Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Transkript

1 Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än det egna (ordinärt boende) för stadigvarande boende eller för en längre eller kortare vistelse kombinerat med hälso- och sjukvårdsinsatser. Vilket ansvar som kommunen respektive Region Skåne har är beroende av i vilken form av boende som insatsen sker. Ansvarsfördelningen gäller oavsett om boendet finns på hemorten eller i annan kommun inom eller utom länet. Ansvarsfördelning i olika boendeformer Boende och insatsformer Särskilda boenden, kommunala, 5 kap 7 3 st SoL och enskilda, 7 kap 1 1 st 2. SoL med insats enligt SoL och LSS. Särskilda boenden, enskilda med tillstånd enligt 23 LSS och med insats enligt LSS. Korttidsboende, kommunala, 5 kap 7 3 st SoL med insats enligt SoL HVB, kommunala, 6 kap, SoL och enskilda, 7 kap 1 1 st 1. SoL med insats enligt SoL, LVU eller LVM. Behandlingshem/Korttidsboende, enskilda, 7 kap 1 1 st 3. SoL med insats enligt SoL. Korttidsboende, kommunala, 5 kap 7 3 st SoL och enskilda, 7 kap 1 1 st 3. SoL med insats enligt LSS. 12 hem LVU, SiS institutioner med insats enligt LVU, LSU eller LVM. Familjehem, 6 kap SoL med insats enligt SoL, LVU eller LVM. Kommunens ansvar Boende och sociala insatser. Omvårdnad och hälso- och sjukvårdsinsatser upp t o m sjuksköterskenivå, 18-18c HSL. Boende och sociala insatser. Region Skånes ansvar Hälso- och sjukvårdsinsatser utöver det som kommunen har enligt ovan. Alla hälso- och sjukvårdsinsatser.

2 2 Beslut om insatsen fattas av kommunen efter ansökan från den enskilde. Kommunen är ansvarig för insatsen och därmed för att utreda om den är lämplig utifrån de behov den enskilde har. Under utredningen ska kommunen samråda med Region Skåne om behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser under insatsen. Vid vård utan samtycke ansöker socialnämnden om vård hos länsrätten. Om den enskilde efter den medicinska bedömningen anses ha behov av hälso- och sjukvårdsinsatser under vistelsen, ansvarar och bekostar Region Skåne detta vid de boenden där Region Skåne har ansvar för alla hälso- och sjukvårdsinsatser, se ovan. Behandlande läkare ska göra en bedömning om personens hälso- och sjukvårdsbehov ska tillgodoses av de hälso- och sjukvårdsinsatser som erbjuds i verksamheten eller om det ska tillgodoses på annat sätt. Om behandlande läkare bedömer att verksamheten inte ska tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, ska vård ges inom ramen för ordinarie hälsooch sjukvård, antingen i Region Skåne eller inom det landsting där boendet är beläget. Denna hälso- och sjukvård bekostas av Region Skåne. En plan för samordning, genomförande och uppföljning av insatsen ska upprättas. Parterna ska prioritera medverkan i sådan planering, så att platsen kan tas i anspråk skyndsamt. Ansvarsförbindelse I de fall som verksamheten erbjuder sådan vård att den behandlande läkaren bedömer att den enskildes behov av hälso- och sjukvård tillgodoses, ska kommunen och Region Skåne göra en överenskommelse om att fördela kostnaderna för placeringen mellan sig. Fördelningen ska göras utifrån en gemensam bedömning om vad och hur stor del som utgör Region Skånes respektive kommunens ansvar i enlighet med matrisen ovan. Utifrån bedömningen görs en överenskommelse som dokumenteras i en ansvarsförbindelse mellan Region Skåne och kommunen, där kostnadsfördelningen preciseras i det enskilda fallet. Om överenskommelse inte har träffats, får den som beslutar om placeringen stå för hela kostnaden. Då placering sker akut bör kostnadsfördelningen vara klarlagd senast fem dagar efter placeringen.

