Gnosjö kommuns drogpolitiska program

Transkript

1 Gnosjö kommuns drogpolitiska program

2 Definitioner ANT: AUDIT: Barn: BDI: BUN: BVC: Droger: Galaxen: IFO: KUF: LPF-94 : LPO-94: MVC: Riskbeteende/ riskzon: Trafiknykterhet: Ungdomar: Vuxna: Alkohol, narkotika och tobak. The Alcohol Use Disorders Identification Test. < 13 år. Becks Depression Inventory. Barn och utbildningsnämnden. Barnavårdscentralen. Tobak, alkohol, narkotika, dopingpreparat, läkemedel (icke medicinskt bruk), gas (från kemiska preparat som används i berusningssyfte - sniffning), samt övriga preparat som kan intas i berusningssyfte. Ungdomsteam mot droger. Individ- och familjeomsorgen. Kultur och fritidsnämnden. Läroplan för de frivilliga skolformerna. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Mödravårdcentralen. Då en individ konsumerar stora mängder alkohol, brukar narkotika eller lever i en riskmiljö. Även kriminalitet räknas som ett riskbeteende. Trafikanten är opåverkad av droger. < 18 år. 18 år och äldre. Gnosjö kommuns drogpolitiska program Antaget av kommunfullmäktige , 25

3 Innehåll Inledning 4 Bakgrund 5 Gnosjö kommuns drogpolitiska program 6 Uppföljning, utvärdering och revidering 7 Prevention 8 Övergripande mål för Gnosjö kommuns politik mot droger 11 Socialnämnden 12 Kultur- och fritidsnämnden 14 Barn- och utbildningsnämnden 16 Näringslivet 18 Primärvården 20 Polisen 22

4 Inledning Gnosjö kommuns drogpolitiska program är en viktig del i kommunens strävan att skapa goda uppväxtmiljöer och bra livskvalitet för kommuninvånarna. Programmet tar sin utgångspunkt i de visioner som satts upp för kommunen. Till grund för det drogpolitiska arbetet ligger ett nära samarbete mellan kommunens tjänstemän, politiker, näringsliv, primärvård och folkhälsoråd. Samverkan mellan många goda krafter gör att vi tar vara på de kunskaper och de resurser som finns i vår kommun. Detta utgör stommen i arbetet för ett narkotikafritt samhälle och en minskning av alkoholens och tobakens olika skadeverkningar. Vi kan inte acceptera att drogernas skadeverkningar fortsätter att öka. Gnosjö kommuns drogpolitiska program är därför en gemensam kraftsamling mot drogernas negativa påverkan på vårt samhälle. Alla barn och ungdomar har rätt till en uppväxtmiljö som är fri från drogproblematik. Det finns starka samband mellan föräldrars attityder till egen användning av alkohol, attityden till barnens alkoholvanor och till barnens bruk av alkohol. Tidig alkoholdebut innebär en stor risk för alkoholmissbruk senare i livet och även stor risk för missbruk av andra droger. Dessutom har forskning visat att om föräldrar inte klarar av att kommunicera konstruktivt med sina barn, löper dessa en ökad risk för beteendeproblem. Det är därför viktigt att stödja och engagera föräldrar i förebyggande insatser. 4

5 Bakgrund Under den senaste tioårsperioden har konsumtionen av alkohol och narkotika ökat kraftigt i Sverige. När det gäller narkotika visar undersökningar att allt fler testar narkotika. Tillgången på olika preparat ökar ständigt och priserna på narkotika sjunker. Den här utvecklingen har lett till att vi nu har fler tunga missbrukare och personer som befinner sig i riskzonen än tidigare. Enligt alkoholkommittén har den svenska alkoholkonsumtionen sedan början av 1990-talet ökat med cirka 30 procent. Den största ökningen har ägt rum under de senaste åren. Nationella handlingsplaner Riksdagen antog 2006 två handlingsplaner, en inriktad mot narkotika och en mot alkoholskador. Dessa planer ska gälla under perioden Gnosjö kommuns drogpolitiska program tar sin utgångspunkt i dessa planer.

