Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Transkript

1 Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1

2 Definition samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt beroende, missbruk. Nationella riktlinjer för missbruks-, beroendevård 2007 Beroende, skadligt bruk def. ICD-10 Beroende, missbruk def. DSM IV Missbruk:Socialtjänstlagen-ej närmare definition 2

3 Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående Ökad risk psykiatriska tillståndet försämras beroendetillståndet försämras suicidförsök, suicid fysisk ohälsa för tidig död familjeproblem, konflikter bostadsproblem, arbets- sysslolöshet utanförskap, kriminalitet 3

4 Samsjuklighet - konsekvenser i vården Personer med samsjuklighet söker oftare vård, - fler akutbesök, längre vårdtider, fler avbrott Vid missbruk identifieras inte alltid psykisk sjukdom, personlighetsstörning Vid psykisk sjukdom identifieras inte alltid beroende, missbruk Förbättringsprocessen längre Problem samverkan mellan olika huvudmän; - pengar, olika definitioner, synsätt 4

5 Ordningsföljd - samsjuklighet Beroende psykisk sjukdom Psykisk sjukdom beroende Gemensam orsak beroende psykisk sjukdom Beroende psykisk sjukdom Vårdorganisatoriska förändringar 5

6 Hur vanligt är samsjuklighet? Stora befolkningsstudier i USA och Europa senaste decennierna, personer: Personer med missbruk, beroende har under livet 2-4 ggr ökad risk för psykisk sjukdom jämf med personer som ej har missbruk, beroende -högre vid narkotika - än alkoholmissbr/beroende Högst livstidprevalens: bipolär sjukdom ~ 60% schizofreni ~ 50% 6

7 12 månaders förekomst National Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Conditions, NESARC, n= DSM-IV: Samsjuklighet beroende/missbruk och oberoende depressions-, ångestsjukdomar Diagnos ställd 4 v. efter abstinens alt. debut före beroende/missbruk 7

8 8

9 Sökt behandling senaste 12 mån för depression, ångest Depression Ångest Beroende/missbruk 21% 17% -alkoholber/missbruk 18% 13% -drogber/missbruk 8% 7% Grant el al,

10 Sökt behandling senaste 12 mån för beroende, missbruk Alkohol Droger Oberoende Depressionssjukdom 41% 60% Ångestsjukdom 33% 43% Grant el al

11 Personlighetsstörning beroende alkohol, droger senaste 12 mån Alkoholber. Drogber. Personl.störning 40% 70% - tvång 15% 29% - paranoid 16% 33% - antisocial 18% 40% Grant et al.,

12 Psykisk sjukdom senaste 12 mån personer i missbruksbehandling Strukturerad diagnostik: - Island (Tomasson) 76% - Norge (Landheim) 85% - Sverige LVM-hem (Sallmén) 61% 12

13 Suicidförsök, suicidrisk alkohol-, drogmissbruk - Bland suicidförsökare: 12 40% alkoholproblem - Bland alkoholmissbrukare: ~ 30%(17 64%) suicidförsök - Bland narkotikamissbrukare: ~ 39%(19 47%) suicidförsök Suicidförsök: största riskfaktorn för självmord 13

14 Identifiera samsjuklighet Ställa diagnos: - av psykisk sjukdom vid beroende, missbruk (diagnos kvar 4 v. efter intox, abstinens) - av beroende inom psykiatrin, primärvård (screening, t.ex. AUDIT, DUDIT) Samordna behandlingar och stöd 14

15 Ansvarsfördelning identifiera samsjuklighet Inom socialtjänsten hos klienter, patienter med beroende, missbruk och misstanke om psykisk sjukdom; omgående kontakt tas med hälso- sjukvården med kompetens att bedöma. Primärvård eller psykiatrisk vård har ansvar att bedöma och behandla det psykiatriska tillståndet bedömning skall ge snarast möjligt (1-4 v). Personer som söker för psykisk sjukdom identifiering av beroende, missbruk. Nationella riktlinjer missbruks-beroendevård,

16 Ansvarsfördelning efter akuta insatser Efter akuta insatser samordnas Behandlingen. Behandlingen av ett av tillstånden får inte fördröjas i avvaktan på att det andra tillståndet förbättras. Nationella riktlinjer missbruks- och beroendevård,

17 Samverkansformer Nivåer av samverkan: 1. integrerad vård inom gemensamma team (svårt psykiskt störda) 2. samordnad vårdplanering 3. konsultation Olika lösningar - lokala förutsättningar (samverkan psykiatri, beroendevård, socialtjänst, kriminalvård, af, fsk ) 17

