klassrummet, föräldrar, fritid, elevhälsa) där varje del är lika viktig för att stärka skyddsfaktorer och skapa ett bra arbetsklimat för både personal och elever. Det är samspelet mellan insatserna som ger ett gott resultat för skolornas elever. Universell nivå Skolan/klassrummet Ett positivt klass-/skolklimat på gymnasiet har en positiv betydelse både för det pedagogiska och förebyggande arbetet. Idag finns det verktyg för att skapa struktur och trygghet i dessa miljöer, bland annat genom skolornas trygghetsdokument som finns på Allvar Gullstrandgymnasiet och Enoch Thulingymnasiet. På Allvar Gullstrandgymnasiet finns ytterligare ett trygghetsdokument vilket fastställt att personal ska vistas ute bland eleverna i de gemensamma utrymmena via vistelseschema. Folkhälsoinstitutet har tagit fram materialet Berusning på schemat? ett nytt lärarmaterial om alkohol, narkotika, dopning och tobak, detta skall arbetas med under årskurs 1 för att öka elevernas medvetenhet och stärka dem. Alla lärare ska utbildas i relationskompetens. Trygghetsdokument ska finnas på alla gymnasieskolor i Landskrona Stad. Rektor ansvarar för att alla lärarna blir introducerade i materialet och använder sig av det. Verksamhetschef ansvarar för att trygghetsdokument upprättas. Rektor ansvarar för att lärarna blir utbildade i relationskompetens och för att kunskap och metod kontinuerligt följs upp och utvärderas. Materialet berusning på schemat är kostnadsfritt. Kostnaden för utbildning i relationskompetens är svår att uppskatta då det inte är någon färdig paketutbildning. Boken relationskompetens av Jesper Juul och Helle Jensen ska köpas in, kostnad per bok är 292 kronor, även handledning från skolpsykolog är nödvändigt. Relationskompetensutbildningen är något man får arbeta med på skolans KP dagar. Trygghetsdokument klart. Relationskompetens pågår. Berusning på schemat ska tillämpas i de nya åk 1 HT 2012.

3 3(9) Föräldrar Föräldrar är viktigast. Föräldrar är en betydelsefull resurs när det gäller att skapa en positiv och trygg lärande miljö. Ett gott samarbete med hemmen främjar ungdomarnas hälsa och utveckling. Örebro preventionsprogram (ÖPP) är en föräldramötesmetod. Programmet syftar till att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande och drogvanor och sprida information om hur man som förälder kan agera för att hindra tidig alkoholdebut, berusningsdrickande bland ungdomar. Tanken med ÖPP är att sätta stopp för den ökade och riskfyllda alkoholkonsumtionen under tonåren och att skjuta upp alkoholdebuten så länge som möjligt. Ju senare debut, desto mindre risk för framtida alkohol- och drogmissbruk visar forskningen. Rektor på berörda skolor. Utbildning av pedagoger som ska ansvara för ÖPP i klassrummet. Kan delvis ske internt, men externa utbildningskostnader blir aktuellt. Kursavgiften är ca 9000 kr per kurstillfälle a 2 dagar, upp till 30 st per gång. Utbildning av personal tidigast läsåret 2012/2013. ÖPP tillämpas på skolorna med start läsåret 2013/2014. Fritid Intressen en skyddsfaktor. Att tidigt få chansen att utveckla ett inspirerande intresse tillsammans med trygga kompisar är en skyddsfaktor. Föreningsliv, ungdomshus/aktivitetshus och andra fritidsverksamheter som bas eller i samverkan med dessa är en bra väg att arbeta främjande och förebyggande. Främja kontakter och samarbete med Hållplats 261 och andra fritidsverksamheter. Rektor på berörda skolor. Verksamhetschefen ansvarar för avsiktsförklaring. Kostnadsfritt.

