Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun
|
|
- Anders Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan Löwenborg Rita Sadõjk Annika Melin Revisionsansvarig: Lokal styrgrupp Utgåva: 1 Giltighetstid: Reviderad: Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroendeproblem
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 LÄNSÖVERGRIPANDE AKTÖRER... 3 LOKALA AKTÖRER... 3 KOMMUNENS OCH LANDSTINGETS ANSVAR SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN GEMENSAMMA BEGREPP... 4 RISKBRUK, MISSBRUK/SKADLIGT BRUK OCH BEROENDE. VAD BETYDER ORDEN? PREVENTION OCH TIDIGA INSATSER... 5 SCREENING... 5 KORT RÅDGIVNING UTREDNING OCH BEDÖMNING... 6 BIOLOGISKA TEST ALKOHOL... 6 BIOLOGISKA TEST NARKOTIKA... 6 PSYKOLOGISKA TEST ALKOHOL... 7 PSYKOLOGISKA TEST NARKOTIKA... 7 UTREDNING... 7 UPPFÖLJNING ABSTINENSBEHANDLING PSYKOSOCIAL BEHANDLING OCH LÄKEMEDELSBEHANDLING LÄKEMEDELSASSISTERAD UNDERHÅLLSBEHANDLING VID OPIATBEROENDE BARN TILL FÖRÄLDRAR SOM HAR MISSBRUKS- ELLER BEROENDEPROBLEM GRAVIDA KVINNOR MED MISSBRUKS- ELLER BEROENDEPROBLEM SAMSJUKLIGHET... 9 IDENTIFIKATION... 9 BEHANDLING LÄKEMEDELSBEROENDE DETTA SAKNAR VI ELLER BEHÖVER VI VIDAREUTVECKLA VEM GÖR VAD?
3 1. Bakgrund Förutsättningar på länsnivå Värmlands läns Vårdförbund/Värmlands kommuner samt Landstinget i Värmland 1 har utarbetat ett gemensamt länsövergripande styrdokument för missbruks- och beroendevården. Det är utformat i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Syftet är att utifrån ett klient/patientperspektiv beskriva hur ansvarsfördelningen ser ut mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården och hur samverkan mellan dessa huvudmän är utformat. Länsövergripande aktörer Värmlands läns Vårdförbund Beroendecentrum Värmland Landstinget och framförallt psykiatri och allmänmedicin Region Värmland Lokala aktörer Öppenvårdspsykiatri och lokal beroendeverksamhet inom landstinget Allmänmedicin Socialtjänst Kommunens och landstingets ansvar Kommunen skall erbjuda rådgivning, utredning/bedömning och biståndsbedömda insatser. Man skall planera och genomföra insatserna i samråd med den enskilde och i förekommande fall med dennes anhöriga. Allmänmedicin skall erbjuda behandling för personer med riskbruk och behandling av somatiska åkommor som är relaterade till missbruk/beroende. De skall även erbjuda poliklinisk avgiftning. Vid komplicerad beroendeproblematik ska samarbete ske med psykiatrin och/eller Alkoholpolikliniken. Psykiatrin skall erbjuda lämplig behandling i de fall funktionshindret kräver specialistpsykiatriska insatser. Vid behandling av personer med komplexa vårdbehov/samsjuklighet på grund av psykisk störning och missbruk ska detta ske samtidigt och integrerat i samverkan med beroendevården och socialtjänsten. 2. Samordnad Individuell plan Enligt socialtjänstlagen (2 kap 7 SOL) och hälso- och sjukvårdslagen (2 HSL) ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan för alla personer som behöver det för att kunna få alla sina behov tillgodosedda genom insatser från bägge huvudmännen från bägge huvudmännen. Av planen ska framgå: Vilka insatser som behövs Vilka insatser respektive huvudman ska svara för Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen och Landstinget Vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen 1 Allmännmedicin ingår sedan den 3 maj 2010 i Hälsoval Värmland och kan bestå av offentlig och/eller privat aktör. 3
