Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk

Transkript

1 Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk Ulric Hermansson, Med dr och adj universitetslektor Karolinska Institutet

2 Innehåll Riskbruk ett annat fokus Inramningen Screening formulär och biologiska markörer Kort rådgivning (Brief Intervention) Biofeedback Etiska aspekter och sammanfattning

3 Fokus

4 Alkoholproblemet Ej beroende Beroende Inget problem Problem

5 Alkoholproblemet Ej beroende Riskbruk Beroende Inget problem Begynnande problem Problem

6 Alkoholproblemet A n t a l Inget problem Begynnande problem Påtagliga problem Risky or hazardous drinking = risk för fysiska, psykiska och sociala skador Harmful drinking = redan erfarit fysiska, psykiska och sociala skador Ref:Modesto-Lowe and Boornazian (2000), reid et al. (1999), Whitlock et al., (2004)

7 Traditionell - utredningsmodell Steg 1: Steg 2: Steg 3: Steg 4: Gallring Finns eller finns inte problem? Problembedömning Omfattning och karaktär Personlighetsbedömn. Andra områden än droger Behandling & uppföljn. Behandling följ upp.

8 Fokus - bedömning & åtgärder missbruk/beroende CAGE, AUDIT ICD-10 & DSM IV ASI Gallring finns det ett problem? Problembedömning stort/litet? Personlighetsbedömning övriga problemområden

9 Fokus - bedömning & åtgärder riskbruk Screening Riskbruk Screening Missbruk/beroende Diagnostisering

10 Setting (inramning)

11 Vad säger forskningen? Screening & rådgivning Ringa kostnad Ej omfattande träning Kombinera psykologiska och biologiska tester Inramning (setting) - bred kontaktyta - min hälsa (andra livsstilsfrågor) - ej negativa konsekvenser

12 Hur attraherar vi screening och rådgivning Screening Rådgivning Hälsa Fysisk Psykisk

13 Alkohol - levnadsvanor Kost Stress Alkohol Min hälsa Tobak Sömn Motion

14 Screening

15 Den kliniska blicken

16 Den kliniska blicken Forsberg et al. (2003)

17 Formulär och blodprov

18 Formulär och blodprov Hermansson et al. (2002)

19 Project Match-studien Babor och medarbetare, n= 1700 patienter som utifrån sina individuella egenskaper matchades till olika typer av psykosocial behandling. Vi fann endast svaga samband. Det fanns tecken på att människor med allvarligare beroendetillstånd fungerade bättre i självhjälpsgrupper och att människor med lättare problem fick bättre resultat med hjälp av kognitiv beteendeterapi. Men på det stora hela höll inte matchningshypotesen. Behandlingarna gav i princip samma resultat oberoende av patientkaraktäristika. Intervju i A & N, 2007 Project Match, Research Group, (1997)

20 Formulär och biologiska markörer

21 Screening-formulär (bedömning av kvaliteten) * Manual (beskrivning, administreras, poängberäkning & utvärdering) Svensk version god tillförlitlighet (reliabilitet) och användbarhet (validitet) Lämpliga svenska normer eller referensvärden * Minimikrav

22 Screening-formulär CAGE (Cutting down, Annoyance by criticism, Guilty feeling & Eye-openers) MAST (Michigan Alcoholism Screening Test) Malmö-MAST AUDIT - Fokus på riskbruk - Senaste årets alkoholvanor - Hälso- och livsstilsundersökning

23 Biologiska tester direkta/indirekta alkoholtest och biologiska markörer Påverkan (pågående/nyligen avslutat intag) Alkotest (utandning, blodprov och urin) Aktuell konsumtion (senaste dygnet/dygnen) Urinprov; EtG, EtS eller 5-HTOL Riskkonsumtion (senaste veckorna månaden) Blodprov; CDT, B-PEth och även GT Långvarig hög alkoholkonsumtion (månader) Blodprov; GT, ALAT, ASAT och MCV Helander, A (2007)

24 Biologiska tester direkta/indirekta alkoholtest och biologiska markörer Viktiga faktorer: Testets tillförlitlighet (sensitivitet och specificitet) Syftet med testningen (påverkan, enstaka aktuellt intag, överkonsumtion, etc.) Konsultera lab.expert eller medicinsk expert om vilka biologiska tester som bäst svarar på din fråga