6 Gnosjö kommuns drogpolitiska program Gnosjö kommuns drogpolitiska program ska ligga till grund för flera konkreta insatser och det förebyggande arbetet i kommunen. Syftet är att minska alkoholkonsumtionen och förhindra allt bruk av narkotikaklassade preparat i kommunen. Programmet anger ramar och huvudinriktningar och är ett ställningstagande för att minska olika drogers skadliga inverkan på vårt samhälle. Insatserna som görs i kommunen bygger på ett nära samarbete och en kontinuerlig dialog mellan flera olika viktiga aktörer i kommunen. Var och en ansvarar i grunden för sina delar. Ett fungerande samarbete är förutsättningen för ett framgångsrikt arbete. I Gnosjö tror vi att samarbetet i ett tätt nätverk kan fungera som både stöd och drivkraft för ett effektivt drogförebyggande arbete. Samarbete, delaktighet och respekt ska prägla vår strävan att skapa en kommun med goda livsvillkor för alla invånare. Kommunens program innehåller mål, riktlinjer och åtgärdsprogram för lokala aktörer inom barn- och utbildningsnämnd, kultur- och fritidsnämnd, socialnämnd, primärvård, näringsliv och polis. Ytterst ansvarig för det drogpolitiska programmet är kommunfullmäktige. Samverkan underlättas genom kontinuerlig dialog mellan grupper där de olika verksamheterna finns representerade; E Folkhälsorådet E Samrådsgruppen E E E Närgrupp 0-12 år Gnosjö Närgrupp år Gnosjö Närgrupp 0-12 år H-torp Närgrupp år H-torp

7 Uppföljning, utvärdering och revidering Programmet uppdateras årligen på kommunens hemsida och skall hållas levande. IFO-chefen ansvarar för upprättandet av programmet och att revidering sker då så behövs. Respektive ansvarig enligt åtgärdsprogrammen har ansvar för sin del av genomförande/ uppföljning och att utvärdering och redovisning av mätetalen sker. Dessa redovisningar skall årligen lämnas till IFO-chefen för sammanställning. IFO-chefen är ansvarig för att sammanställningen lämnas till socialnämnden som slutligen avrapporterar till kommunfullmäktige. Detta bör ske i samband med att socialnämnden avger sin årsredovisning. 7

8 Prevention För att förebygga användandet av droger samt dess skador, krävs såväl primärpreventiva, sekundärpreventiva som tertiärpreventiva insatser. Nivå 1 - Primärpreventiva insatser: Primärprevention är insatser som görs innan problemet uppstår och som når en bred allmänhet. Primärpreventiva insatser är viktiga och på sikt sannolikt den mest framgångsrika och effektiva förebyggande metoden. Nivå 2 - Sekundärpreventiva insatser: Sekundärprevention är de insatser som görs när något problem har uppstått. Det kan, när det gäller ungdomar, t ex handla om skolk, okoncentration i skolan samt allmänna riskbeteenden som ungdomskriminalitet och andra asociala uttryck. För lyckad sekundärprevention krävs beredskap för tidiga insatser och en fungerande samverkan mellan olika samhälleliga funktioner. Nivå 3 - Tertiärpreventiva insatser: Tertiärpreventiva insatser är den tredje graden av förebyggande verksamhet. Tertiärprevention är alla insatser som görs för de människor som hamnat i missbruk. Insatserna görs främst inom öppen- och slutenvård på olika nivåer. 8

9 Nivå 1 - Primärprevention Målområden För vilka? föräldrar, barn och ungdomar, personalgrupper Ansvar BUN, IFO, KUF, föreningsliv, BVC, MVC, systembolag, butiker, restaurangnäring Nivå 2 - Sekundärprevention Särskilda grupper gravida, trafikanter, arbetstagare, arbetsgivare, ungdomar i riskzon Ansvar polis, primärvård, BVC, MVC, arbetsplatser, BUN Individ- och familjeomsorg Nivå 3 Tertiärprevention Riskgrupper storkonsumenter, missbrukare, socialt marginaliserade Ansvar Individ- och familjeomsorg, primärvård, slutenvård, polis, arbetsplatser, BUN, Galaxen 9

