Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Transkript

1 Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Mobil:

2 Psykisk ohälsa /Missbruk Ju allvarligare psykiatrisk problematik, desto större risk för att utveckla missbruk/beroende. (Schizofreni samt bipolär sjukdom ca 50%, livstidsprevalens) Ju mer omfattande missbruk/beroende desto högre förekomst av psykiatrisk problematik. Personer som missbrukar narkotika har i högre grad psykiatrisk problematik än de som missbrukar alkohol. Personer i behandling har högre förekomst av psykiatrisk problematik än de som inte söker behandling. De vanligaste psykiatriska tillstånden hos personer som missbrukar, depression, ångest och personlighetsstörning.

3 Ansvar för missbruks- och beroendevård i dag: Socialtjänsten övergripande ansvar Primärvården - delat ansvar för tidig upptäckt högkonsumtion och riskbruk/missbruk Psykiatrin delat ansvar missbruk/beroende och psykiatrisk samsjuklighet (Kriminalvården ansvar för rehabilitering från kriminalitet. Tar därför ansvar för viss missbruksvård)

4 Olika organisationers vårdansvar vid samsjuklighet I relation till omfattning av missbruk och psykiatrisk problematik Hög Psykiatriska problem Psykiatri Psykiatrisk beroendevård Soc.tjänst Rehab/hab + Primärvård Soc.tjänst Behandling Psykitrisk beroendevård - akut Och konsultativt Psykiatrisk beroendevård Psykiatri Soc.tjänst: Rehab / Hab. ++ Soc.tjänst: Behandling Rehab Hab. Psykiatrisk Beroendevård Akut långsiktig behandling Primärvård - uppföljning Låg Hög Missbruk + = Behov av koordinerade insatser

5 Samverkan Ökad subspecialisering kräver ökad samverkan. Större behov av samverkan vid: komplexa problem Flera vårdgivare Resurssvaga brukare

6 Psykisk ohälsa/missbruk Orsaker? Gemensamma bakomliggande faktorer orsakar såväl missbruk som psykiatriska problem. Sekundärt missbruk, orsakad av den psykiatriska problematiken. Sekundär psykopatologi, orsakad av missbruket/beroendet. Multipla interagerande faktorer påverkar såväl missbruk som psykiatrisk problematik. (Mueser et al)

7 Psykisk ohälsa/missbruk Orsaker? Som för människor i allmänhet: Affektreglering Social funktion Psykiskt och fysiskt beroende Men mer sårbara och utsatta

8 Psykisk ohälsa/missbruk Missbruk kan leda till psykiatriska problem Psykiatriska problem kan leda till missbruk Samtidig livstidsförekomst av psykiatrisk problematik: - Alkoholmissbrukare ca 40% - Narkotikamissbrukare ca 60 % - Befolkningen i stort ca 20 % (ECA) % - av psykiatrins patienter utvecklar någon form av missbruksproblem- livstidsprevalens % - Av psykiatrins aktuella patienter har någon form av missbruksproblem (ECA, Nationella riktlinjer) De psykiatriska problemen har ofta föregått missbruket. Ångest Depression Personlighets störningar Neuropsykiatriska störningar PTSD Självmord

9 Psykisk ohälsa/missbruk Var tredje person med missbruksproblem har någon gång försökt ta sitt liv (Russow,1994, Landheim 2007 ).

10 Psykisk ohälsa/missbruk Förekomsten av ångest och depression är dubbelt så hög bland personer med missbruksproblem, jämfört med befolkningen som helhet. (12månadersprevalens, NESARC-studien)

11 Psykisk ohälsa/missbruk Drogpsykoser vanligen övergående Missbruk kan hos predisponerade personer kan öka risken för att utlösa psykisk sjukdom. Missbruk kan också, initialt, dölja psykisk sjukdom Om tecken på Schizofreni funnits under lång tid och kvarstår efter en månads drogfrihet är det troligen schizofreni och skall behandlas som detta. (Mueser et al-2003)

12 LVM- Vård / psykiatriska problem Livstidsprevalens: procent psykisk sjukdom % personlighetsstörningar (Arne Gerdner, Utfall av LVM-vård. Översikt och syntes av hittillsvarande studier, LVM-utredningen, SOU 2004:

