Droganvändningsområden. Vad är acceptabelt? Vad kan missbrukas? Jaan Ruusa. Överläkare Med. Dr

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Droganvändningsområden. Vad är acceptabelt? Vad kan missbrukas? Jaan Ruusa. Överläkare Med. Dr"

Lucas Fredriksson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Jaan Ruusa Överläkare Med. Dr Droganvändningsområden Medicinskt Inom forskning Industri/hantverk Kulinariskt Vad är acceptabelt? Avgörs av kulturella, religiösa, etiska, politiska och ekonomiska normer Varierar över tid Avspeglar samhällsstrukturen? Vad kan missbrukas? Alkohol Tabletter Diverse narkotiska preparat Lösningsmedel Mat Sex Spel Internet T o m A A m m

2 Förutsättningar för beroende Ärftlig disposition Tillgång till drogen Alkohol Sannolikt ett av de äldsta berusningsmedlen, följt människan i tusentals år Beroendepotential Jobbig abstinens, risk för delirium tremens (som är potentiellt livshotande obehandlad) och epilepsi Opioider Substanser som binder till opioidreceptorn Varierande beroendepotential Jobbiga men ej livshotande abstinenser Hög missbrukardödlighet Centralstimulantia Kaffe och te Amfetamin Kokain Khat Initialt hyperaktivitet, efter en tids användning affektlabilitet, irritabilitet och aggressivitet Psykoser Diverse hallucinogener LSD Svampar Vissa kaktusarter (t ex meskalin)

Cannabis Euforiskt rus finns oftast Risk för utlösande av psykoser Bensodiazepiner Sobril, Stesolid, Xanor, Rohypnol m m Hög beroendepotential Kan ge epilepsi och/eller delirium tremens

och framåt ånyo ökad tolerans, men även icke önskvärda effekter av bruket Dock skärpning i andra sammanhang (t ex lägre tolerans av alkoholintag på arbetet) Men någonstans måste det börja!

3 Cannabis Euforiskt rus finns oftast Risk för utlösande av psykoser Bensodiazepiner Sobril, Stesolid, Xanor, Rohypnol m m Hög beroendepotential Kan ge epilepsi och/eller delirium tremens vid abstinens Inställningen till alkoholen Till slutet av 1800 talet: Högre acceptans av alkoholbruk 1900 talets början: Toleransen minskar folkomröstning ransonering (motbok) 1960 talet och framåt ånyo ökad tolerans, men även icke önskvärda effekter av bruket Dock skärpning i andra sammanhang (t ex lägre tolerans av alkoholintag på arbetet) Men någonstans måste det börja! När övergår bruk till missbruk? Förebilder ( t ex supande och snortande kändisar) Kompisgäng där alkoholen är en viktig faktor i umgänget (t ex uteliggare men även i akademiska sammanhang)

Reklam Hemmamiljö Självmedicinering i samband med psykisk sjukdom Potentiering av andra droger (=blandmissbruk) Populärmedicinskt bruk för att varva ner Urgamla traditioner (midsommar, kräftskiva,

4 Reklam Hemmamiljö Självmedicinering i samband med psykisk sjukdom Potentiering av andra droger (=blandmissbruk) Populärmedicinskt bruk för att varva ner Urgamla traditioner (midsommar, kräftskiva, lördag..) Missbrukskarriären Experimentell användning, de flesta slutar efter att ha prövat några gånger Rekreationsstadiet sporadisk användning, inga sociala konsekvenser Kompulsivt missbruk. Höggradigt beroende, dagligt intag, abstinenssymptom. Sociala konsekvenser. Vägen ut. Ofta kan en distinkt vändpunkt identifieras. Adaptationsstadiet, missbrukaridentiteten formas. Fortfarande positiva effekter. Missbruket fortfarande dolt. Dryckesmönster Det nordiska dryckesmönstret = vara nykter under veckan, supa rejält under helgen Den kontinentala varianten = mindre mängder alkohol dagligen Oroväckande tendens att de två ovanstående varianterna börjat kombineras

5 Utförsbacken Vanligen en lång process Ej alltid lätt att upptäcka Omgivningen vill ofta inte se fakta Bortförklaringar = medberoende Varningstecken Alkoholdoft, ibland maskerad med doft av munvatten, pastiller, vitlök etc Irritabilitet Korttidsfrånvaro, ofta efter helger Försämrad hälsa Sänkt arbetsprestation Sömnbesvär Försummat hemliv Högt blodtryck Alkoholgömmande Olika traumatiska skador (fall, slagsmål, trafik) Försämrad ekonomi Infektioner Narkotika Uttalad trötthet/slöhet Hyperaktivitet Avvikande pupillstorlek Rödögdhet Definitioner enligt DSM IV Beroende Toleransökning Abstinensproblematik Kontrollförlust Misslyckade försök till nykterhet Drogen alltmer central Störningar inom socialliv och arbetsliv Fortsatt konsumtion trots vetskap om skada

6 Definitioner enligt DSM IV Missbruk Upprepade substansrelaterade misslyckanden i arbete, skola och hem Upprepade situationer med maskiner där risk för fysisk skada föreligger Upprepade substansrelaterade problem med rättvisan Tendens att hamna i gräl och/eller slagsmål Fortsatt substansbruk trots vetskap om problemen detta leder till Att se saker som dom är Ingen vill egentligen vara missbrukare Låt gå mentaliteten är i längden destruktiv Att inte reagera är att legitimera ett destruktivt leverne Missbrukaren är inte alltid sanningsenlig Förhållningssätt Undvik moralisera Fokusera på här och nu, inte tidigare genomgångna trauman, detta kan göras senare Understöd viljan till förändring. Tough love Bestämd men empatisk Håll kvar den utstakade kursen Skilj på arbete och privatliv Dubbeldiagnoser Psykisk sjukdom och/eller störning kan finnas parallellt med missbruket För att rätt diagnos ska kunna ställas, måste missbrukaren vara drogfri en längre tid Räkna med återfall Mer en regel än ett undantag Kan komma efter en lång tids drogfrihet Så småningom lär sig den drogfria missbrukaren att undvika de flesta fallgroparna

7 Samhällets skyddsnät Sociala instanser (tidigare nykterhetsnämnder) Beroendemottagningar/psykiatri Ideella föreningar (kyrkor, nykterhetsföreningar) Självhjälpsgrupper ( A A, Länkarna) Försvårande faktorer Flummentalitet, t ex att inga krav får ställas, allt kan klaras inom öppenvård Byråkratiska hinder Ekonomi Tvångslagar Lag om vård av missbrukare (LVM) Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) Tvångsåtgärder temporära och i akutfas Kan överklagas Lag om vård av unga (LVU) Till sist Beroende är en sjukdom, men den är behandlingsbar!

Relevanta dokument

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och