Alkohol- och drogpolitiskt. program

Transkript

1 Alkohol- och drogpolitiskt program Haparanda Stad Antagen av kommunfullmäktige , 5

2 INNEHÅLL Sida 1. AKTUELL SITUATION SVERIGE 1 Den nationella handlingsplanen Den kommunala handlingsplanen 2. AKTUELL SITUATION HAPARANDA 2 Kartläggning Sammanfattning 3. FÖREBYGGANDE ARBETE 2 4. MÅL FÖR HAPARANDA STADS ALKOHOL- OCH DROGFÖREBYGGANDE PROGRAM 3 5. HANDLINGSPLAN Områden för förebyggande arbete 5.2 Åtgärder 5.3 Implementering 6. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Revidering Referenser 7 Information via nätet

3 1. AKTUELL SITUATION - SVERIGE Sedan Sveriges inträde i EU år 1995 har den svenska alkohol- och drogpolitiken genomgått stora förändringar. Främst har det traditionella alkoholpolitiska verktyget att begränsa tillgången på alkohol genom införselregler, försäljningsmonopol och skatter försvagats. Det är fortfarande ett betydelsefullt medel men måste kompletteras med andra åtgärder. Utvecklingen kräver en strategi med fokus på förebyggande insatser som information, opinionsbildning och projekt riktade till särskilda grupper. Förutom att alkoholpolitiken har förändrats har svenskarnas attityd till alkohol också förändrats svenskarna dricker nu mer alkohol i veckorna samtidigt som det traditionella helgdrickandet med berusning ligger kvar. Enligt Statens folkhälsoinstitut har alkoholkonsumtionen ökat kraftigt i Sverige de senaste åren. Den registrerade alkoholförsäljningen år 2001 har inte varit så hög på 100 år. Sveriges alkoholpolitik har historiskt varit framgångsrik. CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) har i flera rapporter konstaterat att den svenska konsumtionen av alkohol länge har legat lägre än många andra europeiska länder. Alkoholskadorna har som en följd av det också varit lägre i Sverige. Den nu aktuella utvecklingen på alkoholområdet utgör en risk för ökade alkoholproblem i samhället. Den nationella handlingsplanen Riksdagen antog år 2001 en ny nationell handlingsplan med målet att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Följande delmål anges: - ingen alkohol skall förekomma i trafiken, på arbetsplatser eller under graviditet, - åstadkomma en alkoholfri uppväxt, - skjuta upp alkoholdebuten, - minska berusningsdrickandet, - åstadkomma fler alkoholfria miljöer samt - undanröja den illegala alkoholhanteringen Den kommunala handlingsplanen I riksdagens handlingsplan framhålls det förebyggande arbetet på lokal nivå. Förebyggande insatser anses få bäst verkan när de anpassas efter lokala förhållanden och när besluten fattas nära dem som berörs. Kommunerna ansvarar sedan 1996 för hanteringen av tillstånd för att servera sprit, vin och starköl. Tillsammans med polisen utövar kommunerna den direkta tillsynen över hur serveringen sköts. De svarar även för tillsynen över detaljhandelsförsäljningen och servering av folköl. Det alkohol- och drogpolitiska programmet utgör grunden för kommunens insatser för att förebygga, tidigt upptäcka och åtgärda alkohol- och drogproblem. Med ett tvärsektoriellt arbete där myndigheter, näringsliv, föreningar och andra aktörer samarbetar har man de största möjligheterna att bli framgångsrik. 2. AKTUELL SITUATION - HAPARANDA Haparanda Stad deltog i det svensk/finska TYP-projektet (Tillsammans/Yhdessä) med början år Målet för projektet var att skapa förutsättningar för alkohol- och drogförebyggande arbete i gränskommunerna längs Torneå älv. Ett gemensamt problem för gränsbygder är att alkohol- och drogbeteendet korsar gränserna medan det förebyggande arbetet oftast är bundet till nationella program. TYP-projektet ville även finna möjligheter till överskridande samarbete över nationsgränserna. Den föreslagna strategin som projektet resulterade i är genomförbar i samtliga deltagande kommuner i projektet. För de målgrupper som anges finns mål och förslag till åtgärder angivna. Utifrån dokumentet beslöt KSAU år 2002 att utforma en lokal alkohol- och drogstrategi för Haparanda Stad. 1