18 Samverkansmodeller 1.Patienter - svåra psykiska störningar + beroende: -behandling och socialt stöd integreras i särskilda team; ACT-team el. intensiv case mangement. (USA) 2.Patienter - svåra psykiska störningar + beroende: -integrerade team lika bra som samordnade vårdplaner, -centralt med avtal om ekonomi och personal. (Psykiatrireformen) 3.Patienter olika psykiska sjukdomar + beroende: -konsultation mellan verksamheter beroendevård, socialtjänst, psykiatri, primärvård. (Cruce, Miltonprojekt) 18

19 5-årsförlopp svårt psykiskt störda med missbruk, beroende Hälften inget aktuellt missbruk Förbättring psykiska symptom, global funktion Livskvalitet bättre Dödlighet 8 ggr förhöjd Behov stöd minskats - men kvarstår Psykiatrireformen Öjehagen & Schaar 1999,

20 Samsjuklighet - behandling Behandling av enbart beroende, missbruk vid samsjuklighet - ökad risk återfall Behandling av det psykiatriska tillståndet har ingen/liten effekt på beroendetillståndet Få studier undersökt effekt av acamprosat och naltrexon vid samsjuklighet; ej kontraindicerat Underhållsbehandling: metadon, subutex - lite undersökt vid samsjuklighet 20

21 Behandlingsstrategier svår psykisk sjukdom-beroende Motivera till avhållsamhet Långt perspektiv Strukturerade insatser Fokus samspel: beroende-psykisk sjukdom social funktion Fokus: relationer (inkl. nätverk), aktiviteter, boende, regelbunden behandling 21

22 Behandlingsmetoder samsjuklighet Hitintills få studier som undersökt om missbruket och den psykiska sjukdom skall behandlas med några särskilda metoder vid samsjuklighet Metoder med evidens vid enkla tillstånd bör användas också vid samsjuklighet Nationella riktlinjer missbruks- och beroendevård

23 Slutsatser översikt studier - 36 RCT (psykosocial, medicinsk) Inga behandlingar effektiva för båda tillstånden: -de effektiva behandlingar som finns för psykisk sjukdom fungerar också för personer med samtidigt beroende -de effektiva behandlingar som finns för alkohol-, drogmissbruk fungerar också hos dem med psykisk störning -effektiviteten av integrerad behandling i samma team: fortf. oklar Tiet Q, Mausbach,

24 Sammanfattning Identifiera beroende, missbruk och samtidig oberoende diagnos psykisk sjukdom Ansvarsfördelning - tydlig i Nationella riktlinjer Behandlingarna - samtidiga och samordnade Samverkansformer efter lokala förutsättningaravtal mellan huvudmännen ger stabilitet Metoder med evidens för endera tillstånd bör användas 24

25 Riskbruk av alkohol vid psykisk sjukdom, störning 25

26 Identifikation av riskbruk hos personer med psykisk sjukdom Förhindra negativ inverkan på psykiska sjukdomen och dess behandling Förhindra att riskbruk leder till beroende Tidig intervention vid riskbruk av alkohol hos personer som sökt somatisk sjukvård har visat god effekt 26

27 Identifikation riskbruk alkohol Fråga om konsumtionen - veckokonsumtion max 14 glas man, max 9 glas kvinna - berusningsdrickande max 4 glas per man, max 3 glas kvinna Screening - AUDIT (10 frågor) 27

28 Förekomst riskbruk alkohol psykiatrisk vård Poäng över riskgräns, inkl. möjlig diagnos: Psykiatr. akutavdeln. London: 53% m, 44% k Psykiatr. slutenv. Australien: 54% m, 27% k Psykiatr. öv Västerbotten: Psykiatr. öv, Lund Uppsala: Psykosvård, Lund: 25% m, 25% k 30% m, 21% k 22% m, 13% k Svenska befolkningen: 21% m, 15% k 28

29 Intervention vid riskbruk alkohol vid psykisk sjukdom Två studier undersökt effekt efter 6 mån: Australien: sluten vård - kort rådgivning bättre än skriftlig information Hulse & Tait 2002, 2003 Sverige: öppen vård- allmän psykiatr.patienter - kort telefonrådgivning bättre än ingen rådgivning Eberhard et al 2009 Patienterna positiva till frågor om riskkonsumtion 29

30 Slutsats Få undersökningar av riskbruk bland personer med psykisk sjukdom ännu färre interventionsstudier en sårbar grupp med ökad risk utveckling beroende och försämring av såväl hälsa som social funktion 30