BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

Transkript

1

2

3 BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING HUVUDREDAKTÖR: ÅSA MAGNUSSON ÖVERLÄKARE BEROENDECENTRUM STOCKHOLM (BCS), DOKTOR I MEDICINSK VETENSKAP, KAROLINSKA INSTITUTET (KI) FÖRFATTARE: JOAR GUTERSTAM, SPECIALISTLÄKARE, BCS, DOKTOR I MEDICINSK VETENSKAP, KI MARTIN HAMMAR, SPECIALIST I ALLMÄNMEDICIN, BEROENDEKLINIKEN SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET MARKUS HEILIG, PROFESSOR, CENTRUM FÖR SOCIAL OCH AFFEKTIV NEUROVETENSKAP, (IKE), LINKÖPINGS UNIVERSITET ANDREA JOHANSSON CAPUSAN, ÖVERLÄKARE, PSYKIATRISKA KLINIKEN OCH BEROENDEENHETEN, LINKÖPINGS UNIVERSITETSSJUKHUS, MED.DR., LINKÖPINGS UNIVERSITET. MARTIN OLSSON, ÖVERLÄKARE,BCS, DOKTOR I MEDICINSK VETENSKAP LUNDS UNIVERISTET NIKLAS PREGER, ÖVERLÄKARE, BCS KARIN STOLARE, SPECIALISTLÄKARE, PSYKIATRIMOTTAGNINGEN FÖR UNGA VUXNA, AKADEMISKA SJUKHUSET, SVEN WÅHLIN, ÖVERLÄKARE, SPECIALIST I ALLMÄNMEDICIN, RIDDARGATAN 1, BCS. AGNETA ÖJEHAGEN, PROFESSOR, LUNDS UNIVERSITET, MEDICINSKA FAKULTETEN, INSTITUTIONEN FÖR KLINISKA VETENSKAPER, PSYKIATRI.

4 Syfte och mål med riktlinjerna: fokusera på områden inom beroendemedicin som är centrala för psykiatrisk öppenvård och primärvård beskriva kunskapsbaserad behandling, så att patienterna kan få effektiv behandling utifrån sina specifika behov minska stigmatisering och gamla föreställningar kring beroendesjukdomar Innehåller bakomliggande teori men har fokus på uppdaterad evidens kring utredning och behandling av problem relaterade till alkohol, cannabis, läkemedel och samsjuklighet (med affektiva sjukdomar, ångestsyndrom, PTSD, ADHD och psykossjukdom).

5 4. Alkohol För att uppmärksamma eller identifiera alkoholproblem når man inte långt med klinisk blick. Däremot kan man komma långt med några enkla verktyg, som en systematisk anamnes, ett screeningformulär som AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) eller biomarkörer.

6 Vad tycker patienter om att tillfrågas om sin alkoholkonsumtion? alkoholprat_180503a

7 Alkoholberoende 7 Varför söker man inte hjälp? Föreställningar: Skamfullt Misslyckande Nedlåtande bemötande (moralisk svaghet) Journal Anmälan Vården kan inte

8 Alkoholberoende Varför söker man inte hjälp? Bristande kunskap: Man måste bli nykterist Man måste ta Antabus Behandlingshem Tvång och kontroll

9

10 Alkoholberoende Välj dina ord! Undvik Missbrukare Alkoholist Etyliker Förnekande Upptäcka Dold alkoholism Välj istället Skadligt bruk (ICD-10) Alkoholberoende (ICD-10) Alkoholbruksyndrom (DSM-5) Alkoholproblem Uppmärksamma

11 Uppmärksamma alkohol Olika situationer olika sätt att prata 1. Diskutera samband med sjukdom/medicin 2. Fråga om konsumtionen 3. Fråga om pat s alkoholfunderingar Erbjud AUDIT testet individuellt eller alltid? 1. Diskutera samband med provsvar 2. Vid behov - förmedla din oro