3 3 Bilaga 2 Ansvar vid permission från Rättspsykiatrisk vård, LRV respektive vård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, öppen vård under tvång. Region Skåne ansvarar för vård och behandling av personer som vårdas enligt LRV respektive LPT. För patient som är på permission under vård enligt LRV/LPT skall kommunala insatser enligt Sol och LSS i form av boende, sysselsättning och social rehabilitering ges för att förbereda ett upphörande av tvångsvården. För permission under LRV/LPT vård i form av beslut om placering i någon form av boende gäller samma ansvarsfördelning som beskrivs i bilagan Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende. Regeringen föreslår att det fr o m 1 september 2008 införs en ny vårdform - öppen psykiatrisk tvångsvård i Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) respektive öppen rättspsykiatrisk vård i lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Den nya vårdformen får bedrivas utanför sjukvårdsinrättningen och förutsätter bl a att patienten behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård. Förutsättningarna för intagning i psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård ändras inte, vilket innebär att tvångsvården alltid måste inledas på sjukvårdsinrättning. Chefsöverläkaren ska ansöka om öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård. Beslut fattas av allmän förvaltningsdomstol. Domstolen beslutar också som huvudregel om de villkor som ska föreskrivas för patientens vård i den nya vårdformen. Domstolen har möjlighet att delegera beslut om vilka villkor som ska gälla för vårdformen till chefsöverläkaren. Chefsöverläkaren som ansöker om den nya vårdformen för en patient, ansvarar för att en samordnad vårdplan upprättas och bifogas ansökan. Chefsläkaren ansvarar även för att en skriftlig uppföljning av vårdplanen görs när läkaren ansöker om fortsatt vård. Förslaget innebär att höga krav ställs på landsting och kommuner att bättre planera för den vård och det stöd som ska ges patienten när denne lämnar sjukvårdsinrättningen. I en samordnad vårdplan ska stå vilken enhet inom landstinget och kommunen som ansvarar för de insatser som planeras. Där ska också stå vilka beslut kommunen fattat för att tillgodose patientens behov, till exempel i form av insatser enligt socialtjänstlagen. Jämfört med dagens lagstiftning kommer detta att innebära en ökad tydlighet för patienten, liksom för hälso- och sjukvården och kommunen. Avsikten är att landsting och kommuner inom den nya vårdformen ska bedriva ett aktivt rehabiliteringsarbete med utgångspunkt i patientens behov. Aktuella insatser kan till exempel vara psykoterapi, psykosociala insatser, färdighetsträning och andra rehabiliterande insatser och

4 4 medicinering. Exempel på insatser som en patient kan komma att behöva från kommunen är hemtjänst eller boendestöd, bostad med särskild service, daglig sysselsättning, kontaktperson eller annat. Personligt ombud är också en viktig verksamhet som personer som är aktuella för den nya vårdformen kan behöva. Tvångsvården måste alltid inledas på sjukvårdsinrättning, liksom i dag. Med det nya förslaget kan vården därefter ges utanför en sjukvårdsinrättning. Vilka insatser som ska väljas beror på varje patients individuella behov och ska bestämmas i samråd med patienten så långt det går. Detta förutsätter ett nära samarbete mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Regeringen föreslår också en ändring i sekretesslagen. Uppgifter om en enskild som vårdas enligt LPT eller LRV ska kunna lämnas mellan myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, om det behövs för att den enskilde ska få nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Med tanke på det fåtaliga och över tiden växlande antalet patienter som vårdas enligt LPT eller LRV, från framförallt de mindre kommunerna, kommer det sannolikt att krävas en samplanering mellan kommunerna i Skåne.