4 Kartläggning Statistik används som indikator på förhållandena i befolkningen och för att finna riskgrupper och riskbeteende. Det ökar möjligheten att anpassa förebyggande åtgärder efter lokala behov. TYPprojektets kartläggning Hälsa i skolan har genomförts i gränskommunerna på svenska och finska sidan. Undersökningen berör bland många andra hälsofrågor elevernas alkohol- och drogvanor. Resultaten gäller årskurs 8 och 9 tillsammans. CAN:s senaste rapport (Skolelevers drogvanor 2003) visar genomsnittskonsumtionen för elever i Sverige. Använder inte alkohol år 2000 år 2002 Haparanda 32 % 28 % Svenska gränskommuner 37 % 34 % Svenska elever åk 9 enligt CAN 25 % Dricker sig ordentligt berusad minst en gång per månad Haparanda 26 % 35 % Svenska gränskommuner 20 % 31% Svenska elever åk 9 enligt CAN 26 % ( intensivkonsumerar minst 1 gång per månad ) Röker minst en gång per dag Haparanda Stad 15 % 18 % Svenska gränskommuner 11 % 12 % Statens folkhälsoinstitut samlar statistik som visar alkoholens skadeverkningar. Antal anmälda våldsbrott är starkt relaterat med alkoholkonsumtion. Anmälda fall av misshandel år 2003 per invånare: Haparanda 87,2 Länet 60,2 Sverige 72,4 Dödstal i alkoholdiagnos år 2001 per invånare: Haparanda 2,4 för kvinnor 9,5 för män Länet 0,6 2,4 Sverige 0,5 1,7 Sammanfattning De undersökningar som är gjorda i kommunen visar att invånarna i kommunen har en relativt hög alkoholkonsumtion jämfört med Sveriges riksgenomsnitt. De rådande förhållandena påverkas bland annat av befolkningsstruktur, geografiskt läge, ekonomiska och kulturella faktorer. Resultaten visar att målgrupper för alkohol- och drogförebyggande arbete finns i Haparanda kommun. 3. FÖREBYGGANDE ARBETE Internationell forskning visar att det finns ett samband mellan den totala alkoholkonsumtionen och skadenivån i befolkningen. Ju högre alkoholkonsumtion ett samhället har desto fler människor går över från måttlighetsdrickande till hög konsumtion och missbruk med skador och sjukdom som följd. Det mest effektiva sättet att minska alkoholrelaterade problem i befolkningen är att kombinera åtgärder som är riktade till hela befolkningen med sådana som är riktade till individer i riskgrupper. A Primärpreventiva insatser syftar till att minska totalkonsumtionen av alkohol i befolkningen dels genom att minska tillgängligheten med politiska medel, dels genom att minska efterfrågan med hjälp av information, opinionsbildning och påverkan av normer. B Sekundärpreventiva insatser omfattar insatser inom sjukvård och socialtjänst för att tidigt upptäcka individer med riskfyllda alkohol- och drogvanor. 2