4 3. Gemensamma begrepp Missbruks- och beroendevård avser verksamhet riktad till en bred målgrupp. Termen missbrukarvård bör inte användas. Begreppet personer med missbruks eller beroendeproblem ska användas konsekvent och ersätter tidigare utryck som missbrukare, alkoholist etc. Abstinensbehandling ersätter det tidigare begreppet Avgiftning, då det anses bättre motsvara innehållet i vården. Samsjuklighet avser personer med missbruks- eller beroendeproblem och samtidig psykiatrisk eller somatisk sjukdom. Ersätter det tidigare begreppet dubbeldiagnos. Riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende Varför är det viktigt att skilja på begreppen riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende? Det är betydelsefyllt bl.a. för hur man planerar behandlingen. Det krävs olika insatser vid olika svårighetsgrader. 1. Riskbruk 2. Missbruk (DSM IV) Skadligt bruk (ICD-10) 3. Beroende Riskbruk avser ett bruk av alkohol som på sikt kan leda till missbruk/skadligt bruk eller beroende. Riskbruk är ingen diagnos. Missbruk (DSM IV) föreligger om minst ett av följande kriterier uppfylls under 12 månader 1. Försummat ansvar inför plikter 2. Risk att någon kan komma till fysisk skada 3. Rättsliga problem 4. Ständiga eller återkommande sociala problem Beroende föreligger om tre kriterier är uppfyllda inom 12 månader 1. Tolerans allt större dos 2. Abstinens 3. Ökad mängd/längre perioder av bruk 4. Kontrollförlust - Varaktig önskan att minska/kontrollera intag 5. Tidsomfattande drogbruk 6. Viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas 7. Fortsatt användning trots upprepade psykiska/fysiska problem 4
5 4. Prevention och tidiga insatser Vid följande situationer kan orsaken till problemen vara alkohol och/eller narkotika. Man bör då använda sig av ett screeningverktyg samt kort rådgivning. Inom socialtjänsten bör man uppmärksamma följande situationer: Parrelaterade problem och våld inom familjen. Försummelse av barnen. Kriminalitet, t.ex. rattfylleri och stöld. Upprepade eller långvariga ekonomiska problem. Inom psykiatrin bör man uppmärksamma följande situationer: Depressioner (t.ex. utmattningsdepressioner och sömnstörning) Upprepat självdestruktivt beteende Olika slag av ångestsyndrom Inom företagshälsovården bör man uppmärksamma följande situationer: Upprepad sjukfrånvaro, speciellt efter helgerna Försämrade arbetsprestationer Inom kroppsjukvården bör man uppmärksamma följande situationer: Olycksfall, hjärtarytmi och högt blodtryck Bukspottkörtelinflammation och mag- och tarmbesvär Leversjukdomar och olika cancerformer Alla, oavsett arbetsplats, bör dock vara uppmärksamma på samtliga symtom. Screening AUDIT DUDIT Används för att identifiera personer med riskbruk av alkohol. Används för att identifiera personer med narkotikarelaterade problem. Båda dessa verktyg går att ladda ner från under testformulär. Om screeningen endast visar en riskfylld alkoholkonsumtion räcker en uppföljning med AU- DIT och kort rådgivning. Om det efter screeningen behövs en diagnostisk bedömning av problemet och dess svårighetsgrad skall personen remitteras till Alkoholpolikliniken. Kort rådgivning När man väl identifierat ett narkotika- eller alkoholproblem är kort rådgivning en bra metod att hindra det riskabla bruket att utvecklas till ett missbruk eller beroende. Vid kort rådgivning kan två metoder användas: 1. FRAMES 2. MI 5
6 5. Utredning och bedömning För att upptäcka och bedöma graden av alkohol- eller narkotikaproblem behövs olika former av bedömningsinstrument som 1) Biologiska test och 2) Psykologiska test. För att bedöma problemets svårighetsgrad kan man använda en kombination av biologiska test och psykologiska test som t.ex. CDT, GT och AUDIT. Biologiska test Alkohol Hos de flesta individer förbränns alkoholen med 0,15-0,20 promille per timme. Om en person haft 1,5 promille på kvällen kan den vara 0 promille nästa morgon. Pågående konsumtion Akutmarkörer Alkometer. Alkoholpolikliniken och Psykiatriska öppenvården har kvalitetssäkrad utrustning. EtG, EtS och 5-HTOL kan påvisa en konsumtion av alkohol under det senaste dygnet eller dygnen. Långvarig överkonsumtion CDT kan mäta 1-3 veckor bakåt i tiden vid hög alkoholkonsumtion. Långvarig överkonsumtion MCV kan mäta 2-6 månader bakåt i tiden. Långvarig överkonsumtion GT. Leverpåverkan som kan mätas 3-6 