10

11 Övergripande mål för Gnosjö kommuns politik mot droger Allas ansvar Samverka när det gäller barn och ungdomsarbetet för att få en helhetssyn och kunna påverka barn och ungdomars möjligheter till alkoholfria miljöer. Tidigt upptäcka personer med drogmissbruk. Nolltolerans gällande narkotikabruk. Barn och ungdomar ska inte använda droger under sin uppväxt. Inga droger ska förekomma i trafiken, på arbetsplatsen eller under graviditet. Den illegala droghanteringen ska upphöra. Skjuta upp alkoholdebuten. Etablera fler drogfria miljöer. Anordna fler drogfria fritidsaktiviteter. Nolltolerans mot droger i all offentlig verksamhet riktad mot barn och ungdomar. 11

12 Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för att i enlighet med lagstiftningen ge stöd och behandling till personer med missbruksproblem. Att erbjuda information, upplysning och samverkansmöjligheter i drogfrågor ingår även i socialnämndens ansvar. Särskilt angeläget är det att tillsammans med andra aktörer i samhället bedriva attitydpåverkande insatser, främst riktade mot ungdomar. I det drogförebyggande arbetet utgör Individ- och familjeomsorgen (IFO) en betydelsefull aktör och i synnerhet fältverksamheten då fokus för dess arbete är ungdomar mellan 13 och 21 år. Mål för IFO: IFO ska arbeta för en ökad medvetenhet hos föräldrar och allmänhet om hur droger påverkar barn och ungdomar. Särskilt viktigt är att uppmärksamma barn som växer upp i en miljö där droger förekommer. IFO ska även skapa möjligheter och förutsättningar för att så tidigt som möjligt nå personer med begynnande och etablerade missbruksproblem. Mål för det förebyggande arbetet - Fältverksamheten (ungdomar år): I ett så tidigt skede som möjligt upptäcka och erbjuda stöd till ungdomar som befinner sig i en riskmiljö och/eller uppvisar ett riskbeteende. Detta ska ske genom följande åtgärder: Åtgärder på individnivå genom: - Insatskontakter enligt vård inom socialtjänsten, samt genom andra kontaktmannauppdrag - Bekymringssamtal, första LOB-samtalet (Lagen om berusning) - Fältarbete, speciellt riktat mot ungdomar i riskzon Åtgärder på gruppnivå genom: - Föräldravandring - Föräldramöten - Fältarbete - Gruppverksamhet för tjejer/killar när behov finns - Föräldragrupp när behov och/eller önskemål finns - ANT-enkät Åtgärder på samhällsnivå genom: - Alkohol- och tobakstillsyn - Kartläggning av riskfaktorer - Upptäckande av olämpliga miljöer

13 Mål Åtgärder Ansvar för genomförande/ uppföljning Mätetal Ingen försäljning av alkohol och tobak skall ske till ungdomar. Utbildning av butikspersonal gällande försäljning av tobak och alkohol. Utbildning i ansvarsfull servering till utskänkningspersonal. Tillsyn över försäljningsoch utskänkningsställen vad gäller tobak och alkohol. IFO-chef, alkoholhandläggar och fältsekreterare. Andel butiker med tillstånd som fått utbildning. Andel utskänkningsställen som genomgått utbildningen ansvarsfull servering. Andel butiker och försäljningsställen där olovlig försäljning skett vid kontroller/år. Andel utskänkningsställen där det skett tillsyn/år. Bygga upp och stärka barnens självkänsla. Särskilt uppmärksamma situationen för barn till missbrukande föräldrar och erbjuda dem deltagande i kommunens barngrupper. IFO-chef, BUN/personal, socialsekreterare och öppenvårdsteamet. Antal erbjudna barn att deltaga i barngrupper/år. Förtroendefullt och effektivt vård- och behandlingsarbete. Vård och behandlingsinsatserna skall bedrivas med hög rättsäkerhet och professionalism, samt med respekt för den enskildes integritet. IFO-chef. Antal överklagade beslut/år som leder till en rättelse för nämnden. 13