5 C Tertiärpreventiva insatser kallas den vård och behandling som kan bota och minska konsekvenserna av uppkommet alkohol- eller drogberoende. De senaste åren har resultat av forskning gett större kunskap om skydds- och riskfaktorer när det gäller alkohol- och drogförebyggande arbete. Riskfaktorer Skyddsfaktorer Svag familjesammanhållning Familjer med god kommunikation Vantrivsel i skolan God skol- och klassrumsmiljö Avsaknad av fritidsaktiviteter Strukturerad fritidsverksamhet Alkohol och drogpositiv norm Vuxnas tydlighet kring 18-årsgränsen Tillgänglighet Ansvarsfull alkoholservering Biologisk sårbarhet Kognitiv och social träning 4. MÅL FÖR HAPARANDA STADS ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKA PROGRAM Inriktningsmål för det alkohol- och drogpolitiska arbetet sammanfattas i följande punkter: - Barn och ungdomars uppväxt upp till 18 år skall vara alkohol-, tobaks- och drogfri. - Berusningsdrickandet i kommunen skall minska till riksgenomsnittet. Bruk av alkohol är en del av vår kultur men med hänvisning till de konsekvenser vi känner till måste bruket begränsas. Narkotikabruk är i lag förbjudet och får aldrig tillåtas att bli en del av vår kultur. Arbetet mot narkotikamissbruk får därför inte begränsas till att minska dess förekomst utan måste syfta till att eliminera missbruket. 5. HANDLINGSPLAN Arbetet med hälsofrågor har utvecklats och gått från inställningen att förebygga sjukdom till att främja hälsa och bygga stödjande miljöer. Detsamma gäller det drogförebyggande arbetet. Kommunens handlingsplan anger i likhet med TYP-projektet åtgärder som grundar sig på forskningen om de skyddsfaktorer som kan begränsa problemen. Övriga faktorer för ett framgångsrikt lokalt preventionsarbete är: Samverkan att samarbeta mellan olika sektorer, myndigheter och yrkesgrupper ger bättre förutsättningar att lyckas. Uthållighet drogförebyggande arbete kräver långsiktighet, uthållighet och tålamod. Kompetensutveckling inventera behovet av utbildning i drogförebyggande arbete, anordna gemensamma utbildningsdagar samt tillvarata den kompetens som finns inom olika yrkeskategorier. 5.1 Områden för förebyggande arbete För det primära preventionsarbetet finns nedanstående områden för kommunens aktörer att verka i: Föräldrarnas ansvar och stödet till föräldrarna Föräldrarna är de viktigaste personerna i barns och ungdomars liv. Föräldrarna har störst betydelse när det gäller barns sociala utveckling och attityd till droger. Vetenskaplig forskning visar att tonåringar som bjuds på alkohol hemma av föräldrar dricker mer och berusar sig oftare än de som inte blir bjudna. Det drogförebyggande arbetet förutsätter att föräldrar och andra vuxna ges möjlighet att ta sitt ansvar. Utbildning och information ANT-undervisningen ingår som en del av skolans hälsoundervisning. Effekterna bli större om de kombineras med andra förebyggande åtgärder, i första hand riktade till föräldrarna men även till övriga samhället. 3