12

13 Hur kan sömnstörning och alkohol hänga ihop? alkoholprat_180503a

14 5. Cannabis epidemiologi Sverige Data från Folkhälsoundersökningen 2010 visade att närmare 3% av de tillfrågade hade rökt cannabis det senaste året Nittio procent av dessa rökte sporadiskt, 2-4 gånger i månaden Tio procent uppgav att de rökte 2-3 gånger i veckan Bland dem som rökte mer sällan fanns ett starkt samband med hög alkoholkonsumtion (Berge et al, 2013) Vanligast med rekreationellt bruk av cannabis

15 Fråga om Cannabisanvändning Cannabisanvändning kan både maskera psykiatriska symtom och försvåra behandling av dessa. Det är därför viktigt att fråga om cannabisanvändning, i synnerhet hos ungdomar som söker vård för psykiska problem.

16 6. Skadligt bruk och beroende av läkemedel Det har varit vanligt att rekommendera en långsam takt vid nedtrappning av bensodiazepiner i öppenvård. Det finns dock två problem att i avsaknad av påvisad nytta rekommendera det: det ena är att det slukar mycket stora resurser, det andra är att det i många fall i realiteten underhåller en användning. Dessutom finns i nuläget inga kontrollerade studier av att utfallet blir bättre om man gör det på det sättet än om man gör det på kortare tid.

17 7. Samsjuklighet Psykiatrisk sjukdom Total population Beroende sjukdom Vid substansbruksyndrom mer än fördubblad risk att drabbas av annan psykisk sjukdom Regier et al.t he Epidemiologic Catchment Area (ECA) Study. JAMA. 1990, Kessler et al. The National Comorbidity Survey. Archives of general psychiatry. 1997, Grant et al. The National Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Conditions. Arch Gen Psychiatry. 2004

18 SUD & psykiatrisk samsjuklighet Samtidig depression Samtidig ångest Personlighetsstörning Personer med substansbruksyndrom i befolkningen Behandlingssökande personer med alkoholbruksyndrom Behandlingssökande personer med annat substansbruksyndrom (narkotika) 20 % 18 % 41 % 33 % 28 % 60 % 43 % 48 %

19 SUD & psykiatrisk samsjuklighet Samsjuklighet i form av samtidigt substansbruksyndrom och psykisk sjukdom hos en och samma individ är relativt vanligt förekommande och leder till allvarligare sjukdomsförlopp, Om man har diagnosticerat och behandlat en depression eller ett paniksyndrom enligt riktlinjer och patienten trots det inte förbättras, eller kanske till och med försämras, är det hög tid att börja fundera om något i diagnostiken är fel.

20 Varför är det viktigt att diagnosticera samsjuklighet? Ökad risk för självmordsförsök och självmord (Schneider.Arch of suicide research. 2009) Risk för våldshandlingar & utsatthet för våld, ökar (Amore et al. Psychiatry and clinical neurosciences.2008, Sirotich. Brief Treat Crisis Interv, 2008) Sämre prognos om inte samsjukighet beaktas: tex obehandlad depression och samtidigt alkoholbruksyndrom: Risken för återfall i drickande eller droganvändning är större och tenderar att ske snabbare (i medeltal 41 dagar jämfört med 150 dagar till återfall) (Greenfield et al. Arch Gen Psychiatry Tolliver et al. Dialogues in clinical neuroscience )

21 Hur utreds samsjuklighet? Involvera patienten, beskriva varför utredningen behövs Utredning bör innehålla både självskattningsformulär, samt diagnostisk intervju Provtagning samt vb somatisk undersökning Kartläggning, sjukhistoria från patient Anamnes från anhöriga kan ingå Tidigare journaler & utredningar Heretabilitet Tidsförloppet centralt: Finns perioder av psykisk sjukdom innan substansbruket blev problematiskt? Kanske finns perioder av längre tids nykterhet hur mådde personen då?