Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Transkript

1 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt DSM IV Internationell definition Grant och medarbetare 2002 Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) Socialtjänsten Hjälp för missbruk och annan erforderlig hjälp, initiera samverkan (SoL 9 ) Statens Institutionsstyrelse (SIS) Tvångsvård (LVM) 1

2 Vanligaste psykiatriska diagnoserna Egentlig depression Alkoholberoende Social fobi Enl. Amerikanska Psykiatriska Förbundet Livstidsprevalens ECA-studien med individer Psykisk sjukdom Missbruk/beroende Bipolär sjukdom 61% Schizofreni 47% Paniktillstånd 36% Tvångssyndrom 33% Affektiva syndrom 32% Ångestsyndrom 15% 2 4 ggr ökad risk för missbruk eller beroende Livstidsprevalens Alkohol Procent Riskfaktor Alla droger (inkl alk) Procent Hela befolkningen 13,5 16,7 Riskfaktor Schizofreni i 33,7 3,3x 47 4,6x Bipolär affektiv 43,6 5,1x 56,1 6,6x Depression 16,5 1,3x 27,2 1,9x 2

3 Senaste 12 månaderna Sökt behandling för Depression Ångest Bero/missbr 21% 17% Alkbero/m 19% 13% Drogber/m 8% 7% Senaste 12 månaderna Sökt behandling för Alkbero/m Drogb/m Depression Ångest Arc Gen Psychiatry 2004/Grant Hur många? 50-80% missbrukare har psykisk sjukdom 30-50% psykiskt sjuka har missbruk I 77% av fallen är missbruksdrogen alkohol 3

4 Vi har ett problem! Alkohol den näst vanligaste diagnosen Alkoholberoendet lb identifieras inte alltid inom sjukvården Vi har ett problem till! Depression och alkoholberoende största riskfaktorn för självmord procent av alkoholberoende som suiciderar har depressionsdiagnos Självmord i Sverige 40% hade alkohol i blodet 25% hade strax före behandlats för alkoholproblem Genomsnittlig blodkonc. 1,39 Sjögren et al

5 Samsjuklighet i vardagen Psykiska tillståndet försämras Missbruket ökar Suicidrisken ökar Kroppssjukdomarna ökar/försämras Familjeproblem ökar Kriminalitet ökar Samsjuklighet i vardagen Individen söker oftare vården Missbruk/beroende identifieras inte alltid Okunskap försämrar förbättringen Samsjuklighet i vardagen Problem med samverkan Olika pengar Olik h d ä Olika huvudmän Olika definitioner Olika synsätt 5

6 Samsjuklighet i vardagen Då samsjuklighet föreligger skall behandlingen ske samtidigt och samordnat Samsjuklighet i vardagen Behandlingen av ett av tillstånden får inte fördröjas i avvaktan på att det andra tillståndet förbättras Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Droger och psyke Psykiatriska symtom kan orsakas av - Alkohol och droger - Abstinens 6

7 Droger och psyke Abstinens kan orsaka - Psykiatriska symtom Droger och psyke Psykiatriska symtom kan försämras av - Alkohol och droger Droger och psyke Droger kan maskera - Psykiatriska symtom 7

8 Droger och psyke Psykiatriska symtom kan likna symtom vid - Drogberoende Droger och psyke Differentialdiagnostik Rätt diagnos(er) Farmakologisk behandling Inblandade neurotransmittorer Dopamin Opioidpeptider Serotonin GABA Glutamat 8

9 Sjukdomsbilder Depression Ångest ADHD Personlighetsstörningar Schizofreni ADHD 20% alkoholberoende har ADHD-bakgrund 30% med ADHD risk för blandmissbruk 50% av kriminella har/haft ADHD Personlighetsstörningar Män: Antisocial personlighetsstörning Kvinnor: Borderline personlighetsstörning 9

10 Funktionsnivåer Nivå 1 Nivå 2 Socialt välfungerande. Psykisk sjukdom och missbruk under kontroll Sämre social funktion. Vårdkrävande, ibland avgiftning. Nivå 3 Klarar inte sjukdomssituationen. Kommer inte till sjukvården trots starkt behov av vård. Utan strategisk behandling Sjukdomsåterfall Sjukhusvård Våldsamt beteende Hemlöshet Suicid HIV Somatisk sjukdom Utan strategisk behandling För tidig död Saknar engagemant i behandlingen Tar inte mediciner Höga sjukvårdskostnader Familjebekymmer 10

11 Principer för behandlingsprogram Integration Närhetsprincipen Motivationsintervention Långtidsbehandling Partnership New Hampshire-modellen Missbrukssubstans Den missbrukssubstans som den sjuke använder är den drog som är mest lättillgänglig billigast Missbrukssubstans Inget tyder på att en viss sjukdom skulle höra ihop med en viss drog. 11

12 Riktlinjer och förslag - Läkemedelsverket Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer Nationell psykiatrisamordning 2006 Nationell psykiatrisamordning: Ambition och ansvar Resurserna inom kommun och landsting har begränsats istället för följt det ökade behovet Hälso- och sjukvårdens insatser måste förstärkas Socialministern 4 maj 2007: Psykiatrin har under många år varit väldigt eftersatt. Behoven är väldigt stora, både när det gäller organisation och ekonomisk satsning. 12

13 Nationell psykiatrisamordning: Ambition och ansvar Stor vikt att så tidigt som möjligt identifiera riskfylld alkoholkonsumtion eller narkotikaanvändning i bland personer med psykisk ohälsa. All primärvård och psykiatri ska ha program för tidigupptäckt och behandling av riskfylld konsumtion av alkohol/narkotika. Nationell psykiatrisamordning: Ambition och ansvar Kommuner och landsting ska ge integrerad behandling av missbruket och de psykiska problemen - samtidigt. Tiopunktersprogram! Nationell psykiatrisamordning: Ambition och ansvar Ansvarsgaranti för individer med samsjuklighet! Kommun och landsting ska se till att planering startar inom en vecka och då ska finnas: - Namn på ansvarig handläggare (socialtjänsten) - Namn på patientansvarig läkare (sjukvården) Behandlingen ska påbörjas inom trettio dagar. 13

14 Nationell psykiatrisamordning: Ambition och ansvar Översyn av vilka medel som fördelas till patientgruppen - Kommuner - Landsting -SiS - Kriminalvård Nationella riktlinjerna kan peka på principer för resursfördelning 14