6 Fritidsaktiviteter Studier visar att organiserade aktiviteter minskar beteenden såsom brottslighet, bruket av droger och aggressivitet/våld. Ungdomar kan i föreningslivet skapa gruppidentiteter utan alkoholpositiva normer. Det skapas möten mellan unga och vuxna med en ömsesidig respekt och vuxna som lyssnar. Föreningar bör ha en tydlig drogpolicy avseende tobak, alkohol, dopingmedel och andra droger. Kontroll av detaljhandel och serveringstillstånd Det förebyggande arbetet skall riktas mot tillgängligheten av alkohol- och tobaksprodukter samt andra droger. Det är viktigt att alla respekterar gällande åldersgränser. Alkohollagen är rätt tillämpad mycket verkningsfull i det förebyggande arbetet när det gäller tillståndsprövning, tillsyn och påföljdshantering för detaljhandel och restauranger. För det sekundära preventionsarbetet finns följande områden att verka i : Samhällsservice Alla som arbetar med samhällsservice bör känna till riskfaktorerna och ha kunskaper för att kunna ingripa vid behov. Det behövs ett väl fungerande samarbete mellan föräldrarna, mödravården, barnhälsovården, skolhälsovården, barnomsorgen, fritiden och socialtjänsten. Elevhälsoteam Varje skola bör ha en elevhälsogrupp som ingriper när elever skolkar, snattar eller använder droger. Elevhälsan har en central uppgift avseende det tidiga ingripandet. Övriga stödåtgärder När föräldrar eller målsmän behöver stöd i sin föräldraroll är det viktigt att kommunen stöttar familjen med olika stödinsatser. Vuxna kontaktpersoner eller kamratstödjare kan fungera som stöd Socialtjänst Socialtjänstens arbete regleras av Socialtjänstlagen. 3 reglerar socialnämndens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. 11 reglerar socialnämndens särskilda ansvar för alkohol- och drogfrågor när det gäller förebyggande arbete samt vård och behandling. Enligt FN:s barnkonvention skall barnets bästa komma i främsta rummet vid åtgärder som vidtas för barn vid offentliga och privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter och lagstiftande organ. Tidig upptäckt och ingripande Samhället ingriper ofta för sent i ungdomars bruk av droger. Många anställda i verksamheter som berör barn har anmälningsplikt då man upptäcker att någon utsätter sig för en påtaglig risk genom bruk av beroendeframkallande medel. Vid ett konstaterande av användande av droger skall den unges föräldrar kontaktas. Den unge bör uppmanas att först själv informera sina föräldrar. När det gäller tertiär prevention skall samhället erbjuda vård och behandling till den som missbrukar alkohol- och droger. Vård och behandling kan erbjudas inom socialtjänsten och primärvården. 5.2 Åtgärder Kommunens insatser för att förverkliga målen är följande: Föräldrautbildning Haparanda Stad skall utveckla samarbete med andra aktörer gällande föräldrastöd och föräldrakurser. Föräldrar till barn och ungdomar skall få möjlighet att diskutera psykosociala frågor samt betydelsen av föräldrarnas attityder och förhållningssätt till barnen under uppväxten. Ansvarig nämnd:, Livskunskap Barn och ungdomar skall löpande i skolans verksamhet arbeta med självförtroende, självkänsla och kommunikation med varandra. Barnen skall få träning i att göra medvetna och hälsosamma val. Målsättningen är att alla kommunens skolor använder ett strukturerat material för detta. Ansvarig nämnd: Kunskap och attitydpåverkan Skolan skall i enlighet med skol- och barnomsorgsplanen utveckla metoder för ANTundervisningen (alkohol, narkotika, tobak) från årskurs 4 till årskurs 3 på gymnasiet. För att 4

7 förbättra effekterna av ANT-undervisningen kompletteras den med information vid föräldramöten i åk 5, åk 7 och åk 9. Information vid föräldramöten ges i samverkan med kommunens Hälso- och trygghetsråd. Ansvarig nämnd: Stödjande miljöer Skolans främsta möjlighet att minska risken för alkohol- och andra drogproblem är att bygga upp stödjande miljöer för alla elever i skolan. Barn och ungdomar som visar tecken på ohälsa skall särskilt uppmärksammas så att de får den hjälp och stöd de behöver. Det är också viktigt att barn och ungdomar till missbrukande föräldrar uppmärksammas. Personal inom den kommunala verksamheten bör erbjudas utbildning om dessa barns livsvillkor och bemötande. Metoder och rutiner för denna grupp skall utvecklas i samverkan med berörda nämnder. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden, Kommunala fritidsaktiviteter Fritidsverksamheter med kommunalt stöd som riktar sig till ungdomar skall vara drogfri. Föreningar och intresseorganisationer som riktar sig till ungdomar skall stimuleras till att genom sin verksamhet främja en drogfri ungdomstid. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden, Personalpolicy på arbetsplatsen Kommunen som arbetsgivare skall föregå som ett gott exempel vad det gäller drogpolicy för arbetsplatsen. Lika viktigt är att erfarenheterna sprids vidare till andra företag inom kommunen. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Riktade insatser Missbrukare, storkonsumenter och anhöriga till missbrukare ska erbjudas vård, stöd och behandlingsinsatser. Inriktningen ska vara att allt fler kommer ifrån sitt beroende och att lyckas få människor med riskbeteende att reflektera över sin alkoholsituation. Anhöriga till missbrukare ska informeras om deras egen rätt och möjlighet till hjälp. Information, kunskap om missbrukets skadeverkningar och hjälpmöjligheter ska ges till myndigheter, grupper och enskilda. Ansvarig nämnd: Den kommunala tillsynen Tillsynen av alkoholservering skall bidra till att ordning och trevnad råder på kommunens restauranger. Restaurangerna måste enligt Alkohollagen förvissa sig om att alkoholdrycker bara serveras till den som fyllt 18 år. Ett led i att begränsa berusningsdrickandet är att kommunens alkohol- och drogförebyggande program kompletteras enligt följande: - Riktlinjer för tillståndsgivning och tillsyn när det gäller serveringstillstånd och vad som kan utgöra en alkoholpolitisk olägenhet. - En plan för hur tillsynen av servering av alkoholdrycker ska gå till. - Utbildning i ansvarsfull alkoholhantering riktad till all krogpersonal. - Plan för tillsyn av tobaks- och folkölsförsäljning. Ansvarignämnd:, Samhällsbyggnadsnämnden Samverkan med Torneå Haparanda Stad skall samarbeta med Torneå för att utveckla det alkohol- och drogförebyggande arbetet över nationsgränserna. Ansvarig nämnd:, Hälso- och trygghetsrådet 5.3 Implementering För att alkohol- och drogprogrammet skall bli verkningsfullt och få genomslag är implementeringen av yttersta vikt, d v s att införa, förankra och sätta programmet i bruk. Programmet är vägledande för nämnder och förvaltningar i deras utvecklingsarbete. Det är ett kommunalt övergripande dokument som överlåter till verksamheterna att själva utforma arbetsplaner och åtgärder utifrån angivna ansvarsområden. 5