14 Mål Åtgärder Ansvar för genomförande/ uppföljning Mätetal Upptäcka langning och olaglig försäljning. Samarbeta med närpolis, särskilt i arbetet med att förhindra langning och olaglig försäljning av droger. Fältsekreterare. Antal träffar/år med närpolisen för samråd i dessa frågor. Öka medvetenheten om problem kring alkohol och andra droger. Ge information till verksamheter som kommer i kontakt med barn och föräldragrupper. Fältsekreterare. Antal informationsaktiviteter/år. Skapa möjligheter för fler drogfria ungdomsmiljöer. Delta vid större ungdomsarrangemang och samverka med andra aktörer. Fältsekreterare i samverkan med KUF och BUN. Antal drogfria ungdomsarrangemang/ år. Kultur- och fritidsnämnden Stimulerande fritidsmiljöer är en viktig del i det lokala drogförebyggande arbetet. Inom verksamhetsområdet finns stora möjligheter att kontinuerligt arbeta med attityder till olika droger, samt fortlöpande erbjuda drogfria fritidsaktiviteter. En engagerande och aktiv fritid som sker i en trygg och säker miljö med en stor tillgång till vuxna, bidrar till att skapa delaktighet och gemenskap. Detta motverkar i sin tur behovet av att använda droger. Mål: All kultur- och fritidsverksamhet i Gnosjö kommun ska verka för att ungdomar inte använder någon form av droger, samt minimera berusningsdrickandet bland äldre ungdomar. Kultur- och fritidsnämnden ska även medverka till att drogfria miljöer och aktiviteter skapas för ungdomar i kommunen.

15 Mål Åtgärder Ansvar för genomförande/ uppföljning Mätetal Drogfri miljö. Alkohol- och drogfria aktiviteter ska arrangeras kontinuerligt. Information om drogfrågor ska ingå som en naturlig del i fritidsgårdsverksamheten. Områdeschef barn och ungdom. Antal anordnade drogfria aktiviteter/år för målgruppen. All verksamhet som vänder sig till barn och ungdomar skall vara alkohol, -drog och tobaksfri. För att föreningarna i kommunen ska få kommunala bidrag och subventioner ska de kunna påvisa i sina verksamhetsprogram, målformuleringar eller årsredovisningar att droger inte accepteras i arbetet med barn och ungdomar. Kultur- och fritidschefen. Andel föreningar med ungdomsverksamhet som redovisat regler/ policy kring ANT-frågor/år. Minskad användning av droger. Föreningar och organisationer ska stimuleras till att aktivt arbeta drogförebyggande. Detta kan ske genom information och utbildningsträffar i kultur- och fritidsnämndens regi. Kultur- och fritidschefen. Antal informationsoch utbildningsträffar/år. 15

16 Barn- och utbildningsnämnden Skolan har en grundläggande funktion i det drogförebyggande arbetet. Personal inom skolan har tillsammans med föräldrar stora möjligheter att påverka barn och ungdomars attityder till droger. En stödjande psykosocial miljö i skolan reducerar även riskerna för drogproblem bland elever. Skolan ska utforma sitt arbete så att det främjar en god psykisk hälsa hos eleverna, vilket i sin tur skyddar eleverna mot drogproblem. ANT- undervisningen i skolan är enligt LPO-94 och LPF-94 ämnesövergripande och bör kombineras med hälsofrämjande insatser och föräldrastödjande arbete för största effekt. Mål: Att inga ungdomar i Gnosjö kommun skall använda alkohol och att bruket av andra droger inte etableras. Mål Åtgärder Ansvar för genomförande/ uppföljning Mätetal Innehållet i ANT-planen och tobaks- och alkoholpolicyn är känt och efterföljs. Alla skolor ska ha en plan för ANT-arbetet och en tobaks- och alkoholpolicy. BUN/Skolledning. Antal elever vars föräldrar kontaktats enligt policyn p.g.a. att de använt tobak och alkohol under skoltid/år. 16