4 4(9) Löpande. Ny avsiktsförklaring kommer att fastställas. Elevhälsa Det goda samtalet öppnar vägen. Närheten till eleverna och kunskapen om deras hälsa har stor betydelse för det förebyggande arbetet i gymnasiet. Skolsköterskorna erbjuder alla elever i årskurs 1 ett hälsosamtal i vilket drogvanorna kartläggs. Kuratorer finns på alla gymnasieskolor för alla elever. Ansvarig personal inom elevhälsan. Inom befintlig budget. Löpande. Selektiv nivå Skola/klassrummet Frånvarohantering. Skolk är i många fall en larmsignal och en indikator på hur eleven mår. Upprepat skolk är enskilt en stor riskfaktor för att utveckla asocialt beteende. Denna grupp är mer utsatt för ett riskbruk av alkohol och användande av andra droger. Det är av stor vikt att mentorerna uppmärksammar frånvaro och tecken som kan tyda på riskbruk/missbruk. Att tidigt upptäcka riskbruk/missbruk: Det kan vara svårt att upptäcka riskbruk/missbruk av droger. Eleven försöker vanligen dölja sitt Riskbruk/missbruk och även på direkt fråga förnekar han/hon det oftast. Följande lista innehåller en del symtom, som var för sig kan vara tecken på andra problem, men flera samtidigt bör föranleda oro för pågåenderiskbruk/ missbruk. Sociala störningar Ojämn arbetsprestation. Asociala beteenden och bristande gemenskapskänsla. Sen ankomst, hög korttidsfrånvaro. Försämrade skolprestationer. Oförklarliga försvinnande.

5 5(9) Konfliktbenägenhet. Benägenhet att ljuga, svika givna löften och så vidare. Stölder, våld och olaga hot. Koncentrationssvårigheter. Ändringar i beteende och vanor Svängningar i sinnesstämning, från nedstämdhet till skrattanfall eller tvärtom. Minskat intresse för skola, tidigare fritidssysselsättningar, idrottsaktiviteter. Försämrade relationer till föräldrar och syskon. Ändrad umgängeskrets, gamla kontakter upphör och nya udda tillkommer. Umgänge med missbrukare. Förskjuten dygnsrytm. Nedsatt aptit, betydande intag av sötsaker, läsk med mera. Dålig personlig hygien, oordnad klädsel, allmänt intryck av vanskötsel. Irriterat, aggressivt eller våldsamt beteende, många gånger långt utanför normala gränser. Kroppsliga tecken och störningar Kraftigt förstorade eller förminskade pupiller. Kraftig viktminskning. Ändrad ansiktsmimik. Hudutslag, inflammationer. Oförklarlig trötthet, håglöshet eller rastlöshet. Vagt definierade åkommor. Återkommande magont, huvudvärk. Förändringar i kroppshållning och rörelsemönster. Mentorerna skall dagligen följa upp elevers närvaro. Vid ogiltig frånvaro skall vårdnadshavarna omedelbart kontaktas. Rektor på berörda skolor samt mentorer. Inom befintlig budget. Löpande. Föräldrar

6 6(9) Orosamtal. Det är viktigt att skapa goda kontakter med föräldrarna och i ett tidigt skede göra dem uppmärksamma på vår oro varför orosamtal ska genomföras med föräldrar. Orosamtal är en metod för föräldrasamtal vilken mentorerna ska använda sig av då de känner en oro inför en elevs situation. Vid särskilda behov skall elevhälsan konsulteras. Rektor på berörda skolor samt mentorer. Utbildningen kan ske internt och därmed rymmas inom befintlig budget. Utbildning påbörjas vårterminen Fritid Intressen en skyddsfaktor. Att tidigt få chansen att utveckla ett inspirerande intresse tillsammans med trygga kompisar är en skyddsfaktor. Föreningsliv, ungdomshus/aktivitetshus och andra fritidsverksamheter som bas eller i samverkan med dessa är en bra väg att arbeta främjande och förebyggande. Främja kontakter och samarbete med Hållplats 261 och andra fritidsverksamheter. Rektor på berörda skolor. Kostnadsfritt. Läsåret 2011/2012. Elevhälsa Det goda samtalet öppnar vägen. Närheten till eleverna och kunskapen om deras hälsa har stor betydelse för det förebyggande arbetet i gymnasiet. Skolsköterskor och kuratorer använder sig av metoderna AUDIT DUDIT FRAMES, (tidig upptäckt och kort rådgivning), orosamtal och MI, (motiverande samtal).