5 5 Bilaga 3 Personer med psykisk sjukdom/störning och missbruk Personer med missbruk och samtidig psykisk sjukdom s.k. Dubbeldiagnoser är en av de mest utsatta grupperna i vårt samhälle. Det är allmänt känt att dessa personer far illa, bland annat som följd av att de hamnar mellan olika ansvarsområden. Region Skåne ansvarar för Abstinensbehandling Läkemdelsassisterad behandling vid opiatmissbruk/beroende enligt föreskrifter i SOSFS 2004:8. Läkarbedömning/intyg vid tvångsvård (LVM). Psykiatrisk behandling/vård i enlighet med ansvaret som för andra psykiskt funktionshindrade oavsett alkohol/drogberoende. Insatser mot missbruket under tiden personen vårdas inom slutenvård. Kommunen ansvarar för Utredning av behov av missbruksvård. Psykosocial behandling för missbruksproblem. Att medverka vid läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk enligt föreskrifter i SOSFS 2004:8. Sociala insatser i enlighet med ansvaret som för andra psykiskt funktionshindrade. Samarbetet kring personer med psykisk sjukdom/störning och missbruk bör organiseras utifrån en integrerad modell i likhet med t ex ACT-modellen, som är baserad på ett nära samarbete i team kring den enskilde och även bygga på de Nationella riktlinjerna för beroende och missbruk. Ett antal studier visar att en integrerad psykiatrisk behandling och beroendebehandling ger bättre resultat än en behandling i taget. Det finns inget stöd för ett förhållningssätt där ett av problemen måste vara behandlat innan nästa kan åtgärdas. De nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården, som gäller för både hälso- och sjukvården och socialtjänsten, framhåller hur viktigt det är att få till stånd en bra samverkan och i vissa delar en samorganisation för att klara denna målgrupps behov. De verksamheter där personen är aktuell har huvudansvaret för att samordna insatserna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt den somatiska hälsan hos denna grupp. En gemensam uppsökande verksamhet för de svårast sjuka med erbjudande om behandling och stödinsatser ska finnas.

6 6 Bilaga 4 Rehabiliteringsansvar Det är viktigt att all personal som i sitt arbete möter personer med psykiska funktionshinder har ett rehabiliterande synsätt, d v s att i mötet se alla individers möjligheter till utveckling och i ett respektfullt bemötande uppmuntra och stödja individen i hans eller hennes utvecklingsprocess. Rehabiliteringen syftar till att minska eller övervinna de funktionshinder som personen har till följd av sin psykiska störning. Rehabilitering som insats skall ge personen stöd att utveckla sin kompetens för att nå eller återerövra roller och sammanhang som är viktiga för honom eller henne. Rehabiliteringsprocessen består av att stödja personen i att vilja, välja, skaffa och behålla olika personliga livsmål. Psykiatrins ansvar för medicinsk rehabilitering regleras enligt HSL och kan tolkas som följer: Psykiatrin har ansvar för att erbjuda aktiviteter som ger stöd till personen att förbereda sig inför rehabilitering, att upprätta rehabiliteringsmål inom olika levnadsområden, att bedöma och utveckla grundläggande ( ex kognitiva ) funktioner/färdigheter, samt att ge personen och närstående utbildning om sjukdomen och om återhämtning. Kommunens ansvar för den sociala rehabiliteringen regleras enligt SOL och för den medicinska rehabiliteringen enligt HSL. Den sociala rehabiliteringen ansvarar socialtjänsten för. Detta ansvar kan tolkas som följer: Socialtjänsten har ansvar för att erbjuda aktiviteter som ger individen stöd att upprätta rehabiliteringsmål, att utveckla färdigheter, samt att bedöma och utveckla stödresurser inom olika levnadsområden såsom boende, sysselsättning, fritid och/eller socialt umgänge. Vidare har man också ett ansvar att stödja personer i förberedelse till utbildning och arbete.. I den individuella planen ska beskrivas brukarens målsättning, vilka färdigheter och /eller resurser som behöver utvecklas samt vem som ansvarar för olika delar av rehabiliteringen. Avgränsningen mellan de olika ansvarsområdena är svår. Vid ett försök att särskilja ansvarsområdena något, så kan man säga att psykiatrin har ett tydligare ansvar i början av rehabiliteringsprocessen och socialtjänsten ett tydligare ansvar längre fram när det gäller bedömning och utveckling av stödresurser.