17 Mål Åtgärder Ansvar för genomförande/ uppföljning Mätetal Klassöverenskommelser kring gemensamma regler. Strukturerade föräldramöten i årskurs 7-9 kring föräldrarollens betydelse för ungdomars droganvändning. Skolledning, lärare och IFO. Andel gjorda klassöverenskommelser i årskurs 7-9. Antal/andel föräldrar som ställt upp på gemensamma överenskommelser. Aktuell kännedom om högstadieelevernas drogvanor. Årlig enkätundersökning om högstadieelevers drogvanor. (Länsomfattande enkät.) Skolledning, IFO och KUF. Andel rökare/snusare/ narkotikaanvändare/alkoholanvändare/ riskkonsumenter/år utifrån drogvaneundersökningen. Eleverna ska få en positiv syn till att helt avstå från alla slags droger. ANT- arbetet skall vara en naturlig och väl integrerad del i skolans undervisning. Skolledning och lärare. Andel rökare/snusare/ narkotikaanvändare/år utifrån drogvaneundersökningen. Andel alkoholanvändare/högkonsumenter/år utifrån drogvaneundersökningen. Bryta eventuellt begynnande bruk av droger. Återkommande enskilda hälsosamtal med eleverna där ANT-frågor tas upp för diskussion och eventuella åtgärder. Skolhälsovården. Antal samtal som lett till åtgärder vid ohälsa eller riskbeteende. 17

18 Näringslivet Drogpolicyn för näringslivet i Gnosjö kommun syftar till att få människor att minska användandet av tobak och alkohol och få dem att helt avstå från narkotika. Drogproblem är en viktig orsak till produktionsbortfall. Arbetsledares ansvar är att stötta medarbetare så att de vågar säga nej till alla former av droger. 18 Mål: I samarbete med arbetsledning och fackföreningarna skapa en attityd där droger ej accepteras på arbetsplatsen. Ingen medarbetare ska under arbetstid använda droger. Alla medarbetare ska vid behov och/eller önskemål få stöd för att inte använda alkohol, tobak eller andra droger.

19 Mål Åtgärder Ansvar för genomförande/ uppföljning Mätetal Noll-tolerans mot narkotika. Kontakt med företagshälsovården/likvärdiga samt arbetsrättsliga åtgärder vidtages om någon arbetstagare påvisas påverkad av narkotika. Arbetsledning. Antal ärenden remitterade till företagshälsovården/likvärdigt p.g.a. narkotikaanvändning. Minska droganvändningen. Öka medvetenheten att skador/olyckor kan vara orsakade av drogbruk. Arbetsledningen tillsammans med företagshälsovården och fackföreningarna/ likvärdiga. Antal genomförda informationsinsatser/ år. Antal arbetsskador/år där droganvändning kan antas ha inverkat. Bryta pågående missbruk. Ge stöd till medarbetare som har behov/önskemål om hjälp. Arbetsledning och fackföreningarna/ likvärdiga. Antal ärenden remitterade vidare. Minska droganvändningen i arbetslivet. Upprätta ett handlingsprogram mot droger på arbetsplatsen. Arbetsledningen och fackföreningarna/ likvärdiga. Antal företag med fastställda handlingsprogram. 19

20 Primärvården Primärvården är en viktig del av lokalsamhället och utgör därmed även en betydelsefull del av det drogförebyggande arbetet genom sina dagliga möten med invånare i kommunen. Primärvården har en unik möjlighet att förutom vård och behandling också nå befolkningen med hälsofrämjande insatser. Alkoholforskning har visat att enskild rådgivning från en läkare eller sjuksköterska till personer som söker vård eller behandling i sjukvården, har god effekt och minskar konsumtionen av alkohol. Mål: Arbeta för att människor med drogproblematik upptäcks i ett tidigt skede och därigenom minska risken för alkoholrelaterade sjukdomar, missbruk, beroende och social utslagning. Minska tobaksanvändningen. Mål Åtgärder Ansvar för genomförande/uppföljning Mätetal Upptäcka depression i tidigt skede. Tidigt upptäcka depression och förhindra drogberoende. Psykolog och/eller kurator. Andel besökare som har följts upp utifrån diagnosen depression där man har använt BDI och/eller AUDIT. Förstärka gemensamma synsätt och ansvar mellan primärvård, IFO och t ex socialmedicin. Samverkan mellan primärvård, IFO och t ex socialmedicin. BVC och IFO-chef. Antal träffar/år mellan primärvården, individ- och familjeomsorgen, BUN där gemensamma frågor tas upp. Befintligt åtgärdsprogram används. Åtgärdsprogram vid konstaterat riskbruk/beroende. Riskbrukssköterska Andel besökare som genomfört AUDIT/år. 20

