INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET
|
|
- Gunilla Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND, DOCENT PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
2 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Vad är indikatorer? Är mått som Socialstyrelsen* kommer att använda för att utvärdera primärvårdens, den specialiserade hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens följsamhet till de nationella riktlinjerna. Indikatorerna utgår från riktlinjernas mest centrala rekommendationer men består också av några övergripande indikatorer. * kan också användas för lokala och regionala utvärderingar
3 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Krav som ställs vid utformandet av indikatorer: Indikatorn ska ange riktning, dvs. att höga eller låga värden är uttryck för bra eller dålig kvalitet och/eller effektivitet. Indikatorn ska vara relevant och belysa ett område som är viktigt för verksamheten att förbättra och som speglar någon dimension av kvalitet och/eller effektivitet i utfallet. Indikatorn ska vara valid, vilket innebär att den mäter det den avser att belysa och att den mäts på ett tillförlitligt sätt i ett system som samlar in data på ett likartat sätt år efter år. Indikatorn ska vara vedertagen och bygga på evidens. Indikatorn ska vara påverkbar så att en huvudman eller utförare inom offentligt finansierad verksamhet i kommuner eller landsting ska kunna påverka indikatorns utfall. Indikatorn ska vara mätbar och ska kunna mätas med nationellt tillgänglig och kontinuerligt insamlad data.
4 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Var hittar jag indikatorerna? På sidan i boken. Indikatorerna i sin helhet finns att ladda ner på Socialstyrelsens webbplats: /publikationer2015/
5 Socialstyrelsens har i anslutning till nuvarande riktlinjer tagit fram 24 indikatorer inom områdena: Bedömningsinstrument (3 indikatorer) Läkemedelsbehandling (3 indikatorer) Psykologisk och psykosocial behandling för vuxna (5 indikatorer) Psykologisk och psykosocial behandling för ungdomar (2 indikatorer) Psykosociala stödinsatser (2 indikatorer) Övergripande indikatorer (9 indikatorer)
6 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Indikatorer för Bedömningsinstrument AUDIT och DUDIT ASI eller DOK Diagnostiska instrument
7 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Indikatorer för Läkemedelsbehandling Disulfiram, akamprosat eller naltrexon alkoholberoende Bensodiazepiner eller klometiazol vid alkoholabstinens Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende
8 Psykologisk och psykosocial behandling, vuxna ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Olika alternativ av behandling för alkoholmissbruk/beroende förutom inom primärvården Olika alternativ av behandling för missbruk av cannabis Olika alternativ för läkemedelsassisterad behandling vid missbruk/beroende av opiater Olika alternativ av behandling för missbruk av centralstimulerande preparat Nedtrappning av bensodiazepiner
9 Psykologisk och psykosocial behandling, ungdomar ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Olika alternativ av behandling vid alkohol/narkotikaproblem Olika alternativ av familjebehandling
10 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Psykosociala stödinsatser Psykosocialt stöd till anhöriga Boendeinsatser bland hemlösa
11 Övergripande indikatorer och kompletterande mått ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Vi ska strax titta närmare på denna indikator som redan följts upp.
