Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning

Transkript

1 Kan tydliga uppdrag förbättra livsvillkoren för personer med psykisk funktionsnedsättning? JANUARI Sociala enheten informerar 2009 Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning Länsstyrelsen i Skåne gjorde en kartläggning 2002 för att ta reda på hur situationen förbättrats sedan psykiatrireformen för personer med psykisk funktionsnedsättning och som är placerade hos privata vårdgivare i Skåne. 1 Kartläggningen visade då bland annat att kommunerna inte i tillräcklig omfattning byggt ut anpassade boendeformer. Många personer vistades i stort sett i samma vårdform som tidigare men nu med kommunen som huvudman. För att ta reda på hur situationen ser ut idag har Länsstyrelsen initierat en ny kartläggning som genomfördes i februari Denna kartläggning innehöll två olika enkäter en till Skånes kommuner/stadsdelar och en till de privata vårdgivarna. Båda enkäterna innehöll frågor om kommunens uppdrag till de privata vårdgivarna mm. Länsstyrelsen har i samarbete med företrädare för IFS, RSMH, kommun, personligt ombud, privat vårdgivare tagit fram frågeställningar och haft dialog om resultatet. De privata verksamheter i Skåne som tar emot personer med psykiska funktionsnedsättningar i sin verksamhet var vid mättillfället 29 verksamheter. Även om många kommuner har byggt upp alternativa boendeformer för personer med psykisk funktionsnedsättning finns det enligt Länsstyrelsens bedömning fortfarande behov av fler bostäder med särskild service i Skånes kommuner. Många privata vårdgivare erbjuder idag stöd och rehabilitering för kortare perioder jämfört med tidigare, då permanent boende erbjöds i större utsträckning. Genom att kommunen ger tydliga uppdrag åt de privata vårdgivarna tar kommunen också ansvar för att den enskilde får lämplig vård, rehabilitering och stöd för att möjliggöra en flytt tillbaka till samhället, hemorten och det sociala sammanhanget. 1 Psykiskt funktionshindrade i enskild vård, rapport 2002:30 i serien Skåne i utveckling 1

2 Resultatet av kartläggningen Hur många personer med psykiska funktionsnedsättningar vistades i privata verksamheter i Skåne den 6 februari 2008? Kön Antal 2008 Antal 2002 Procent Män ,0 % (54,7 %) Kvinnor ,0 % (43,1 %) Ej angivet kön % (2,2 %) Totalt % (100 %) Antal personer med psykiska funktionsnedsättningar i privata verksamheter jämfört med 2002, uppdelat efter kön Antal personer som vistades i privata verksamheter 2002 jämfört med 2008 är ungefär lika många. Många kommuner har under denna tid byggt upp boenden för målgruppen men trots detta har antal placerade personer inte minskat sedan början av 2000-talet. Kan det rentav vara så att fler personer idag får boendestöd i hemkommunerna? Borde i så fall inte detta leda till ett minskat antal placerade personer? Kanske är det så att nya målgrupper tillkommit vilka placeras i enskild verksamhet för kortare perioder. 2

3 Hur många personer med psykiska funktionsnedsättningar är placerade av kommuner respektive landsting? Vid mättillfället fanns det 419 personer placerade i privata verksamheter i länet av skånska kommuner och 134 personer som hade placerats av kommuner utanför Skåne. Region Skåne ansvarade för 34 placerade personer medan andra landsting var ansvariga för 12 placerade personer Skånekommuner Icke Skånekommuner Region Skåne Andra landsting Andra alternativ Antalet personer med psykiska funktionsnedsättningar som är placerade av kommuner i Skåne, kommuner utanför Skåne, Region Skåne och andra landsting i landet Det saknas siffror för 2002 om vem som ansvarade för dåvarande placeringar, varför en jämförelse med 2008 inte kan göras vad gäller detta. Det är förvånansvärt att så många som 134 personer placerats i privata verksamheter i Skåne av kommuner utanför Skåne, med tanke på närhetsprincipen. Möjligheten till kontakt med nätverk och hemort försvåras genom långa avstånd för den enskilde och anhöriga. 3

4 Med vilket lagstöd är placeringarna i de privata verksamheterna gjorda? HSL 11,7% LSS 1,3% LVM 0,2% LVU 0,5% LRV 2,9% LPT 7,3% SoL 76,1% Cirkeldiagrammet visar enligt vilket lagrum som personerna är placerade i de privata verksamheterna Mer än 75 procent av personerna är placerade med stöd av SoL (socialtjänstlagen). Nästan 12 procent av personerna är placerade med stöd av HSL (hälso- och sjukvårdslagen). Drygt en procent är placerade med stöd av LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Endast ett fåtal är placerade med stöd av LVU (lagen om vård av unga) och LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall). Drygt tio procent av personerna har permission enligt LRV (lagen om rättpsykiatrisk vård) eller LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård). Verksamheterna i Skåne som tar emot målgruppen har tillstånd för hem för vård eller boende (7kap 1 1 Sol), boende med särskild service (7 kap 1 2 SoL) samt hem för viss annan heldygnsvård (7 kap 1 3 SoL). Länsstyrelsen kan konstatera att placeringar även är gjorda med stöd av LVU, LVM, LSS, HSL, LRV och LPT i verksamheterna. Oberoende av om det är kommunen eller landstinget som är betalningsansvarig för den enskildes vistelse i den enskilda verksamheten, så är det alltid den kommun där den enskilde är folkbokförd som har det yttersta ansvaret för den framtida planeringen. Det är därför viktigt att kommunen från början aktivt deltar i planeringen. Verksamheterna bör alltid förvissa sig om vem inom kommunens socialtjänst som är ansvarig för uppföljning och framtida planering. Detta är en viktig rättssäkerhetsfråga för personer som vistas i enskild verksamhet. 4