8 6. Uppföljning och utvärdering En förutsättning för att alkohol- och drogpolitiken skall fortsätta att leva i verksamheten är att nämnderna följer upp, utvärderar och utvecklar sitt arbete. Arbetet redovisas i respektive nämnds bokslut. Genomförda aktiviteter rapporteras årligen till kommunens Hälso- och trygghetsråd som gör en sammanställning och rapporterar arbetet vidare till kommunstyrelsen. Aktiviteter Plan för tillsyn enligt alkohollagen Plan för och redovisning av utbildningar i ansvarsfull alkoholservering Plan för tillsyn av försäljning av folköl och tobak Redovisning av föräldrars delaktighet i respektive skolas ANT - information Ansvarig Samhällsbyggnadsnämnden Tidplan Redovisning planerade/genomförda föräldrautbildningar av Barn-o och ungdomsnämnden Redovisningav plan för samverkan för barn och ungdomar riskzon Redovisning av respektive skolas arbete med livskunskap för eleverna Redovisning av aktiviteter i samverkan med Torneå. Redovisning av sammanställning till kommunstyrelsen Nyckeltal Antal tillfälliga och permanenta serveringstillstånd under året Antal elever i åk 8 och åk 9 som inte använder alkohol, Hälso- och trygghetsrådet, Hälso- och trygghetsrådet, Kommunstyrelsen Hälso- och trygghetsrådet, Antal elever i åk 8 och åk 9 som dricker sig ordentligt berusade minst en gång per månad Hälso- och trygghetsrådet Antal elever i åk 8 och åk 9 som röker minst en gång per dag Anmälda fall av misshandel Hälso- och trygghetsrådet Hälso- och trygghetsrådet 6.1 Revidering Revidering av alkohol- och drogprogrammet sker i början på varje mandatperiod. 6

9 Referenslista Kommunförbundet Vård och Omsorg (1997): Kommunala alkohol- och drogpolitiska program. Socialdepartementet 2001, 2002 (S 2001.O32): Att förebygga alkoholskador en samlad politik för folkhälsa. Sven Andréasson, Folkhälsoinstitutet (2002): Metoder för att förebygga alkoholskador. TYP-projektet; Förslag till gemensam alkohol- och drogstrategi för barn och ungdomar. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Jyväskylä universitet Stakes (2000, 2002): Hälsa i skolan. Information via internet