till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

Transkript

1 BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Programmet ska vara vägledande för nämnder och förvaltningar i verksamhetsplanering och utvecklingsarbete. Det är även viktigt att kommunens drogförebyggande arbete eftersträvar en nära samverkan med andra aktörer såsom primärvård, polis, kyrkor, föreningar etc. Förebyggande arbete Allteftersom den nationella alkoholpolitiken försvagas blir det lokala förebyggande arbetet allt viktigare. Programmet genomsyras av ett främjande och förebyggande perspektiv. De främjande insatserna innebär att fokusera på de friskfaktorer som gör att människor utvecklas och mår bra. Att förebygga handlar om att genomföra insatser som syftar till att undvika problematik. Tidiga stödinsatser är viktiga för att bryta ett negativt beteende, såväl som behandling för de som vill ta sig ur sitt missbruk. Dessa olika nivåer kompletterar varandra och behövs i det alkohol- och drogförebyggande arbetet för att nå de uppsatta målen i Uddevalla. Från mål till handling Programmet utgör två huvuddelar. Den första delen är ett måldokument med övergripande mål för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Uddevalla. Den andra delen består av ett aktivt handlingsprogram som visar på ett antal framgångsfaktorer, vilka beskriver hur Uddevalla ska kunna förverkliga sina mål. Dessa framgångsfaktorer kommer att följas upp årligen 1 och är således en rörlig föränderlig del i programmet. En samordning för det alkohol- och drogförebyggande arbetet behövs för att bibehålla kontinuitet, samordning och drivkraft. Den drogförebyggande gruppens roll är att bevaka alkohol och drogutvecklingen i Uddevalla. Initiera till gemensamma insatser och engagera fler i det förebyggande arbetet. 1 Uppföljningsansvaret är socialtjänsten, i enlighet med programmet 1

2 Tillvägagångssätt Programmet har arbetats fram i den drogförebyggande gruppen i Uddevalla på uppdrag av Hälsopolitiska rådet. Tankar och idéer som ligger till grund för programmet har inhämtats från åtta likvärdiga rådslag som genomförts under hösten Sammanlagt har cirka 100 personer deltagit i utformningen av programmet. Remissförfarande har ägt rum under våren 2004 och programmet beräknas kunna antas av Kommunstyrelsen hösten Begrepp I detta dokument används formuleringen droger som ett samlingsnamn för narkotika, läkemedel som används i icke medicinskt syfte, lösningsmedel och dopingmedel. Avgränsningar Det alkohol- och drogpolitiska programmet innehåller inga regler för serveringstillstånd. De finns samlade i dokumentet Riktlinjer för tillstånd att servera spritdrycker, vin och starköl samt avgiftssystem som antogs av kommunfullmäktige En revidering av riktlinjerna föreslås. Programmet innehåller heller inte några mål eller riktlinjer för kommunens drogförebyggande arbete gentemot den egna personalen. I detta avseende finns kommunens roll och ansvar beskrivet i programmet Alkohol och droger på arbetet som antogs av kommunfullmäktige En revidering av programmet föreslås. Bakgrundsfaktorer Samhällsekonomiska kostnader Den samhällsekonomiska kostnaden för alkohol i Sverige är stor och har de senaste åren ökat i takt med den ökade konsumtionen. Kostnadsberäkningar 2 har gjorts avseende produktionskostnader, produktionsbortfall, vård, egendomsskador och förebyggande åtgärder. För Uddevalla kommun, främst socialtjänsten, uppskattas kostnaden för alkohol till 80 miljoner kronor per år. Dessa kostnader vill vi minska i Uddevalla genom ett effektivt och brett förankrat förebyggande arbete tillsammans med en välfungerande vårdkedja för att minska den totala alkoholkonsumtionen. 2 Anders Johnsson, Skriftstället i Mälarhöjden AB 2

