Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Transkript

1 Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Mobil:

2 Psykisk ohälsa /Missbruk Ju allvarligare psykiatrisk problematik, desto större risk för att utveckla missbruk/beroende. (Schizofreni samt bipolär sjukdom ca 50%, livstidsprevalens) Ju mer omfattande missbruk/beroende desto högre förekomst av psykiatrisk problematik. Personer som missbrukar narkotika har i högre grad psykiatrisk problematik än de som missbrukar alkohol. Personer i behandling har högre förekomst av psykiatrisk problematik. De vanligaste psykiatriska tillstånden: Depression, Ångest och Personlighetsstörning.

3 Psykisk ohälsa/missbruk. Orsaker? Gemensamma bakomliggande faktorer orsakar såväl missbruk som psykiatriska problem. Sekundärt missbruk, orsakad av den psykiatriska problematiken. Sekundär psykopatologi, orsakad av missbruket/beroendet. Multipla interagerande faktorer påverkar såväl missbruk som psykiatrisk problematik. (Mueser et al)

4 Psykisk ohälsa/missbruk Orsaker? Som för människor i allmänhet: Affektreglering Social funktion Psykiskt och fysiskt beroende Men mer sårbara och utsatta

5 Psykisk ohälsa/missbruk Missbruk kan leda till psykiatriska problem Psykiatriska problem kan leda till missbruk Samtidig livstidsförekomst av psykiatrisk problematik: - Alkoholmissbrukare ca 40% - Narkotikamissbrukare ca 60 % - Befolkningen i stort ca 20 % (ECA) % - av psykiatrins patienter utvecklar någon form av missbruksproblem- livstidsprevalens % - Av psykiatrins aktuella patienter har någon form av missbruksproblem (ECA, Nationella riktlinjer) De psykiatriska problemen har ofta föregått missbruket. Ångest Depression Personlighets störningar Neuropsykiatriska störningar PTSD Självmord

6 Psykisk ohälsa/missbruk Var tredje person med missbruksproblem har någon gång försökt ta sitt liv (Russow,1994, Landheim 2007 ).

7 Psykisk ohälsa/missbruk Förekomsten av ångest och depression är dubbelt så hög bland personer med missbruksproblem, jämfört med befolkningen som helhet. (12månadersprevalens, NESARC -2002)

8 Psykisk ohälsa/missbruk Förekomsten av ADH bland personer med alkohol och drogmissbruk är drygt 20%. (van Emmeric et al. 2012)

9 Psykisk ohälsa/missbruk Drogpsykoser vanligen övergående Missbruk kan hos predisponerade personer kan öka risken för att utlösa psykisk sjukdom. Missbruk kan också, initialt, dölja psykisk sjukdom Om tecken på Schizofreni funnits under lång tid och kvarstår efter en månads drogfrihet är det troligen schizofreni och skall behandlas som detta. (Mueser et al-2003)

10 LVM- Vård / psykiatriska problem LVM-Klienter och LPT- Patienter Liknande omfattning av psykiatri och missbruk LVM-utredningen, SOU 2004:

11 Samsjuklighet hos klienter inom Kriminalvården 70 procent har svåra missbruksproblem 46 procent har en psykisk diagnos eller sjukdom

12 Självläkning De som själva slutat: Mindre utsatt uppväxt Under missbruket varit mindre marginaliserade De som har de svagaste sociala resurserna: Är de som har svårast att upphöra med missbruket, trots upprepad behandling (Jan Blomqvist, Stockholms FoU-enhet)

13 Att sluta missbruka Kämpa mot det fysiska beroendet Göra slut med sin stora passion Klara situationer ensam Bryta med den gamla bekantskapskretsen Skaffa nytt umgänge Ny identitet Lära sig nya färdigheter Nytt arbete Byta social klass Ofta en lång och smärtsam process

14 Behandling vid psykiatrisk samsjuklighet Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård Hälso- och sjukvården och socialtjänsten - gemensamt ansvar för personer med missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk sjukdom Behandlingen för problemen skall ske samtidigt och i samordnade former Finns ingen evidensbaserad specifik behandling för samsjuklighet Använda metoder som visat effekt vid behandling av missbruk och beroende respektive psykiatrisk störning och sjukdom Tillräckligt långvarig behandling

15 Samsjuklighet viktiga faktorer vid insatser Social situation Skador och kvardröjande nedsätnningar p.g.a. missbruket KOGNITIV FUNKTIONSNIVÅ PERSONLIGHETSSTRUKTUR

16 Rehabilitering/Habilitering Behandling/Stöd Stöd och omvårdnad kan också vara förändrade Det som ser ut som behandlingsbehov kan vara behov av omvårdnad och stöd i vardagen. Stöd kan ge förutsättningar för behandling och förändring Stöd kan också behövas livslångt

17 PRINCIPER FÖR INSATSER KRING SAMSJUKLIGA SAMVERKAN I VÅRDKEDJOR ÖPPEN- SLUTEN VÅRD BOENDE. INTEGRERADE INSATSER MELLAN PSYKIATRI OCH SOCIALTJÄNST SIP, Vård- och stödsamordning, Casemanagement, ACT. SAMVERKAN VUXENHANDLÄGGNING FUNKTIONSHINDER-PSYKIATRI- BEROENDEVÅRD- PRIMÄRVÅRD ÖMSESIDIG KONSULTATION

18 Anpassa åtgärder efter brukares funktionsnivå I förändringsprocessen Låg funktionsnivå = Yttre stöd. Hög funktionsnivå = Inre förändring Förändring av yttre situation Terapeutiskt kontinuum Inre utveckling och förändring Exempel på möjliga åtgärder i olika skeden av förändringsprocesser och vid olika kognitiv förmåga: Socialt stöd Omvådnad Abstinens- Behandling Psyko- farmaka Stödterapi Psykosocialbehandling Psyko-pedagogisk behandling Återfallsprevention Nätverksarbete MI Antabus KBT Familjeterapi Anti sugläkemedel Opiatsubstitution 12-steg MET CRA Kognitiv terapi DBT/MBT Interpers. terapi Insiktsterapi