7 7(9) Rektor på berörda skolor samt skolsköterskor och kuratorer. AUDIT DUDIT FRAMES, endagsutbildning kostar 1950 kronor per person. Orosamtal, utbildningen kan ske internt och därmed rymmas inom befintlig budget. Observera att ovanstående priser är preliminära. Vi bör vara observanta på andra utbildningar/större satsningar då priset kan påverkas. Skolsköterskor och kuratorer ska utbildas i ovanstående metoder, kunskaper och metoder ska kontinuerligt följas upp och utvärderas. Utbildning AUDIT DUDIT FRAMES höstterminen 2012 samt utbildning orosamtal vårterminen Indikerad nivå Vid misstanke om drogmissbruk hos elev Mentor, undervisande lärare eller annan personal rådgör med elevhälsan. Mentor informerar rektor om sina misstankar. Mentor och representant från elevhälsan samtalar med eleven (orosamtal), vid behov bör även rektor vara med vid samtalet. Eleven erbjuds under samtalet att ta ett drogtest. (Skolsköterskan ansvarar för att testet genomförs). Mentor kontaktar omedelbart vårdnadshavare om elev är omyndig och informerar om misstankarna samt orosamtalet. Mentor tar omedelbar kontakt med vårdnadshavare om myndig elev ger samtycke och informerar om misstankarna och orosamtalet. Om eleven är positiv till drogtest görs ingenting i väntan på provsvaret. Om elev nekar till drogtest och misstanke kvarstår behandlas ärendet som ett konstaterande. Se vid konstaterande av missbruk hos elev nedan. Vid konstaterande av drogmissbruk hos elev Mentor, undervisande lärare eller annan personal rådgör med elevhälsan. Mentor informerar rektor om att drogmissbruk konstaterats. Rektor bedömer situationen utifrån arbetsmiljölagen (1997:1160) 1 kap 1 och arbetsmiljöförordningens föreskrifter. Rektor ansvarar för att en utredning och en individuell handlingsplan upprättas där drogtest förespråkas. Skolsköterska eller kurator ansvarar

8 8(9) för upprättandet av utredning och handlingsplan. Handlingsplanen beskriver hur skolan skall planeras för eleven, undervisning, vilka behandlingsenheter som erbjuds i samarbete med elevhälsan och socialtjänst samt att elevhälsans personal får hålla sig informerad om behandlingsresultat vid behandlingsenhet och respektive socialtjänst. Mentor kontaktar omedelbart vårdnadshavare om eleven är omyndig och kallar till ett samtal i vilket information om ovanstående lämnas. Mentor kontaktar omedelbart vårdnadshavare om myndig elev ger samtycke och bjuder in till samtal i vilket information om ovanstående lämnas. Kurator kontaktar socialtjänsten i överensstämmelse med socialtjänstlagen 14 kap 1 SoL (anmälan). Berörd personal hålls informerad efter samtycke från vårdnadshavare/förälder och elev. Om missbruk fortsätter hos eleven, trots erbjudna behandlingsalternativ, tillämpas Gy 11 5 kap 6-21 (Disciplinära och andra särskilda åtgärder). Vid anabola steroider gäller handlingsplanen enligt ovan samt att Anmälan till specialidrottsförbundet görs av rektor för elever som går på idrottsgymnasiet/har specialidrott. Åtgärder vid drogpåverkad elev En drogpåverkad elev skall, efter kontakt med vårdnadshavare och socialtjänst avvisas från skolan och omhändertas på ett betryggande sätt. Polis tillkallas vid destruktivt beteende. Se vidare handlingsplan vid konstaterande av drogmissbruk hos elev. Åtgärder vid misstanke om försäljning av droger Skolledning och elevhälsans personal kontaktas. Rektor gör polisanmälan. Uppföljning Handlingsplanen följs upp årligen i samband med ordinarie verksamhetsuppföljning. Fastställd Christian Olsson Verksamhetschef för gymnasiet Handlingsplanen är framtagen av en arbetsgrupp bestående av: Bohinen Christina, kurator vid Selma Lagerlöfgymnasiet

9 Engdahl Nanna, kurator vid Enoch Thulingymnasiet Lundmark Petra, kurator vid Allvar Gullstrandgymnasiet Zachrison Claes, alkohol- och drogsamordnare i Landskrona Stad Zaphf Lotta, skolsköterska vid Allvar Gullstrandgymnasiet 9(9)