Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Transkript

1 Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet

2 Dagens program Drogen, den ombyggda hjärnan och kroppens strävan efter ett nytt normaltillstånd Olika vägar till beroendet Psykiatrisk samsjuklighet

3 Beroende som sjukdomsdiagnos Ökande kunskap om genetiska och biologiska faktorers betydelse för beroendeutveckling Ökande evidens för läkemedelsbehandling Multifaktoriell förklaringsmodell (jfr andra sjukdomar) biologiskt psykologiskt socialt Ökande kunskap om genetikens betydelse klara samband för beroende i allmänhet

4 Beroende och missbruk enligt DSM-IV Beroende (3 kriterier) tolerans abstinens kontrollförlust försök att sluta tidsåtgång aktiviteter försummas fortgår trots fysiska/psykiska besvär Missbruk (1 kriterium) fullgör ej skyldigheter riskfyllda situationer legala problem fortsätter trots sociala/mellanmänskliga problem Aldrig uppfyllt beroende.

5 DSM-5: Nyheter i korthet Missbruk och beroende försvinner Substance use disorder för respektive substans Craving-begreppet nytt diagnoskriterium Legala kritieriet försvinner Cannabisabstinens Spelberoende blir beroendediagnos Internet-beroende ej diagnos men på forskningslistan

6 Substance use disorder beroende-kriterierna + missbruks-kriterier: = 11 legala kriteriet försvinner craving tillkommer 2-3: mild substance use disorder 4-5: moderate substance use disorder 6-: severe substance use disorder

7 Belöningssystemet

8 Missbruksmedel och hjärnans signalsubstanser

9 Belöning

10

11

12 Andel av personer med någon icke-medicinsk användning som utvecklar beroende Tobak 32% Heroin 23% Kokain 17% Alkohol 15% Centralstimulerande 11% Ångestlindrande 9% Cannabis 9% Smärtstillande 8% Lösningsmedel 4% Anthony et al., Exp Clin Psychopharmacol

13 Vad är korstolerans?

14 Korstolerans Olika substanser har likartade effekter i hjärnan genom att stimulera samma receptor-system Tolerans för en substans -> tolerans för annan substans med samma receptoreffekt Utnyttjas i behandling

15 Korstolerans exempel 1 Alkoholberoende i svår abstinens Lindriga berusningssymptom trots hög promille Begynnande abstinens vid 0% eller däröver Eskalerande symptom och risk för epilepsi och delirium tremens i frånvaro av alkohol eller behandling Symptomlindring och prevention av komplikationer med bensodiazepiner eller klometiazol (Heminevrin)

16 Korstolerans exempel 2 Heroinberoende Hög tolerans för substans med snabb, kortverkande och potent effekt på opioidreceptorer i hjärnan Svåra abstinenssymptom och svår drogcraving i frånvaro av heroin eller andra opioider Underhållsbehandling med metadon eller buprenorfin Eliminerar abstinens och craving Långsammare, längre och mindre potent effekt än heroin > betydligt lägre risk för eufori

17 Olika vägar till beroendet Positiv förstärkning Negativ förstärkning

18 Positiv och negativ förstärkning exempel ur ett biologiskt perspektiv Amfetamin -> kraftig droginducerad eufori Leder till drogsökande beteende både i djurmodeller och hos människa Positiv förstärkning! Alkohol eller bensodiazepiner mot ångest Ökad GABA-signalering -> ångestlindring Risk för toleransutveckling och ångestförstärkning -> ökad konsumtion -> beroende Negativ förstärkning!

19 Vidmakthållande av beroendet Den ombyggda hjärnan drogen - ett nytt normaltillstånd Abstinens Craving, protraherad abstinens

20 Psykiatrisk samsjuklighet

21 Hur vanlig är samsjukligheten? Andel med psykiatrisk diagnos bland personer med alkoholmissbruk/alkoholberoende Andel med psykiatrisk diagnos bland personer med narkotikamissbruk/narkotikaberoende Schizofreni 4 % Antisocial PS 14 % Affektiv sjukdom 13 % Ångestsjukdom 19 % Schizofreni 7 % Antisocial PS 18 % Affektiv sjukdom 26 % Ångestsjukdom 28 % Någon psykiatrisk diagnos 37 % Någon psykiatrisk diagnos 53 % Regier et al., JAMA 264:

22 Andel med någon psykiatrisk diagnos Förekomst av psykisk sjukdom bland personer med missbruk/beroende av Alkohol 37 % Cannabis 50 % Amfetamin 63 % Opiater 65 % Hallucinogener 69 % Regier et al., JAMA 264:

23 Psykiatrisk samsjuklighet personlighetsstörningar NESARC (National Epidemiological Survey on Alcohol and Related Conditions) N = Andel med personlighetstörning Alkoholmissbruk 20 % Alkoholberoende 40 % Narkotikamissbruk 38 % Narkotikaberoende 70 % Grant et al., Arch Gen Psych 61:362-8

24 Alkohol

25 Alkohol Dämpande och avhämmande effekt Dysreglering av sömn-vakenhet, lugn-ångest Kraftig och fysiskt påtaglig abstinens Svåra abstinenskomplikationer

26 Lugnande och sömngivande medel

27 Lugnande och sömngivande medel Bensodiazepiner Sömnmedel: z-preparat (zopiklon, zolpidem, zaleplon) (Barbiturater) (GHB)

28 Lugnande och sömngivande medel Negativ förstärkning: behandling av ångest, sömnproblem Positiv förstärkning: avhämning, blandintoxikationer Kraftig ökning av grundproblemet vid abstinens Abstinensen uttalat psykiatrisk Svåra abstinenstillstånd

29 Opiater / opioider

30 Opiater / opioider Opiater: nära derivat från opiumvallmo Opioider: samtliga substanser inkl syntetiska Samtliga med effekt på opiat-receptorer i hjärnan Kraftig toleransökning (främst för heroin m fl) Uttalad symptombild vid abstinens Vid smärta: nära samband abstinens-smärta Korstoleranta farmaka för behandling

31 Centralstimulerande: amfetamin, kokain Kraftig stimulering av belöningssystemet Snabb toleransökning Hanterbar abstinens men mycket hög återfallsrisk Hittills svårbehandlat naltrexon vid amfetaminberoende

32

33 Tack för uppmärksamheten