25 Biologiska tester kombineras Riskkonsumtion (senaste veckorna månaden Blodprov; CDT (kolhydratsfattigt transferrin), B-PEth (fosfatidyletanol) och även GT ( -Glutamyltransferas) GT CDT B-PEth

26 Formulär och blodprov kombineras n=990 n=194 20% Positiva AUDIT Positiva CDT 43 Positiva GGT Hermansson et al., 2000 och 2002

27 Kort rådgivning (Brief Intervention)

28 Brief Intervention Utgår från information från screening Målet: a) Reducera alkoholkonsumtionen b) Vid behov mer omfattande behandling Definition: Avgränsad i tid (5 min 5 korta sessioner) Fritt översatt från Babor, T (2010)

29 Översiktsartiklar (metaanalyser) (BI) Hester & Miller (1995) 23 studier från Författarnas slutsats: Starkare stöd för god effekt av kort intervention än någon annan benhandlingsform Kahan et.al. (1995) 11 studier Författarnas slutsats: Stöd för att minimal intervention har effekt. Wilk et.al. (1997) 12 studier Författarnas slutsats: Dubbelt så stor sannolikhet att storkonsumenter minskar till måttligt drickande i jmf med kontrollgruppen. SBU (2001) 25 studier (n=9000 patienter) Författarnas slutsats: Signifikant effekt på alkoholintaget i minst 2 år. Mer omfattande behandlingsinsatser ger inte större behandlingsvinst. Kaner et. al. (2007) 28 studier (n=7000 personer) Författarnas slutsats: Enkel kort rådgivning (5-15 min) leder till en minskad konsumtion (41 gram i medel) per vecka för män.

30 Vad är verksamt? Feedback Responsibility Advice Menu Empathy Self-efficacy Berätta om utfallet på exempelvis screening Ansvaret för förändring är den enskildes Råd till förändring (muntligt/broschyr) Meny med flera alternativ Empatiskt förhållningssätt/reflekterande Stärka enskildes tilltro till sin förmåga Bien et al. (1993)

31 Ett exempel 14 dagarsinventering - återkoppling Screening återkoppling Alkonacka - återkoppling

32 En tänkbar modell Beroendevården Institution HS Enkel rådgivning Öppenvård (poliklinisk) Självobservation & självhjälpsträning Screening

33 Biofeedback

34 Biofeedback Behandlingsmetod inom psykosomatiken som genom visuell (med ögats hjälp), auditiv (med örats hjälp) eller sensorisk (med känselns hjälp) ger en återkoppling som ökar personens förmåga att påverka och förändra sitt tillstånd Fysiologiska uppgifter registreras och presenteras för individen så att hon eller han kan träna sig i att medvetet förändra sitt tillstånd. Smärtbehandling, stress, återfå rörlighet i muskler, högt blodtryck, etc.

35 Biofeedback i vardagen Hur mycket väger jag? Har jag feber?

36 En svensk studie Medelålders män i Malmöregionen (n=585) Interventionsgruppen (n=317) Rådgivning med läkare var 3:e månad GGT varje månad (sköterska) Vid normalt GGT-värde färre rådgivningstillfällen Kontrollgrupp (n=268) Brev om förhöjt GGT samt information om uppföljning Kristenson et al. (1983)

37 Resultat En svensk studie Medelålders män i Malmöregionen (n=585) 2-4 års uppföljning: Skillnad mellan intervention och kontrollgrupp Färre sjukskrivningsdagar Färre dagar på sjukhus (sjukhusvistelse) Minskad dödlighet (10-16 års uppföljning) Kristenson et al. (1983) och Kristenson et al. (2002)

38 Markör Biofeedback (alkoholmarkör) Ref (Cut off) 1:a 2:a 3:e 4:e 5:e

39 Etiska aspekter och sammanfattning

40 Några etiska aspekter Syftet med testningen Tillvägagångssättet Hur resultatet kommer att användas Ev. beredskap till fortsatt stöd

41 Sammanfattning (SBI) En del av programmets rutiner Min hälsa (andra livsstilsfrågor) Ej negativa konsekvenser Motivet ökad insikt om alkoholvanorna Ej exakt kartläggning Beredskap för mer omfattande stöd/behandling

42 SLUT