13 HABILITERING / REHABILITERING (latin: Ha bilis) Habil Tjänlig, skicklig Habilitering Utvecklingav ny förmåga Rehabilitering Återvinnande av förlorad förmåga

14 Självläkning De som själva slutat: Mindre utsatt uppväxt Under missbruket varit mindre marginaliserade De som har de svagaste sociala resurserna: Är de som har svårast att upphöra med missbruket, trots upprepad behandling (Jan Blomqvist, Stockholms FoU-enhet)

15 Att sluta missbruka Kämpa mot det fysiska beroendet Göra slut med sin stora passion Klara situationer ensam Bryta med den gamla bekantskapskretsen Skaffa nytt umgänge Ny identitet Lära sig nya färdigheter Nytt arbete Byta social klass Ofta en lång och smärtsam process

16 Utredning: Aktivt missbruk, akut och postakut abstinens I stort sätt alla droger ger försämrad kognitiv förmåga Kan ge psykiatriska symptom Gör det svårt att bedöma den egentliga funktionsnivån Tillförlitliga psykologutredningar kräver längre tids drogfrihet olika för olika droger Går ändå att se mönster över tid - om man ställer samman information från vårdgivarna Utnyttja eventuella LVM-vistelser för neuropsykologiska utredningar

17 Förutsättningar för rehabilitering / Habilitering (Socialstyrelsen -99) Bedömning av funktionsnivå redan under utredningsfasen Individuell Planering Tät samverkan mellan Psykiatri, Socialtjänst, FK, AF och andra myndigheter Rehabilitering parallellt med behandling även innan personen är drogfri Arbetsträning under lång tid Under arbetsträningen planering för eventuell praktikplats Den som inte kan arbeta skall erbjudas meningsfull sysselsättning av socialtjänsten Dömda personer skall, inför utskrivning erbjudas rehabilitering i samhället

18 Behandling vid psykiatrisk samsjuklighet Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård Hälso- och sjukvården och socialtjänsten - gemensamt ansvar för personer med missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk sjukdom Behandlingen för problemen skall ske samtidigt och i samordnade former Finns ingen evidensbaserad specifik behandling för samsjuklighet Använda metoder som visat effekt vid behandling av missbruk och beroende respektive psykiatrisk störning och sjukdom Tillräckligt långvarig behandling

19 Behandling/Stöd Stöd och omvårdnad kan också vara förändrade Det som ser ut som behandlingsbehov kan vara behov av omvårdnad och stöd i vardagen. Stöd kan ge förutsättningar för behandling och förändring Stöd kan också behövas livslångt

20 PRINCIPER FÖR INSATSER KRING SAMSJUKLIGA SUBSPECIALISERING AV KUNSKAP - INTE AV BRUKARE SAMVERKAN I VÅRDKEDJOR ÖPPEN- SLUTEN VÅRD BOENDE. Socialtjänst-Psykiatri-Närsjukvård FLYTTA VÅRDEN TILL BRUKARNA - INTE BRUKARNA TILL VÅRDEN ARBETA I OPERATIVA TEAM: SIP, Vård och stödsamordning, Casemanagement, ACT SAMVERKAN VUXENHANDLÄGGNING FUNKTIONSHINDER-PSYKIATRI- BEROENDEVÅRD- PRIMÄRVÅRD ÖMSESIDIG KONSULTATION - KONSULTATIONSTEAM

21 Anpassa åtgärder efter brukares funktionsnivå I förändringsprocessen Låg funktionsnivå = Yttre stöd. Hög funktionsnivå = Inre förändring Förändring av yttre situation Terapeutiskt kontinuum Inre utveckling och förändring Exempel på möjliga åtgärder i olika skeden av förändringsprocesser och vid olika kognitiv förmåga: Socialt stöd Omvådnad Abstinens- Behandling Psyko- farmaka Stödterapi Psykosocialbehandling Psyko-pedagogisk behandling Återfallsprevention Nätverksarbete MI Antabus KBT Familjeterapi Anti sugläkemedel Opiatsubstitution 12-steg MET CRA Kognitiv terapi DBT/MBT Interpers. terapi Insiktsterapi