12 Olika typer av indikatorer: processindikator Exempel: Här kommer att undersökas andel patienter/klienter som fått det som rekommenderas i riktlinjerna 4.1. Disulfiram, akamprosat eller naltrexon vid beroende av alkohol, specialiserad vård Mått Andel personer som läkemedelsbehandlats med disulfiram, akamprosat eller naltrexon efter specialiserad vård för alkoholberoende, procent. Syfte Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende syftar till att alkoholkonsumtionen ska upphöra eller minska för att på så sätt minska problem och skador som en hög konsumtion medför. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården behandla personer med alkoholberoende med disulfiram, akamprosat eller naltrexon. Disulfiram är ett väldokumenterat och beprövat preparat med god effekt. Akamprosat har god effekt i form av minskad konsumtion och antal återfall, men är inte lika effektivt som disulfiram om målet är helnykter-het. Naltrexon har, liksom disulfiram en snabbt isättande effekt och ger framför allt färre tunga dryckesdagar. Samtliga tre preparat har en låg kostnad per effekt. Enligt Socialstyrelsen rekommendation bör behandling erbjudas med dessa läkemedel och rekommendationen har fått högsta prioritet (priori-tet 1) i nationella riktlinjer (rad C14 C16 i tillstånds- och åtgärdslistan). Riktning Målvärde Typ av indikator Indikatorns status Hög andel eftersträvas. Nationell målnivå saknas. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
13 Olika typer av indikatorer: strukturindikator Exempel: Här kommer att undersökas om det i verksamheten används det som rekommenderas i riktlinjerna 2.2 ASI och DOK vid alkohol- eller narkotikamissbruk i socialtjänstens missbruks- och beroendeverksamhet för vuxna Mått ASI används i socialtjänstens missbruks och beroendeverksamhet för vuxna vid alkohol- och narkotikaproblem (ja/nej). Syfte För att bedöma personens behov av stöd, planera behandlingsprogram och välja rehabiliteringsinsatser behövs en kartläggning av personens hela livssituation. ASI (addiction severity index) kan ge en samlad bild över problem inom olika livsområden. Avgörande för rekommendation-en är att instrumentet fungerar väl för att utforska hjälpbehov hos perso-ner med alkohol- och narkotikaproblem. ASI kan även användas för uppföljning på verksamhetsnivå. Rekommendationen har fått högsta prioritet (prioritet 1) i nationella riktlinjer (rad A19 A20 i tillstånds- och åtgärdslistan). DOK (dokumentationssystem inom missbrukarvården) innehåller frågor om alkohol och andra droger, hälsa, kriminalitet, upp-växt, relationer, boende, utbildning och försörjning, sysselsättning och fritid. DOK finns i en version för tvångsvården och en version för andra behandlingsenheter. Enligt Socialstyrelsens rekommendation kan hälso- och sjukvården och socialtjänsten även använda DOK för att bedöma hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem. Avgö-rande för rekommendationen (prioritet 6, rad A21 A22) är att instrumen-tet bidrar till att bedöma hjälpbehov hos personer med alkohol- och narkotikaproblem, men stödet för validitet och reliabilitet är svagare än för ASI. Riktning Målvärde Typ av indikator Indikatorns status Hög andel ja-svar eftersträvas. Nationell målnivå saknas. Strukturmått. Utvecklingsindikator.
14 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Olika typer av indikatorer: resultatindikator Här kommer att undersökas resultatet av t.ex. dödlighet bland patienter som vårdats senaste året och som har alkohol och/eller narkotikadiagnos Exempel: 18. Dödlighet bland vårdade med alkohol respektive narkotikadiagnos Mått Andel döda ett år efter vård för alkohol- respektive narkotikadiagnos, procent. Syfte Riktning Målvärde Typ av indikator Indikatorns status Teknisk beskrivning Hög dödlighet kan tyda på samsjuklighet och bristande omhändertagande inom såväl psykiatrisk som somatisk vård. Det är viktigt att följa att grupperna inte missgrynnas i den positiva utvecklingen av medellivslängd och dödlighet Låg andel eftersträvas. Nationell målnivå saknas. Resultatmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare 1: Antal döda, oavsett orsak, under 365 dagar efter vård med alkoholdiagnos under ett kalenderår, bland personer, 18 år eller äldre Nämnare1: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats med alkoholdiagnos under ett kalenderår Täljare 2: Antal döda, oavsett orsak, under 365 dagar efter vård med narkotikadiagnos under ett kalenderår, bland personer, 18 år eller äldre Nämnare1: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats med narkotikadiagnos under ett kalenderår
15 Öppna jämförelser har analyserat några av nationella riktlinjers indikatorer. Publicerat 19 november 2015 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Rapporten finns att ladda ner på: se/oppnajamforelser /missbrukochberoen de
16
17 Vilka källor används i kommande arbetet med att följa upp indikatorerna? Patientregistret Enkätutskick till ansvariga företrädare för primärvård och specialiserad hälso- och sjukvård, samt ansvariga chefer inom kommunen Patientadministrativa system Svenskt beroenderegister Dödsorsaksregistret Läkemedelsregistret
18 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Utvecklingsindikatorer De flesta indikatorer är i nuläget utvecklingsindikatorer. Utvecklingsindikatorer kännetecknas av: * Datakällor saknas ännu för att kontinuerligt kunna följa upp indikatorerna på nationell nivå. Kan dock i flera fall följas upp på lokal/regional nivå. Socialstyrelsen vill ändå tydliggöra vilka datakällor som behöver vidareutvecklas, för att därmed kunna få lagstöd till det (t.ex. vidareutveckling av patientregistret).