3 Alkoholutvecklingen Den svenska alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt under de senaste åren och har inte varit så här hög sedan slutet av 1800-talet. Under 2002 konsumerade en svensk över 15 år i genomsnitt 9,8 liter ren alkohol. 3 En anledning är att förutsättningarna för alkoholpolitiken har förändrats sedan Sverige gick med i EU. Sveriges restriktiva alkoholpolitik har på senare tid försvagats genom bl.a. genom höjda införselkvoter och sänkta alkoholskatter. Den alkoholrelaterade dödligheten i Uddevalla beräknas till ca. 22 män och 5 kvinnor i genomsnitt per år mellan Jämfört med riksgenomsnitt ligger siffrorna för både män och kvinnor något över riket. Uddevalla Västra Götaland Riket Kvinnor 10,8 9,9 9,6 Män 43,4 44,9 39,4 antal döda per invånare (medelfolkmängd, 15+ år) Hösten 2001 genomfördes en drogvaneundersökning i Uddevalla 5 bland elever i åk 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen visar att ca. 22% av de som går i nian aldrig har druckit alkohol. Tre av fyra elever i årskurs 9 har druckit alkohol det senaste året. 60% av dessa upplever att de har druckit så mycket att de känt sig berusade % av ungdomarna intensivkonsumerar 6 alkohol en eller flera gånger per månad. När det gäller andelen alkoholkonsumenter ligger pojkarna något högre än riksgenomsnittet medan flickorna överensstämmer. På gymnasiet dricker 7% av ungdomarna aldrig alkohol. Nio av tio ungdomar har druckit alkohol det senaste året. Cirka 85 % av ungdomarna har någon gång druckit så mycket alkohol att de känt sig berusade. 54% av pojkarna respektive 42% av flickorna intensivkonsumerar alkohol en eller flera gånger per månad. Drogutvecklingen Narkotikautbudet är till synes större än någonsin i Sverige, så även i Uddevalla. I landet har antalet narkotikabeslag har fördubblats sedan De narkotikarelaterade dödsfallen fördubblades under 1990-talet. Antalet tunga missbrukare har ökat från år 1992 till år Det finns även en tydlig koppling mellan narkotikabruk och kriminalitet. 7 Andelen skolelever, i hela riket, som provat narkotika har mer än fördubblats sedan början av 1990-talet och ligger i nivå med 1970-talets siffror. 8 I 3 Alkoholkommittén Statens Folkhälsoinstitut, Kommunala basfakta 5 Uddevalla kommun, Drogvaneundersökning år 9 och gymnasiet åk 2, intensivkonsumtion, binge drinking, motsvarar fyra burkar starköl eller en flaska vin vid ett och samma tillfälle 7 Centre for Social Research on alkohol and drugs (SoRAD) CAN, Skolelevers drogvanor

4 Uddevalla har 8% av pojkarna och 11% av flickorna i åk 9 någon gång använt narkotika. Flickorna ligger över riksgenomsnittet som är 8%. 9 19% av pojkarna och 24% av flickorna uppger att de har haft möjlighet att prova narkotika. Det är cirka 40% av gymnasieeleverna som har uppgett att de haft möjlighet att prova narkotika. I Uddevalla har ungdomarna i högre omfattning än ungdomar från närliggande kommuner använt narkotika, 17% i Uddevalla mot 8% för övriga kommuner. 10 Nationella mål Programmet utgår ifrån målen i den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador som antogs av regeringen och den nationella handlingsplanen för narkotika som antogs Alkohol Målet för Sveriges alkoholpolitik är att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Strategin för att nå målet är att sänka den totala alkoholkonsumtionen, förhindra att människor blir storkonsumenter och att påverka storkonsumenters dryckesbeteende, hos framför allt ungdomar och unga vuxna. Ingen alkohol ska förekomma under graviditet, i trafiken eller på arbetsplatsen. Uppväxten ska vara alkoholfri. Alkoholdebuten ska skjutas upp och berusningsdrickandet minska. Det ska finnas fler alkoholfria miljöer. Den illegala alkoholhanteringen ska undanröjas. Narkotika Målet är ett narkotikafritt samhälle. Det är ett högt ställt mål och ska uppnås genom att minska nyrekryteringen till missbruk, förmå fler missbrukare att upphöra med sitt missbruk och minska tillgången till narkotika. Fler ska engagera sig i arbetet mot narkotika och fler ska säga nej till narkotika. Kunskaper om narkotikans medicinska och sociala konsekvenser ska öka. 9 Uddevalla kommun, Drogvaneundersökning år 9, Uddevalla kommun, Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2, prop. 2000/01:20 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador 12 prop. 2001/02:91 Nationell narkotikahandlingsplan 4

5 Uppföljning Programmets övergripande mål följs upp var tredje år i anslutning till att en drogvaneundersökning görs i åk 9 och år 2 på gymnasiet då jämförande indikatorer kommer fram. Dessa indikatorer lyfts även in som nyckeltal i kommunens Välfärdsbokslut. Uppföljningen kompletteras med jämförande siffror gällande andra indikatorer, som inhämtas från polisens register, primärvården och kommunala basfakta. Den aktiva delen av programmet följs upp årligen, bl.a. genom verksamhetsberättelser från de aktörer som är delaktiga i det förebyggande arbetet. Den aktiva delen ligger även till grund för de fortsatta insatserna i Uddevallas drogförebyggande arbetet. Socialtjänsten ansvarar för samordning och uppföljning. Programmet revideras vid behov utifrån politiskt beslut. 5