Äldre och alkoholberoende Uppsala

Transkript

1 Äldre och alkoholberoende Uppsala Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund

2 Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling Sent debut alkoholproblem söker sällan hjälp Alkoholberoende - konsekvenser Identifikation, intervention och behandling

3 Identifiera riskbruk alkohol förhindra negativa konsekvenser och beroendeutveckling Screening riskkonsumtion - veckokonsumtion: män > 15 glas kvinnor > 10 glas - binge drinking, glas/tillfälle: män > 5 glas kvinnor > 4 glas 1 glas = 12 g alkohol: 1 glas vin, 1 fl. öl, 4 cl starksprit Måttlig konsumtion: män max 2 glas/dag, kvinnor max 1 glas/dag Positiva effekter: hjärt-kärlsjukdom, typ-2 diabetes, kognitiva funktioner - fra äldre kvinnor mindre positiv effekt än män

4 Ökad känslighet för alkohol bland äldre Högre blodalkoholkoncentration per intagen mängd Större generell effekt vid samma alkoholmängd - Äldre känsligare hjärna, hjärta, lever, immunförsvar Större negativ påverkan vid samma alk.konc.nivå - med negativa konsekvenser också funktionellt Rekommendation gräns riskkonsumtion äldre: USA: män 65 max 14 glas/v män 65+ max 7 glas/v män 65+ max 3 glas/dag NIAAA England: män 65+ max 11 units/v el.1,5/dag i övrigt få gränser äldre i europeiska länder

5 Riskkonsumtion alkohol 75 åringar i Göteborg 1976 (n=303) och 2006 (n=753) Alkoholkonsumtion per vecka högre 2006 jmf 1976 män och kvinnor - både män och kvinnor drack mer vin Ingen alkoholkonsumtion män 17% 7% p=0.002 kvinnor 17% 10% p=0.013 Riskdrickande/vecka: män 19,3% 27,4% p=0.117 kvinnor 0,6% 10,4% p<0.001 Waern M et al, in Age and Ageing 2013:0:1-6

6 Svensk befolkningsstudie: år, n= Logistisk regression riskfylld alkoholkonsumtion Variabel Män OR Kvinnor OR Eftergymnasial utbildning 2,1 1,7 Röker dagligen 2,5 2,9 Snusar dagligen 2,4 4,6 Fysiskt inaktiv 1,6 1,5 Lågt psykiskt välbefinnande 1,9 1,7 Använt receptbelagda läkemedel 1,6 1,5 Lindén-Boström M, Persson C, Berglund M, 2009

7 Faktorer koppling riskkonsumtion,n=1291 Riskfylld alkoholkonsumtion: 7 glas/v år kvinnor 27% män 49% a: deltagande i sociala aktiviteter b: umgänge med vänner med positiva alkoholvanor c: god relation till partnern d: god ekonomi (Moos et al 2011)

8 Effekt kort intervention riskkonsumtion bland äldre Identifierad riskkonsumtion primärvård Två kontrollerade studier - positiv effekt av motiverande intervention, kort rådgivning (samma som yngre patienter). Resultat efter 1 år: minskning drinks/dag, antal konsumtionsdgr, binge-drinking Fleming et al 1999, Gordon et al 2003

9 Alkoholberoende 3 av 6 kriterier senaste året (ICD-10) Starkt behov, sug (craving) el. tvång att dricka alkohol Svårigheter att kontrollera alkoholkonsumtionen Toleransökning Abstinenssymtom Tilltagande ointresse av andra saker pga alkohol Fortsatt konsumtion trots kroppsliga el psykiska skador Svenska befolkningen ökning beroende män 3,8% 4,7% kvinnor 2,4% 4,0% Alkoholberoende ökad risk somatiska, psykiska problem, negativ påverkan relationer och funktionsnivå uppmärksamma och behandla

10 Kvinnor och alkoholberoende Kvinnor dricker mer, ändrade alkoholvanor mer accepterat, alkoholproblem mer skamfyllt Blir snabbare alkoholberoende Söker mindre ofta hjälp Negativa hälsokonsekvenser tidigare Svara minst lika bra som män på behandling

11 Alkoholberoende äldre - konsekvenser Uppmärksamma samband beroende fysisk och psykisk ohälsa: högt blodtryck, diabetes, fallolyckor, kognitiva problem, depression, självskada Uppmärksamma samband beroende psykosociala faktorer: förluster, pensionering, ensamhet, hemlöshet Äldre svara ofta bra på behandling Royal College of Psychiatrists, 2011

12 Prediktion suicid äldre log. regressionsanalyser Män OR Kvinnor OR Depression Alkoholberoende Familjekonflikter Somatisk sjukdom Waern et al, 2003

13 Kännetecken sen debut alkoholproblem Prospektiv studie karaktäristika före debut problem Inga skillnader social situation, kroniska eller aktuella stressorer Sen debut: vänner dricker mer passiv coping ökad konsumtion vid stress tidigare i livet drack mer före debut röker Schutte et al 1998

14 Sent debuterade alkoholproblem - stabilt förbättrade utan behandling efter 10 år Förbättrade (30%) jmf ej förbättrade Kvinna Färre och mindre svåra alkoholproblem Lägre konsumtion, drack mindre ofta baseline Stöd från nätverk att inte dricka Shutte et al 2003

15 Äldre 55+ resultat 5 år efter behandling i sluten vård jmf. yngre 55+ bättre resultat jmf medelålders, yngre Prediktorer positivt resultat efter 5 år: - behandlingsstart svaga samband personlighetsfaktorer - vid utskrivning positivt samband tilltro till att hantera risksituationer och att tillämpa strategier - året efter delta mer i öppenvård året efter behandling och i självhjälpsgrupper Lemke & Moos 2003

16 Behandling beroende jmf yngre Psykosocial intervention + naltrexon Äldre jmf yngre: Högre närvaro terapi, fullföljde medicinering bättre Färre återfall Oslin et al 2002

17 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och alkoholberoende Rekommenderad medicinsk behandling: - akamprosat, antabus, naltrexon, nalmefen Rekommenderade psykosociala behandlingar: - MET; kartläggning motiverande samtal - KBT, återfallsprevention - 12-stegsbehandling - CRA, inkl. närsamhället att förstärka förändring - Social Behaviour Network therapy - Psykodynamisk terapi inriktning beroendet Slutversion Nationella riktlinjer publiceras april 2015

18 Uppmärksamma riskbruk och beroende konsekvenserna större hos äldre olika studier visar positiva svar på kort intervention och behandling