19 Gruppen som arbetat indikatorerna Gunilla Ringbäck Weitoft projektledare Socialstyrelsen Håkan Leifman ordf indikatorgruppen, direktör vid CAN Kristina Berglund - docent, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Moa Isacsson bitr. registerhållare Svenskt beroenderegister Mikael Eklöf koordinator, Svenskt beroenderegister Daniel Svensson, utredare Socialstyrelsen
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder
Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och
Läs merRiktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index
Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.
Läs merÖppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015
Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015 Åtta nya indikatorer baserade på registerdata Resultat för 8 nya registerbaserade indikatorer Presentationen avser indikatorer om läkemedelsuttag,
Läs merUnderlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen
Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk
Läs merBEDÖMNINGSINSTRUMENT
BEDÖMNINGSINSTRUMENT EN SYSTEMATISK OCH STRUKTURERAD HJÄLP FÖR ATT INHÄMTA INFORMATION OCH FÖLJA UPP BRUKAREN KRISTINA BERGLUND, DOCENT PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Bedömningsinstrument
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merÖppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för missbruk- och beroendevården
Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för missbruk- och beroendevården 2010 2014 2 Innehåll Bakgrund 4 Syfte och mål 4 Målgrupper 4 Avgränsningar 5 Nuläge 6 Tillgången på data 6 Indikatorer
Läs merVad är nationella riktlinjer?
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till
Läs merKatrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer
Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Indikatorer med lägesbild 2017 Bilaga
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Indikatorer med lägesbild 2017 Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder,
Läs merFÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merBeroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet
Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta
Läs merGapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014
Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merN y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!
Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne
Läs mer1. Upptäckt och förebyggande verksamhet
Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor
Läs merÖverenskommelser HSN-SON Syfte
Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merRemissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne
J U D A N Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården 2014-06-16 Kommunförbundet Skåne & Region Skåne Den 4 juni på Sankt Gertrud i Malmö, fick cirka
Läs merAgneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
Läs merGapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland
1 (11) Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Christina Ledin, Lotta Österlund
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och
Läs merVad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?
Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.
Läs merTabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Läs merUngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem
Kvalitetsutveckling av missbruksvården i Sverige UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem IKMDOK Ett samarbete mellan IKM, Linnéuniversitet och Journal
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Socialnämnden. 41 Dnr 2016/28. Länsöverenskommelse Vård och stöd vid missbruk och beroende
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum Blad 2016-05-11 8 41 Dnr 2016/28 Länsöverenskommelse Vård och stöd vid missbruk och beroende Länsöverenskommelsen 2010/2013 ska revideras i enlighet
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer?
Läs merIndikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg
Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs merBiologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN
Läs merMissbruksorganisationer i Stockholm Historik
1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling
Läs merPerspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.
Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum
Läs mer4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne
4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merwww.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun
www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...
Läs merBaskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015
Välkommen till: Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015 Kursansvariga; Peter Tudén Sjuksköterska och Vårdenhetschef vid Beroendemottagningen Ryhov Mattias Jonsson - Folkhälsosekreterare - Folkhälsa och
Läs merFarmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.
Farmakologisk behandling Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.se Agenda Alkohol Abstinens Långsiktig behandling Cannabis Bensodiazepiner
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik
Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.
Läs merLäkemedelsbehandling vid beroendetillstånd
Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom
Läs merMinnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna.
Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna. Tid: 14/3 kl. 08.30 11.00 Plats: Högskolan Dalarna, Falun, Lokal Selma. Deltagare:
Läs merRIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE
RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens
Läs merLångtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström
Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad
Läs mer2009 ett jubileumsår för våra verksamheter!
