ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Transkript

1 ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter med missbruk och beroende, som samtidigt uppfyller diagnostiska kriterier för psykiatriska tillstånd. Det kan vara ångestsjukdom, depressionssjukdom, manodepressiv sjukdom, schizofreni eller andra psykostillstånd samt personlighetsstörningar. Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, Socialstyrelsen, Riskbruk? Olika definitioner av missbruk? socialtjänst psykiatri 1

2 Samsjuklighetens svårigheter Tyngre komplikationer Försenad/försvårad behandling Sämre compliance Ökad dödlighet, suicid mm Svår differentialdiagnostik missbruk döljer eller imiterar psykisk störning Olika huvudmän faller mellan stolarna Samsjuklighet vanligt och allvarligt Patienter med missbruksdiagnos och svår psykiatrisk diagnos (psykos, depression, Borderline) 59 % suicidförsök 52 % behandlingskrävande somatisk sjukdom 60 % föräldrar med alkoholmissbruk 61/44/20 % psykiskt/fysiskt/sexuellt misshandlade dålig social funktionsnivå Schaar och Öjehagen, Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 36:

3 Hur vanlig är samsjukligheten? ASI-bedömda i svensk socialtjänst. Symptom Tung alkohol Tung narkotika Depression 30 dgr 35% 37% Ångest 30 dgr 47% 54% Suicidtankar 30 dgr 16% 19% Suicidförsök någonsin 30% 34% Armelius och Armelius, I SOU 2011:6 Hur vanlig är samsjukligheten? ASI-bedömda narkotikamissbrukare i svensk kriminalvård Symptom Heroin (n=392) Amfetamin (n=1396) Depression 30 dgr 24% 16% Ångest 30 dgr 30% 24% Suicidtankar 30 dgr 9% 7% Suicidförsök någonsin 21% 24% Håkansson et al., Eur Addict Res 15:

4 Hur vanlig är samsjukligheten? NESARC (National Epidemiological Survey on Alcohol and Related Conditions) intervjuade amerikaner Andel med aktuell depressionsdiagnos Missbruk/beroende av alkohol eller narkotika 20 % Inget missbruk 8 % Andel med aktuell ångestdiagnos Missbruk/beroende av alkohol eller narkotika 18 % Inget missbruk 10 % Grant et al., Arch Gen Psych 61:362-8 Personlighetsstörningar Långvariga avvikelser i beteende som manifesterar sig i minst två av följande områden: Kognition Affekt Interpersonella relationer Impulskontroll Ej på grund av effekterna av en drog eller en sjukdom 4

5 Hur vanlig är samsjukligheten? NESARC (National Epidemiological Survey on Alcohol and Related Conditions) intervjuade amerikaner Andel med personlighetstörning Alkoholmissbruk 20 % Alkoholberoende 40 % Narkotikamissbruk 38 % Narkotikaberoende 70 % Grant et al., Arch Gen Psych 61:362-8 Andel med någon psykiatrisk diagnos Missbrukare av Alkohol 37 % Cannabis 50 % Amfetamin 63 % Opiater 65 % Hallucinogener 69 % Regier et al., JAMA 264:

6 Sammanfattning: hur vanlig är samsjukligheten? Missbruksutredningens slutsatser Minst % av vårdsökande för missbruk/beroende har aktuell eller tidigare psykiatrisk diagnos % av vårdsökande för psykisk ohälsa har också missbruk/beroende Öjehagen et al., SOU 2011:6 Missbruksinducerade psykiatriska tillstånd: psykos Schizofreni-liknande psykotiska symptom hallucinos vanföreställningar hänsyftningsidéer Akut påverkan av centralstimulantia (amfetamin, kokain, ecstasy) Kronisk effekt av långvarigt missbruk av centralstimulantia 6

7 Missbruksinducerade psykiatriska tillstånd: cannabis och psykos Cannabis Akut psykos Ökad risk för schizofreni-symptom hos män med cannabisrökning före mönstring Andreasson et al., Lancet 2: Riskökning för kronisk psykossjukdom? Moore et al., Lancet 370: Missbruksinducerade psykiatriska symptom: depressiva symptom Depressiva symptom under pågående alkohol- eller heroinmissbruk Depressogen effekt av alkohol Nedstämdhet och lustlöshet i abstinens efter centralstimulantia Energilöshet och passivisering vid lång tids cannabismissbruk 7

8 Missbruksinducerade psykiatriska symptom: ångest Primär eller sekundär Alkohol och bensodiazepiner som självmedicinering Ingår i abstinenstillstånd från de flesta substanser craving Missbruk och suicidalitet Riskfaktorer för suicid och suicidförsök Missbruk/beroende Förstämningssjukdomar, schizofreni, ångest, fobier, personlighetsstörningar Negativa livshändelser Kroppslig sjukdom Könsskillnader Riskfaktorer ungefär desamma för missbrukare 8