veckor bakåt i tiden. Långvarig överkonsumtion ASAT och ALAT. Leverpåverkan efter långvarig överkonsumtion av alkohol. Narkotika Cannabis Enstaka sporadiska intag är inte möjliga att upptäcka i mer än 2-3 dagar efter intaget. Urinprovtagning oftare än 3 gånger per vecka är inte nödvändigt. Heroin och morfin Amfetamin Kokain Enstaka sporadiska intag kan upptäckas i cirka 2-4 dagar efter intaget. Urinprovtagning oftare än 3 gånger per vecka är inte nödvändig. Enstaka sporadiska intag kan upptäckas inom en tidsrymd upp till cirka 2-4 dagar efter intaget. Urinprovtagning oftare än 3 gånger per vecka är inte nödvändig. Enstaka sporadiska intag kan upptäckas i högst 1-3 dagar efter intag. Urinprovtagning oftare än 3 gånger per vecka är sällan nödvändig. Det finns många andra preparat som kan påvisas vid urinprov. T.ex. ecstasy, dextropropoxifen, LSD, metadon, GHB, vissa ecstasyliknande s.k. designerdroger, tryptaminer, buprenorfin, Kath, meprobamat, barbiturater, vissa läkemedelsregistrerade opiater samt zopiklon och 6
7 zolpidem (sömnmedel). Upptäcktstiden efter intag för denna samlade grupp av preparat är mindre väldokumenterad men är sannolikt från en till fyra dagar. Psykologiska test Alkohol AUDIT Narkotika DUDIT Se beskrivning sidan fem. Se beskrivning sidan fem. Utredning ASI ADDIS är en strukturerad intervju som täcker förutom alkohol- och narkotikamissbruk även andra livsområden som arbete, fysisk och psykisk hälsa, socialt umgänge och kriminalitet. Totalt sju livsområden. Denna görs för att bedöma klienters hjälpbehov och riktar sig till vuxna. är en intervju uppbyggd runt både ICD-10:s och DSM-IV:s diagnoskriterier. Det gör det möjligt att göra en bedömning som kan läggas till grund för en klinisk diagnos. Den riktar sig till personer över 20 år. Uppföljning Den enskilde individen gynnas av att man fortlöpande följer resultaten av behandlingen för att kunna göra förändringar om man inte fått önskat resultat. Uppföljning med Biologiska test för alkohol Total avhållsamhet krävs Regelbunden eller slumpmässig mätning av EtG, EtS och 5- HTOL. Följa upp resultatet Upprepade mätningar, en gång i månaden, av CDT 2 och GT. Uppföljning med Psykologiska test för alkohol Efter 6-12 månader AUDIT och ASI. Uppföljning med Biologiska test för narkotika Följa upp resultatet Urinprovtagning. Uppföljning med Psykologiska test för narkotika Efter 6-12 månader DUDIT och ASI. 2 Markus Heilig. Beroendetillstånd. Astra läkemdelel
8 6. Abstinensbehandling Abstinensbehandling ska erbjudas i öppna vårdformer inom landstingets allmänmedicin eller psykiatriska öppenvården men också vid socialtjänstens Alkoholpoliklinik. För mer svåra komplexa tillstånd finns abstinensvård vid Beroendecentrum. Inskrivning vid Beroendecentrum förutsätter ett biståndsbeslut jml SoL 4:1 ( 7. Psykosocial behandling och läkemedelsbehandling I SBU-analysen framhålls tre faktorer som visar positiva effekter för alkohol- och narkotikabehandling: a) Tydlig struktur i behandlingen. b) Fokus på missbruket eller beroendet. c) Tillräckligt lång behandling för att ge effekt. Vid Alkoholpolikliniken finns ett behandlingsprogram, Väckarklockan, med en tydlig struktur och fokus på beroendet. Antabus, Naltrexon och Campral ingår som en naturlig del av öppenvårdsbehandlingen av personer med alkoholberoende. 8. Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende Underhållsbehandlingen ska syfta till att den som är beroende av opiater ska upphöra med sitt missbruk samt få en förbättrad hälsa och social situation. Behandlingen ska ses som en långsiktig rehabilitering där det är viktigt att skapa en gemensam och sammanhållen vårdstruktur med ett nära samarbete mellan sjukvården och socialtjänsten. Landstinget erbjuder möjlighet till utredning vid psykiatriska utredningsenheten 3 för beroendeproblematik. Behandlingen sker lokalt med stöd från den länsgemensamma beroendemottagningen Barn till föräldrar som har missbruks och beroendeproblem Familjehuset Hörnan, Socialtjänsten, har samtalsgrupper för barn och ungdomar 6-18 år. Se Säffle kommuns hemsida. 