5 Vilka uppdrag har verksamheterna fått i samband med att personen placerats i den privata verksamheten? I avvaktan på boende i hemkommun 20% Behandling t.ex. 12- stegsprogrammet 4% Annat uppdrag 3% Kartläggning av behovet av stödinstatser 13% Rehabilitering, hablitering, återhämtning 25% Permanent boende 35% Cirkeldiagrammet visar de olika uppdragen till de privata verksamheterna i procent Uppdragen till de privata verksamheterna som avser permanent boende var 35 procent medan placeringarna där den enskilde väntar på plats i boende i hemkommunen var 20 procent. Uppdragen som rörde rehabilitering, habilitering och återhämtning var 25 procent. De uppdrag som handlade om placeringar för kartläggning av behovet av stödinsatser var 13 procent medan uppdrag som gällde behandling, t ex 12-stegsprogrammet, utgjorde fyra procent. Övriga ej specificerade uppdrag uppgick till tre procent. Den höga andelen uppdrag till de privata verksamheterna när det gäller permanent boende visar att kommunerna inte byggt upp boendeformer i hemkommunerna i tillräcklig omfattning. För vissa personer med komplexa stöd- och vårdbehov kan placeringen bero på att kommunen saknar särskilt utformat boende med rätt kompetens hos personalen. Länsstyrelsen kan konstatera att de senaste åren har flera olika privata vårdgivare förändrat sina verksamheter genom att konvertera boendeplatser till HVB med möjlighet att ta emot personer med samsjuklighet, det vill säga personer med både psykisk funktionsnedsättning och beroendeproblematik. För att skapa så normala livsvillkor som möjligt för personer med psykisk funktionsnedsättning bör kommunerna i första hand erbjuda boende, stöd och service och daglig sysselsättning i hemkommunen i enlighet med psykiatrireformens mål och intentioner. 5

6 Finns genomförandeplaner för personer som vistas i de privata verksamheterna? Ja Nej Totalt Antal Procent 80,54% 19,46% 100% Tabellen visar hur många personer som har genomförandeplaner i de privata verksamheter I Skåne som tar emot personer med psykisk funktionsnedsättning Enligt de privata verksamheterna har 80 procent av personerna i de privata verksamheterna en genomförandeplan för sin vistelse i verksamheten. Siffran kan jämföras med år 2002 då 96 procent av dem som vistades i privata verksamheter hade en individuell vårdplan, som kan jämföras med dagens genomförandeplan Varje halvår 1 gång/ år Mer sällan en 1 gång/ år Diagrammet visar hur ofta kommunen följer upp genomförandeplaner för sina placerade kommuninvånare i privat verksamhet i Skåne Svaren i enkäten visar att kommunerna i Skåne följer upp något fler än hälften av de placerade personernas genomförandeplaner varje halvår. Mindre än hälften av de placerade personernas genomförandeplaner följs upp en gång om året. För ca fyra procent följs genomförandeplanerna upp mindre än en gång per år. er Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2006:5 om handläggning och dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS samt SOSFS 2006:11 (S) ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS, framgår på vilket sätt en beslutad insats praktiskt ska genomföras och dokumenteras i en genomförandeplan. 6

7 För att den enskilde ska kunna erhålla god vård, behandlig och rehabilitering i den privata verksamheten förutsätts att det finns en plan för hur insatserna ska genomföras. Kommunerna har ett ansvar att följa upp de personer som vistas i privata verksamheter. Detta bör ske minst två gånger per år, för att följa upp hur rehabiliteringen/vistelsen fortskrider och därmed säkerställa att den enskilde får vård, stöd och service av god kvalitet. Vid större förändringar i den enskildes liv såsom återflyttning till hemkommunen är det motiverat med tätare kontakter. Har de placerade personerna ett datum för att lämna den privata verksamheten? Nästan 90 procent av personerna som vistades i de privata verksamheterna vid mättillfället saknar ett datum för att lämna verksamheten, enligt enkäten till de privata vårdgivarna. Endast tre procent av de placerade personerna hade ett datum för att lämna verksamheten, enligt enkätsvaren från kommunerna. De flesta kommuner hade emellertid inte svarat på denna fråga, varför resultatet kan antas vara missvisande. Kommunerna har ett betydande uppföljningsansvar för de personer som de placerat i privata verksamheter för vård, rehabilitering, behandling och stöd. Genom att tillsammans med den enskilde och/eller dennes företrädare, den privata verksamheten och andra aktörer upprätta genomförandeplaner tar kommunen ansvar för den enskildes vistelse i verksamheten. Detta är en viktig del i att möjliggöra flytten tillbaka till hemorten i de fall den enskilde önskar det. I de fall som kommunen brister i att följa upp sina placeringar riskerar den enskilde att bli kvar längre i den privata verksamheten än vad han eller hon har behov av. För en person med psykisk funktionsnedsättning är det dessutom extra viktigt att veta hur länge vistelsen varar för återhämtningen och tillfrisknandet. För de personer som permanent ska bo i verksamheten bör vistelsens längd tydligt framgå av såväl avtal som genomförandeplan. Det är anmärkningsvärt att det finns så många personer i de privata verksamheterna som inte vet hur länge vistelsen i den privata verksamheten ska pågå. Oberoende om den enskilde vistas i den privata verksamheten permanent eller för rehabilitering, ska syftet med och tiden för vistelsen klart framgå. 7