9 ADHD (attention deficit / hyperactivity disorder) Pojkar / flickor 3:1 Något vanligare bland vuxna män än kvinnor Diagnostiska kriterier för ADHD 6 av 9 symptom på uppmärksamhetsstörning eller 6 av 9 symptom på hyperaktivitet eller impulsivitet symptom fanns före sju års ålder funktionsnedsättning i minst två livssituationer (t ex skola, arbete, hem) ADHD Livstidsprevalens vuxna Ca 4% (1,2-7,3 %) Fayyad et al., Br J Psychiatry 190: Kessler et al., Am J Psychiatry 163: Kraftigt överrepresenterat i fängelsepopulationer Ökad risk för missbruk/beroende, svårare förlopp Elkins et al., Arch Gen Psychiatry 64: Szobot et al., Addiction 102: Carpentier et al., Eur Addict Res 17: Självmedicineringshypotesen för missbrukare av centralstimulantia 9

10 Hur bedömer man psykiatrisk diagnos hos personer med missbruk/beroende? Preliminära diagnostiska överväganden Säkrare diagnos kräver missbruksfrihet (1-4 veckor enligt nationella riktlinjer) Anamnes från Missbruksfria episoder Anhöriga Barndomsanamnes avseende bl a ADHD Observation i slutenvård (avgiftning, institution, kriminalvård ger möjlighet) Fråga I1 Hur många gånger har du fått behandling för psykiska eller känslomässiga problem: slutenvård öppenvård 10

11 Fråga I2 Har du sjukersättning på grund av psykiska besvär? Nej Ja Fråga I3 Har du ordinerats läkemedel för något psykiskt eller känslomässigt problem? Senaste 30 dagarna? Nej Ja Tidigare i livet? Nej Ja 11

12 Fråga I4-I11 Psykiska symptom Senaste 30 dagarna Tidigare i livet 0 Nej 1 Ja 2 Ja, enbart alkohol- eller narkotikapåverkad eller abstinent upplevt allvarlig depression? 12

13 upplevt allvarlig ångest eller allvarliga spänningstillstånd? upplevt svårigheter att förstå, minnas eller koncentrera dig? 13

14 upplevt hallucinationer? upplevt svårigheter att kontrollera våldsamt beteende? 14

15 haft allvarligt menade självmordstankar? gjort självmordsförsök? 15

16 Fråga I 10a Hur många gånger har du gjort självmordsförsök? Fråga I12 Får du för närvarande någon hjälp med problem som rör din psykiska hälsa? 0 Nej 1 Ja Specificera: 16

17 upplevt allvarlig depression? tidsperioder om minst två veckor, vilket betyder att en dag eller några enstaka dagar inte ska tas med Depression allvarlig depression kan visa sig som nedstämdhet, hopplöshet, påtaglig brist på intresse, likgiltighet, aptitlöshet, sömnstörningar, skuldkänslor, gråtattacker etc. 17

18 upplevt allvarlig ångest eller allvarliga spänningstillstånd? tidsperioder om minst två veckor, vilket betyder att en dag eller några enstaka dagar inte ska tas med Ångest/spänningstillstånd allvarlig ångest eller allvarliga spänningstillstånd kan visa sig som känslor av overklighet, bristande förmåga att slappna av, nervositet, starka känslor av hets och jäkt etc. 18

19 upplevt svårigheter att förstå, minnas eller koncentrera dig? tidsperioder om minst två veckor, vilket betyder att en dag eller några enstaka dagar inte ska tas med Koncentrationssvårigheter koncentrationssvårigheter avser endast avsevärda svårigheter att koncentrera sig, minnas eller förstå. 19

20 upplevt hallucinationer? ska tas med även om de endast förekommit under en kort tid Hallucinationer kan betyda att klienten sett saker eller hört röster som inte finns. 20

21 upplevt svårigheter att kontrollera våldsamt beteende? ska tas med även om de endast förekommit under en kort tid Svårigheter att kontrollera våldsamt beteende avser både svårigheter att kontrollera sin ilska och/eller problem med att avhålla sig från våldsamt beteende. 21

22 haft allvarligt menade självmordstankar? Om svaret är 1 JA, bör intervjuaren ställa ytterligare frågor som visar om klienten mer konkret har planerat tillvägagångssättet. Det kan visa om självmordstankarna är allvarliga. Fråga t.ex.: Hur har du tänkt då? Har du planerat hur du i så fall skulle göra? Om självmordstankarna bedöms som allvarliga bör läkare kontaktas. gjort självmordsförsök? Som självmordsförsök räknas även försök att ta sitt liv med överdos av droger. Om självmordsförsök har förekommit, ange i en kommentar hur och när försöken utfördes. Om det finns risk för nya självmordsförsök bör läkare kontaktas. 22

23 Fråga I 10a Hur många gånger har du gjort självmordsförsök? Fråga I11: upplevt andra psykiska eller känslomässiga problem än de vi talat om? (t. ex. ätstörningar, manier etc.)? 23

24 Fråga I12 Får du för närvarande någon hjälp med problem som rör din psykiska hälsa? 0 Nej 1 Ja Specificera: Fråga I13 Hur många av de senaste 30 dagarna har du upplevt psykiska eller känslomässiga problem? 24

25 Fråga I14 Hur oroad eller besvärad har du varit under de senaste 30 dagarna för din psykiska hälsa? Fråga I15 Hur viktigt är det för dig att få hjälp med din psykiska hälsa? (utöver pågående hjälp.) 25

26 Fråga I16 Gör en uppskattning av klientens behov av psykisk vård (utöver pågående hjälp.) 26