Nyhetsbrev februari 2009 2009 ett jubileumsår för våra verksamheter! Det är nu tio år sedan SelfHelpGruppen AB och SelfHelpKliniken AB blev en del av SelfHelpFöretagen. I februari 1999 startade öppenvårdsmottagningen
Läs merStatistik och kvalitetsmätningskriterier
Statistik och kvalitetsmätningskriterier Kalle Brandstedt Upplägg Vem är jag? Varför jämförelser är viktiga och vad Socialstyrelsen gör inom området. Hur är jämförelserna utformade. Exempel på när jämförelser
Läs merStöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd för styrning och ledning Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt
Läs merSammanfattande kommentarer
Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Läs merKartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete
Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merMissbruks - och beroendevården i Västmanlands län En översikt utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Missbruks - och beroendevården i Västmanlands län En översikt utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Rapport 2009:5 Ann Tjernberg Utvecklings- och utredningsfunktionen
Läs mermförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet
Öppna jämfj mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Vad är öppna jämfj mförelser? Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen publicerar samlade jämförelser av sjukvårdens kvalitet och
Läs merVision och uppdrag. Vårt uppdrag
I dagsläget görs en brukarrevision, som startade hösten 2015, på avdelning 4B. Revisionen genomförs av fyra utbildade revisorer från Brukarnas revisionsbyrå BRiU. Vision och uppdrag "Vår verksamhet ligger
Läs merYttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)
S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på
Läs merÖppen jämförelse Folkhälsa 2014
Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna
Läs merNationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Remissversion publicerad i februari 2016 2016-03-14 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons
Läs merBehandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet
Läs merInventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län.
Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län. Rapport 2008-05-09 Åsa Hemgren Rose-Marie Nordeström Sammanfattning På uppdrag av landstinget
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Lena Flyckt Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning
Läs merÖppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014
Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten
Läs merLokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun
Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan
Läs merEn heldag om nationella riktlinjerna
En heldag om nationella riktlinjerna Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblem
Läs merASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Erfarenheter från ASI-intervjun och Ubåt (Uppföljning och Beskrivning av Åtgärder) Tidsdisposition Förmiddag:
Läs merRolf Samuelsson Ordförandeförslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2012-06-04 SN-2012/234. Socialnämnden
Rolf Samuelsson Ordförandeförslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2012-06-04 SN-2012/234 Socialnämnden Antagande av lokal handlingsplan för Knivsta kommun 2012 med utgångspunkt från länets överenskommelse
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:29 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:17 av Dag Larsson m fl (s) om åtgärder för att avhjälpa spelberoende Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionärerna
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende
Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merPraktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Läs merBEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16
BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET
Läs merÖppna Jämförelser - Hot eller möjlighet? Daniel Örnberg Utvecklingsledare, FoU Välfärd
Öppna Jämförelser - Hot eller möjlighet? Daniel Örnberg Utvecklingsledare, FoU Välfärd Vad är Öppna Jämförelser? Svenskt uppföljningssystem liknande system finns inom hela OECD Centralt fastlagda indikatorer
Läs merScreening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010 Bilder delvis från Anne H. Berman Beroendecentrum Stockholm Karolinska Institutet Centrum för psykiatriforskning
Läs merRiktlinjer för vuxna med beroendeproblem
Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län.
LAKO Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. Bakgrund Regeringen har träffat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och
Läs merRiktlinjer för vård av vuxna missbrukare
Handläggare Maria Degerman Omsorgschef 033-231334 maria.degerman@bollebygd.se FÖRSLAG DATERAT 2009-08-03 Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-09-24 xx 1 (10) Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare
Läs merTillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002
Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22
Läs merRiskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
Läs merArbetsmarknads- och socialnämnden
sid 1 (6) Arbetsmarknads- och socialnämnden Budgetuppföljning med helårsprognos 2013 Prognos driftbudget Budgetbelopp anges inklusive eventuella tilläggsanslag Belopp i tkr Budget Prognos Avvikelse Nettokostnad
Läs merPromemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)
YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk
Läs merAtt inventera behov. Inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning
Att inventera behov Inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merBättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35)
Stockholm 2011-10-14 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs merGranskning av missbruks- och beroendevården
Revisionsrapport Granskning av missbruks- och beroendevården Pajala kommun Fredrik Markstedt, Jan-Erik Wuolo, Christina Karlsson och Jenny Krispinsson Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...
Läs mer