SAMSJUKLIGHET. Vad menas med samsjuklighet? Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt.

Transkript

1 SAMSJUKLIGHET Vad menas med samsjuklighet? 1 Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt. 2 1

2 Några exempel på samsjuklighet: Psykisk ohälsa och missbruk/beroendeproblemalk. Psykisk ohälsa och somalska besvär (t.ex. smärtor). Personer med fler än en psykiatrisk diagnos. Psykisk ohälsa och intellektuella/kognilva funklonsnedsäfningar. Psykisk ohälsa och fysiska/neuropsykiatriska funklonsnedsäfningar. 3 Forskningen säger af: Personer med utvecklingsstörning har 16 gånger sämre psykisk hälsa än andra och 3 gånger sämre fysisk hälsa än andra. ADHD/Bipolär sjukdom tycks bli allt vanligare. Hälften av personer med beroende/missbruksproblematik har minst ett trauma i botten. Bland personer med emotionellt instabil personlighetssyndrom förekommer PTSD i ca 30% av fallen och 50% i kliniska populationer. Barn som växer upp i miljöer där det finns kaos, konflikter och trauman löper en större risk för att senare i livet utveckla ett ångestsyndrom. Ca 80% av alla dem med Autism och Aspergers syndrom har olika sorters Ångeststörningar. Det är 4 gånger så vanligt med migrän hos personer med Tourettes syndrom än hos andra personer. Många fler av dem med Autism, Aspergers eller ADHD har migrän än den vanliga befolkningen där 10% har migrän. Ca 80% av de med autism har ätstörningar, varav ca 18% har anorexia. Man har börjat prata om att när någon kommer in för ätstörningar så ska den personen också utredas för autism. En annan vanlig kombination av samsjuklighet är ätstörningar och PTSD. 4 2

3 Forskningen säger af forts: Forskning har visat att det vid utmattningssyndrom oftast finns antingen ADHD, Asperger syndrom eller PTSD i botten. Bland personer med schizofreni finns missbruksproblem hos nästan 50%. Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering 2006 (SBU) uppskattas ca 20% av Sveriges befolkning lida av svår eller måttlig långvarig smärta. Det är vanligt att personer som är drabbade av kronisk smärta också har olika typer av psykiska besvär, t.ex. depression. 5 Psykisk ohälsa och missbruk/beroende- problemalk: Personer med två eller flera diagnoser är vanliga inom missbruks- och beroendevården. 6 3

4 Om en person både har en psykiatrisk diagnos och ef missbruk/beroende samldigt är det troligt af problemen förstärker varandra så af de upplevs som svårare än om de förekommer var för sig. Bland personer som söker hjälp för sif missbruk eller beroende har ca en tredjedel också en ångestsjukdom och ännu fler en depression. Siffrorna tros vara ännu högre för individer med narkolkamissbruk. Vid samsjuklighet är det extra viklgt med samverkan mellan de olika aktörerna, t.ex. Psykiatrin och Beroendevården. 7 SIP- samordnad individuell plan Samsjuklighet är en komplicerande faktor som hälso- och sjukvården bör ta hänsyn Lll i samband med diagnoslk och behandling. Det är viklgt af se palentens hela sjukdomsbild och af Lllsammans med palenten noggrant idenlfiera problemen(palentlagen 2015). SIP ska användas enligt lagen! 8 4

5 Psykisk ohälsa och somalska/ kroppsliga besvär: Personer med depression och ångestsyndrom har ofa samldig smärtproblemalk och löper större risk än normalbefolkningen af drabbas av olika kroppsliga sjukdomar. 9 Personer med mer än en psykiatrisk diagnos: AF ha flera sjukdomar samldigt, samsjuklighet, är mycket vanligt vid t.ex. depression och ångestsyndrom. Det är också vanligt med depressions- respeklve ångestsyndrom vid annan psykisk funklonsnedsäfning. 10 5

6 Samsjuklighet vid neuropsykiatriska funklonsnedsäfningar: Samsjuklighet är mycket vanligt vid neuropsykiatriska funklonsnedsäfningar som ADHD, Aspergers syndrom, aulsm och tourefes syndrom. De neuropsykiatriska funklonsnedsäfningarna kan medföra en förhöjd risk för af utveckla andra typer av psykiska störningar, framför allt om man inte får hjälp. 11 FlerfunkLonsnedsäFningar vid utvecklingsstörning: FUB (Föreningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning) använder begreppet flerfunklonsnedsäfningar när en person har flera och omfafande funklonsnedsäfningar Lllsammans med utvecklingsstörning (ofa grav). 12 6

7 Min erfarenhet av samsjuklighet: Psykisk ohälsa i form av svår ångestproblemalk( panikångest i första hand), ätstörning och PTSD samt läkemedelsberoende. 13 AF arbeta personinriktat ger många vinster. Såsom af: Lyssna på individen, ta in- lär av brukaren/palenten. Jobba med och Lllsammans, inte för personen. Arbeta på en rimlig nivå, med hänsyn Lll brukarens/palentens färdigheter och kunskaper. Hämta kunskap om individen i alla led. Låt brukare/palenter bli en samarbetspartner. Se helheten i den drabbades miljö, hans/hennes diagnoser och eventuella missbruk. INDIVIDEN: Självmedicinering på olika säf. Förstå situalonen ur ef större sammanhang. 14 7

8 Petra Rohrer Utvecklingsledare för Forum för brukarinflytande- område: Psykiatri/samsjuklighet Kontaktuppgifer: E- Mobil: Hemsida: