Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: e-post: Primärvården

Transkript

1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: e-post:

2 Ökad konsumtion 8 liter ,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren alkohol = 3,5 stycken 0,75 liters flaskor 40% alkohol

3 Konsumtionsmönster Ökningen de senaste tio åren gäller för alla samhällsgrupper. Högre alkoholkonsumtion i många EU-länder. Berusningsdrickandet vanligare i länder som Sverige, Storbritannien och Finland. I Sverige finns regionala skillnader i konsumtion Tydlig kopplingar mellan totalkonsumtion och medicinska och sociala problem

4 Kvinnor och alkohol Kvinnor i Sverige dricker något mer än kvinnorna i EU i genomsnitt, särskilt i rent berusningssyfte. Kvinnor dricker (fortfarande) hälften så mycket som män Kvinnor blir mer berusade vid samma mängd alkohol som män

5 Riskbruk av alkohol Användning i sådan mängd och på sådant sätt att risk finns för ohälsa och sociala komplikationer vid fortsatt drickande på samma nivå. Män: 14 standardglas eller mer per vecka Kvinnor: 9 standardglas eller mer per vecka Berusningsdrickande: Mer än 4 (kvinna) / 5 (man) standardglas vid ett och samma tillfälle. Källa: Socialstyrelsen, Svenska Läkarsällskapet, Statens Folkhälsoinstitut 2005

6 Ett standardglas 2 flaskor 33 cl lättöl eller cider 1,8% cl starköl, 50 cl folköl33 starkcider eller alkoläsk cl vitt eller rött vin 8 cl starkvin 4 cl sprit t.ex. whisky

7 Riskbruk av alkohol Användning i sådan mängd och på sådant sätt att risk finns för ohälsa och sociala komplikationer vid fortsatt drickande på samma nivå. Män: 14 standardglas eller mer per vecka Kvinnor: 9 standardglas eller mer per vecka Berusningsdrickande: Mer än 4 (kvinna) / 5 (man) standardglas vid ett och samma tillfälle. Källa: Socialstyrelsen, Svenska Läkarsällskapet, Statens Folkhälsoinstitut 2005

8 Riskbrukshypotesen Den individuella känsligheten för vad som är riskabelt hög alkoholkonsumtion varierar i hög utsträckning. De angivna alkoholmängderna ska bara ses som utgångspunkter för en diskussion om vad som i det enskilda fallet kan vara ohälsosamt hög konsumtion. Källa: Hallberg Hans. Riskbruk av alkohol, ett studiebrev från SFAM

9 Punktnykterhet Trafiken Arbetet Graviditeten Depression

10 Riskkonsumenter Alkohol, riskkonsument, Uppsala län 2004 Män Kvinnor Totalt Källa: Liv och Hälsa 2004

11 Berusningsdrickande Berusad 1 gång/månad eller oftare Män, 2000 Män, % Kvinnor, 2000 Kvinnor, % 40% 30% 20% 10% 0% Total Källa: Liv och Hälsa 2004

12 Alkohol och hälsa Hjärnan Musklerna Hjärtat Levern Tjocktarmen Psykiska störningar Fortplantning Blodkärlen

13 Berusningsdrickande och depression % 50 Andel av länets befolkning som uppger sig ha haft depression under de senaste 12 månaderna Andel av länets befolkning som uppger sig ha haft depression under se senaste 12 månader Övriga Berusad 2 gg/m ånad eller oftare män kvinnor Källa: Liv och Hälsa 2004

14 Berusningsdrickande och sömnproblem % Andel av länets befolkning som uppger sig haft sömnproblem vid ett flertal tillfällen under det senaste 3 månaderna Andel av länets befolkning som uppger sig ha haft sömnproblem vid ett flertal tillfällen under se senaste 3 månader Övriga Berusad 2 gg/månad eller oftare män kvinnor Källa: Liv och Hälsa 2004

15 Stort förtroende för: Hälso- och sjukvården Polisen Försäkringskassan Riksdagen Regeringen Socialtjänsten Arbetsförmedlingen Politikerna i Ditt landsting Politikerna i Din kommun Källa: Liv och Hälsa 2004

16 Mini-intervention inom hälso- och sjukvård Avsikten med olika typer av interventioner är att tidigt upptäcka och behandla personer med en för hög alkoholkonsumtion för vad som är bra för hälsan. Interventionerna är enkla men förhållandevis effektiva. De flesta metoder bygger i princip på följande: Att identifiera riskfylld alkoholkonsumtion genom att ställa ett fåtal enkla frågor Att ge information om riskerna och med empati uppmana, ge råd och motivera personen till att minska eller upphöra med alkoholkonsumtionen Källa: SBU-rapport nr 156/1 2001

17

18 Alkoholfrågan Audit 3 Hur ofta dricker du 4 (kvinna) / 5 (man) standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle? Aldrig Mer sällan än ett tillfälle i månaden Varje månad Varje vecka Dagligen eller nästan dagligen Veckokonsumtionsmätning Källa frågan: WHO- The alcohol use disorders identification test, 1982 (AUDIT)

19

20 Rekommendationer om alkohol och hälsa 1. Rekommendera inte alkohol som medicin 2. Avråd inte från måttligt drickande i det enskilda fallet, men ta hänsyn till kända kontraindikationer 3. Informera om att de gynnsamma effekterna uppnås vid mycket måttlig konsumtion 4. Avråd alltid från berusningsdrickande 5. Avråd alltid deprimerade patienter från att dricka alkohol Källa: Socialstyrelsen, Svenska Läkarsällskapet, Statens Folkhälsoinstitut 2005

21 Tips om litteratur och hemsidor Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Andreasson S, Allebeck P. Statens Folkhälsoinstitut, Behandling av alkohol- och narkotika problem. En evidensbaserad kunskapssammanställning. SBU-rapport nr 156/1, Riskbruk och missbruk - alkohol läkemedel narkotika. Johansson K, Wirbing P. Natur och Kultur, (Statens Folkhälsoinstitut) (Apoteket) (Alkoholkommittén) (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN) (Landstinget i Uppsala län, här kan du hämta data från Liv och Hälsa)