10. Gravida kvinnor med missbruk- eller beroendeproblem Mödravården har vid inskrivning av gravida kvinnor ett särskilt ansvar och uppdrag att erbjuda screening (AUDIT) åt de blivande föräldrarna. Identifieras ett riskbruk ska kort rådgivning initieras enligt metoden motiverande samtal/mi. Om screeningen visar på mer omfattande problematik ska kontakt tas med socialtjänsten. 3 Namnet på verksamheten ännu inte klart 4 Namnet på verksamheten ännu inte klart 8
9 11. Samsjuklighet Identifikation En patient som söker hälso- och sjukvården för psykisk ohälsa ska också generellt bedömas för missbruk eller beroende. Tidigare beskrivna screeninginstrument används. Vid behov tas, med patientens samtycke, kontakt med Alkoholpolikliniken för att bedöma svårighetsgraden. Om socialtjänsten uppfattar att en klient med missbruk eller beroendeproblem också har psykisk ohälsa eller somatisk sjukdom ska, om klienten samtycker, kontakt tas med primärvården eller psykiatriska öppenvården. Det krävs dock en period av drogfrihet (vanligen 1-4 veckor) för att bedöma och fastställa psykisk sjukdom eller personlighetsstörning. Eventuellt bör en samordnad Individuell plan upprättas. Behandling En samtidig vård och behandling för båda problemen är viktig, samordnad tillsammans av landstinget och kommunen. Det finns ingen evidensbaserad behandling för samsjuklighet specifikt, men inget talar emot att använda metoder som idag är effektiva för missbruks och beroendeproblem respektive psykiatriska problem eller somatiska sjukdomstillstånd. 12. Läkemedelsberoende Principen är att den vårdgivare som startat medicineringen också primärt ansvarar för att försöka avsluta denna. Det handlar om att upptäcka ett missbruk/beroende och ta ställning till en poliklinisk nedtrappning. Många gånger finns det också anledning att socialtjänsten har ett ansvar för den här gruppen av individer. Det handlar om personer som har en mer komplex problematik. Det rör sig också om personer som både har ett missbruk av både legalt förskrivna läkemedel och läkemedel som han/hon skaffat sig illegalt eller personer som förutom ett läkemedels missbruk också har ett alkohol- eller narkotikamissbruk/beroende. I de här fallen ska bestämmelserna i SoL och HSL om samordning av de individuella planerna tillämpas. 13. Detta saknar vi eller behöver vi vidareutveckla Vi saknar utredningsinstrument för bedömning av ungdomars hjälpbehov. Det finns två instrument som kräver särskild kompetens. ADAD ADDIS-ung riktar sig till ungdomar och har samma principer som ASI riktar sig till personer upp till 20 år och har samma principer som ADDIS. I Säffle bör vi utveckla behandlingsprogram för cannabisberoende. Lämpligt vore HAP (haschavänjningsprogrammet). Vi bör utveckla öppenvårdbehandling när det gäller personer med samsjuklighet. Brukare och brukarorganisationer skall på ett mer tydligt sätt bli delaktiga i arbetet med riktlinjerna. 9
10 14. Vem gör vad? Vad och när? Hur? Vem? Provtagning/Screening alkohol - Pågående konsumtion Alkometer Alkpol, Öppenpsyk - Konsumtion 1-2 dygn bakåt i tid EtG, EtS och 5-HTOL Alla, remiss till Lab - Långvarig överkonsumtion CDT, GT, MCV, Alla, remiss till Lab ASAT och ALAT - Screening av riskbruk AUDIT Alla Provtagning/Screening narkotika - Identifiering av narkotikaintag Urinprov Alkpol, Öppenpsyk - Screening av narkotikaproblem DUDIT Alla Utredning - Vuxna, alkohol-/narkotikaproblem ASI Alkpol - Bedömning, klinisk diagnos, över 20 år ADDIS Alkpol Läkemedelsberoende - Tecken på beroende Nedtrappning Den som startat medicineringen Behandling - Riskbruk MI Alla - Skadligt bruk/missbruk MI Alkpol - Beroende Behandling Alkpol Uppföljning alkohol - Total avhållsamhet EtG, EtS och 5-HTOL Alla, remiss till Lab - Följa upp resultat CDT Alla, remiss till Lab - Efter 6-12 månader AUDIT Alla - Efter 6-12 månader ASI Alkpol Uppföljning narkotika - Följa upp resultatet Urinprov Alkpol, Öppenpsyk - Efter 6-12 månader DUDIT Alla - Efter 6-12 månader ASI Alkpol 10
Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun
Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan
Läs merVårdrutin. Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem
Vårdrutin Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem Gäller för: Vårdcentralen Grums, Grums Nya Vårdcentral, psykiatriska
Läs merVårdrutin. Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Grums
Vårdrutin Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårds- psykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem Gäller för: Vårdcentralen Grums, Grums Nya Vårdcentral,
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merSCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund
SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende
Läs merStyrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende på
Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralen Skoghall Vårdcentralen Lövnäs Psykiatriska öppenvården Karlstad Socialförvaltningen Hammarö Eva Bergqvist vårdcentralerna Karlstad/Hammarö
Läs merLokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors
Gäller för: Sunne kommun Sunne vårdcentral Munkfors kommun Munkfors vårdcentral Hagfors kommun Hagfors vårdcentral Ekshärad vårdcentral Torsby kommun Torsby vårdcentral Likenäs vårdcentral Psykiatrisk
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merLokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors
Gäller för: Sunne kommun Sunne vårdcentral Munkfors kommun Munkfors vårdcentral Hagfors kommun Hagfors vårdcentral Ekshärad vårdcentral Torsby kommun Torsby vårdcentral Likenäs vårdcentral Psykiatriska
Läs merVad är nationella riktlinjer?
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till
Läs merÖverenskommelse/Styrdokument Missbruks- och beroendevården i Värmland
Gäller för: Socialtjänstens och Hälso- och sjukvårdens verksamheter för personer med missbruks och beroendeproblematik Utgåva: 2 Godkänd av: Landstingsstyrelsen Värmlands läns Vårdförbund Utarbetad av:
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merMaj 2010. Överenskommelse. Missbruks och beroendevården. Värmland
2 200 Maj 2010 Överenskommelse Missbruks och beroendevården en I Värmland Socialtjänstens och hälso och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks och beroendeproblematik Invånarna i kommunen ska
Läs merStyrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad
Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralerna Karlstad Psykiatriska öppenvården Karlstad Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstad Eva Bergqvist vårdcentralerna Karlstad/Hammarö
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merLokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Arvika, Eda och Årjäng
Vårdprogram Gäller för: Arvika kommun Eda kommun Årjängs kommun Landstinget i Värmland Psykiatriska öppenvården i Arvika. Vårdcentralen i Arvika, Eda och Årjäng Godkänd av: Styrgruppen Utarbetad av: Arbetsgrupp
Läs merUnderlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen
Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk
Läs merMissbruksorganisationer i Stockholm Historik
1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling
Läs merStyrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer 18 år och äldre med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad
Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralerna Karlstad Psykiatriska öppenvården Karlstad Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstad Eva Bergqvist Vårdcentralerna Karlstad/Hammarö
Läs merN y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!
Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Läs merLokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Arvika, Eda och Årjäng
Vårdprogram Gäller för: Arvika kommun Eda kommun Årjängs kommun Landstinget i Värmland Psykiatriska öppenvården i Arvika. Vårdcentralen i Arvika, Eda och Årjäng Godkänd av: Styrgruppen Utarbetad av: Marie
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument
ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat intervjuformulär, baserad på ICD-10 och DSM-IV som används för att kartlägga alkohol- och drog problematik och som resulterar
Läs merSamverkansöverenskommelse
Samverkansöverenskommelse om missbruks- och beroendevård i Kronobergs län Överenskommelse för socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblematik Förvaltningen
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor
Läs merSKL Handlingsplan år
SKL Handlingsplan 13-29 år Framtagen via MILK Missbruk inom Landsting och Kommun 43 förslag som riktar sig till SKL, staten, kommuner och regioner Formuleras som bör och ska Riktar sig till beslutsfattare
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund
Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Läs merUtarbetad av: Björn Timby vårdcentralen Skoghall. Carolyn Isaksson psykiatriska öppenvården Karlstad. Karin Bengtsson socialförvaltningen Hammarö
Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralen Skoghall Vårdcentralen Lövnäs Psykiatriska öppenvården Karlstad Socialförvaltningen Hammarö Eva Bergqvist vårdcentralerna Karlstad/Hammarö
Läs merLandstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län
Datum 2014-03-25 (revideras 2016-01-01 eller tidigare vid behov) Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län * Kalmar kommun WWW.KALMAR.SE
Läs merAntal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år
Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merRiktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen
Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c
Läs merVälkommen till Fördjupningen!
ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Läs merBEDÖMNINGSINSTRUMENT
BEDÖMNINGSINSTRUMENT EN SYSTEMATISK OCH STRUKTURERAD HJÄLP FÖR ATT INHÄMTA INFORMATION OCH FÖLJA UPP BRUKAREN KRISTINA BERGLUND, DOCENT PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Bedömningsinstrument
Läs merStyrdokument för socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroendeproblem i Kil och Forshaga
1 Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralen Kil Vårdcentralen Forshaga Psykiatriska öppenvården Karlstad Kil Socialförvaltningen Forshaga Lärande och arbete Björn Jacobson
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs merVälkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!
Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk
Läs merGenomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna
Läs merGapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014
Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning
Läs merVision och uppdrag. Vårt uppdrag
I dagsläget görs en brukarrevision, som startade hösten 2015, på avdelning 4B. Revisionen genomförs av fyra utbildade revisorer från Brukarnas revisionsbyrå BRiU. Vision och uppdrag "Vår verksamhet ligger
Läs merDatum 2014-05-06. Antal sidor 1(1)
Datum 2014-05-06 Antal sidor 1(1) Överenskommelse i Jönköpings län om samarbete kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel Antaget
Läs merPROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte
PROGRAM Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Vision Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik är en fortbildning som ska ges kontinuerligt, vara gemensam,
Läs merNorska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)
Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:
Läs merGodkänd av: Lokal ledningsgrupp 1:a linjens chefer inom socialtjänst, vårdcentraler och öppenvårdspsykiatri
Gäller för: Socialtjänst, vårdcentraler, öppenvårdspsykiatri, länsgemensam psykiatri samt gemensamma verksamheter Utgåva: 3 Godkänd av: Lokal ledningsgrupp 1:a linjens chefer inom socialtjänst, vårdcentraler
Läs merGranskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik Lena Brönnert Lars Näsström Kristinehamns kommun - En samgranskning av Landstinget i
Läs merÖverenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende för hälso- och sjukvården och socialtjänsten
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-04-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18
Läs merKatrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer
Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Läs merSamverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar
Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i
Läs merDisposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer?