8 Vilken boendestandard har de personer som vistas i de privata verksamheterna? Eget rum Eget rum med WC och dusch Egen lägenhet med badrum och pentry/ kök Annat Diagrammet visar vilken standard som rummen/lägenheterna har i de privata verksamheterna i Skåne som tar emot personer med psykisk funktionsnedsättning Drygt hälften av personerna i de privata verksamheterna har egen lägenhet med badrum och pentry/kök. Lite mindre än hälften har eget rum med toalett och dusch. Ett femtiotal personer har eget rum, men delar toalett och dusch med andra. er Av Boverkets byggregler framgår vad som ska finnas i en fullvärdig bostad rum med inredning och utrustning för personlig hygien, rum eller avskiljbar del för samvaro, sömn och vila, rum eller del av rum för matlagning. Länsstyrelsen anser att en bostad med särskild service enligt 7 kap 1 p 2 SoL, d v s platser för permanent boende, ska vara fullvärdiga. När det gäller vistelse enligt 7 kap 1 p 1 SoL, som avser hem för vård eller boende för behandling, och 7 kap 1 p 3, som avser hem för viss annan heldygnsvård t ex korttidsvistelse, rehabilitering och utslussning, ställs inte krav på fullvärdigt boende. Detta innebär att vistelsen enligt ovanstående lagrum inte avser långvarigt eller permanent boende utan avser kortare vistelsetider. Då vistelsetiderna oftast sträcker sig över flera år anser Länsstyrelsen att det inte är rimligt att den enskilde ska behöva dela toalett och dusch med andra. Att leva som andra att ha en egen lägenhet för vila, fritid, måltider och möjlighet att ta emot besök, att ha ett badrum och pentry, själv kunna bestämma över sin vardag och sin situation påskyndar, enligt Länsstyrelsens uppfattning, återhämtningsprocessen och skapar trygghet för den enskilde. 8

9 Sammanfattning Länsstyrelsen har initierat denna kartläggning för att ta reda på hur situationen ser ut idag för personer med psykisk funktionsnedsättning som är placerade hos privata vårdgivare i Skåne. Länsstyrelsen gjorde en liknande kartläggning Resultatet visar att antalet personer som vistades i privata verksamheter 2002 jämfört med 2008 är ungefär lika många. Med tanke på att många kommuner under denna tid byggt boenden för målgruppen är det anmärkningsvärt att placeringarna inte minskat. Så många som 134 personer hade placerats i privata verksamheter i Skåne av kommuner utanför Skåne, vilket inte står i överensstämmelse med närhetsprincipen. Möjligheten till kontakt med nätverk och hemort försvåras genom långa avstånd för den enskilde och anhöriga. För att den enskilde ska kunna erhålla god vård, behandlig och rehabilitering i den privata verksamheten förutsätts att det finns en plan för hur insatserna ska genomföras. I de fall som kommunen brister i att följa upp sina placeringar riskerar den enskilde att bli kvar längre i den privata verksamheten än vad han eller hon har behov av. Att ha en egen lägenhet med badrum och pentry med möjlighet att ta emot besök och att själv bestämma över sin vardag och sin situation påskyndar, enligt Länsstyrelsens uppfattning, återhämtningsprocessen och skapar trygghet för den enskilde. För att förbättra livsvillkoren för personer med psykisk funktionsnedsättning bör kommunerna i första hand erbjuda boende, stöd och service och daglig sysselsättning i hemkommunen i enlighet med psykiatrireformens mål och intentioner. De privata verksamheterna är emellertid ett värdefullt komplement till det kommunala utbudet förutsatt att kommunen ger tydliga uppdrag till dessa. Detta innebär att uppdraget har ett syfte, innehåll och är tidsbestämt. Länsstyrelsen bedömer att uppdragen i många fall behöver bli tydligare. Denna kartläggning har genomförts av socialkonsulenterna Kerstin Jonsson och Petra Stjärnborg vid Länsstyrelsen i Skåne län. 9