21 Mål Åtgärder Ansvar för genomförande/ uppföljning Mätetal Alla gravida skall erbjudas AUDIT och information om alkoholens skadeverkningar vid graviditet vid inskrivningen. AUDIT vid hälsosamtal (v 6-8) eller inskrivningssamtal (v 8-12) med gravida, för tidig upptäckt av riskbruk/beroende. Kvinnohälsovården. Andel gravida som genomfört AUDIT/år. Andel upptäckta gravida med riskbruk/år. Befintligt åtgärdsprogram används. Åtgärdsprogram vid konstaterat riskbruk/ beroende. Kvinnohälsovården. Antal med riskbruk som fått motiverande samtal/år. Antal/andel med beroende som skickats vidare till Beroendeenheten/år. Upptäcka riskbruk som påverkas/döljs av det somatiska hälsotillståndet. Hälsoupplysning där sambandet mellan sjukdom, alkohol och droger tas upp. Hälsokurvor bör användas för att kunna påverka människors livsstil. Primärvårdsläkarna och preventionssköterskor. Andel besökande i primärvården/år som haft hälsosamtal och där Hälsokurvor upprättats. Hälsosamtal till alla gravida. Alla barnmorskor skall ha utbildats i Motiverande samtalsmetodik. Hälsosamtal kring skadeverkningar av alkohol, tobak, andra droger och läkemedel under graviditeten. Kvinnohälsovården. Andel gravida som haft hälsosamtal/år. Andel barnmorskor som har genomgått utbildning i Motiverande samtalsmetodik. 21

22 Polisen Polisens primära uppgift är att förhindra brott. Detta kan ske genom förebyggande arbete i form av information och utbildning riktad såväl till enskilda som till grupper. Därtill har polisen uppgiften att beivra brott dvs. ingripa då ett brott begåtts. I det lokala drogbekämpande arbetet är polisen, och då särskilt närpolisen, en av de viktigaste samverkansparterna, såväl när det gäller preventivt arbete bland barn och ungdomar, som arbetet mot droganvändning i vuxenvärlden. Mål: Att förhindra brottslig droganvändning (olaglig försäljning, langning, droger i trafiken m m). Mål Åtgärder Ansvar för genomförande/ uppföljning Mätetal Ungdomar skall inte inneha alkohol. Alkohol som innehas av minderårig tas systematiskt i beslag. Polisen. Antal gjorda beslag/ år. Ökad upptäckt av drograttonykterhet/ rattonykterhet för att minska trafikolyckor vållade av alkohol. Trafiknykterhetskontroller. Polisen. Antal genomförda kontroller/år. Andel drogonyktra av alla kontroller/år. Andel onyktra av alla kontroller/år. 22

23 Mål Åtgärder Ansvar för genomförande/ uppföljning Mätetal De som upptäcks genom Snabba ryck skall få hjälp med sitt missbruk. Snabba ryck -åtgärdsprogram vid upptäckt av trafikonykterhet. Vid rattonykterhet ska personen i fråga snabbt få kontakt med beroendevården. Polisen/IFO. Antal upptäckta/år. Andel upptäckta som påbörjat behandling/ år. Minimera trafikolyckor med mopeder. Ge samtliga skolungdomar i grundskolans 8:e klass en möjlighet att få information om droger i samband med trafik. BUN i samarbete med polisen. Andel elever som gått ut 8:e klass och fått trafik/ mopedundervisning/ år. Nolltolerans mot droger i trafiken. Ge gymnasieeleverna möjlighet att få information i årskurs 2, om droger och trafik. Gymnasiechefen i samarbete med polisen. Andel gymnasieelever/år som fått informationen. 23

24 Läs mer på internet Fakta om alkohol och droger Testa dina alkoholvanor Kontaktinformation Gnosjö kommun Storgatan Gnosjö kommun Telefon Socialmedicinsk mottagning för vuxna Finngatan Värnamo Telefon Galaxen, Ungdomsmottagning mot droger Finngatan Värnamo Telefon Företagshälsan i Gnosjö AB Rosendalsgatan Gnosjö Telefon Gnosjö vårdcentral Järnvägsgatan Gnosjö Telefon Anonyma narkomaner Hembygdsvägen Gnosjö Telefon