1 Disposition Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Varför riktlinjer? Innehåll i riktlinjerna Kunskap till praktik Evidensbaserad praktik Reflektion utgångspunkt för förändring Implementering
Läs merHUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder
Bilaga 2. Interventionstrappa för ansvarsfördelning utifrån Länsöverenskommelse riskbruk-, - beroendevård. Ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och Region Jönköpings län
Läs merFÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Läs merBiologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling
Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos
Läs merGiltighetstid: 20110101-20130101
Gäller för: Filipstads kommun Kristinehamns kommun Storfors kommun Vårdcentraler Öppenvårdspsykiatrin Socialtjänst Utgåva: 1 Godkänd av: Monica Lövgren-Larsson Lars-Olov Persson Ewa Sundberg Ulrika Tufvesson
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merSamverkan vid samsjuklighet ett integrerat arbetssätt. regiongavleborg.se
Samverkan vid samsjuklighet ett integrerat arbetssätt Brukarnas behov Tillgång till en trygg och attraktiv stöd- och vårdmiljö, anpassad till brukarens behov. En aktiv samverkan mellan och inom huvudmännen
Läs merHUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder
Bilaga Länsöverenskommelse s- beroendevård. Interventionstrappa kring ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och primärvård, somatisk samt psykiatrisk gällande riskbruk//beroende
Läs merÖverenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, 2010. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västernorrland den 17 maj Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merDisposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?
1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484
Läs merInledning Sammanfattning
Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till
Läs merAgneta Öjehagen Gunilla Cruce
Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till
Läs merVad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?
Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.
Läs merVägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne
Vägledning för Missbruks- och beroendevården i Skåne Personer med missbruks- och beroendeproblem är i behov av stöd, vård och behandling från såväl kommunerna i Skåne som Region Skåne. Individens behov
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Socialnämnden. 41 Dnr 2016/28. Länsöverenskommelse Vård och stöd vid missbruk och beroende
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum Blad 2016-05-11 8 41 Dnr 2016/28 Länsöverenskommelse Vård och stöd vid missbruk och beroende Länsöverenskommelsen 2010/2013 ska revideras i enlighet
Läs merDnr LD07/02936. Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Dnr LD07/02936 Gemensamma riktlinjer för missbruks- ch berendevård i Dalarna Riktlinjer för scialtjänstens ch häls- ch sjukvårdens verksamhet för persner med missbruk- ch berendeprblem Versin 2007-12-18
Läs merBiologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende baskurs
Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper
Läs merLänsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende
Stekenjokk, Annika N Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende för hälso- och sjukvården och socialtjänsten 2014 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Länssamordningsgruppens
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merKOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN
KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN 1/17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Lagkrav i Socialtjänstlagen och Hälso-
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder
Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik
Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.
Läs merRusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol
ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,
Läs merINDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET
INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,
Läs merKartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen
Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare
Läs merVÄLKOMMEN. Länskonferens lokala styrgrupper
VÄLKOMMEN Länskonferens lokala styrgrupper DAGORDNING 09:00-15:00 Bengt Stenström Marianne Utterdahl Leif Martinsson Ann-Sofie Johansson FIKA 10:00-10:20 Moderator Inledning Bakgrund, process, ansvar Psykosociala
Läs merRiktlinjer för missbruksvård
Riktlinjer för missbruksvård Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Vård och omsorgsnämnden 2017-05-30 2018-05-29 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Utvecklingsstrateg Castor VON.2017.36
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende
Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
Läs mer1. Upptäckt och förebyggande verksamhet
Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna
Läs merBeroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet
Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet Hjärnans dopaminerga belöningssystem Prefrontala hjärnbarken
Läs merÖverenskommelse avseende Riskbruk, missbruk och beroende i Jämtlands län
Överenskommelse avseende Riskbruk, missbruk och beroende i Jämtlands län Dnr. 2011-459 2 Dnr. LS/1871/2011 Innehållsförteckning: 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 4 1.1 NATIONELLT 5 1.2 REGIONALT 6 1.3 LOKALT 6
Läs merPsykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU
Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.
Läs merGranskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik Lena Brönnert Lars Näsström Hammarö kommun - En samgranskning av Landstinget i Värmland
Läs merBehandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet
Läs merSamordningsprogram för patienter med blandberoende
Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri
Läs merRiskbruk, missbruk/beroende, samsjuklighet.
Psykiatriska öppenvården i Arvika, Eda och Årjäng Riskbruk, missbruk/beroende, samsjuklighet. Remiss/Egenremiss Remissgenomgång Åter till inremmiterande med förslag på åtgärder Bedömning enligt MINI..
Läs merÅr 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta
Ulf Malmström Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta fram nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård med inriktning på
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN
Läs merRiktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index
Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.
Läs mer2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde
2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens
Läs mer