Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Transkript

1 Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

2 Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det?

3 Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar och deras behandling och botande, själsläkekonst. - En gren inom den medicinska vetenskapen. Psykologi - Läran och vetenskapen om människans beteende, tankar, känslor och samspel med andra människor.

4 Vad är sjukt- och vad är friskt?

5 Normalt och onormalt Sociala normer Statistisk norm Medicinsk norm

6 Sociala normer Ett sociologiskt begrepp för allmänt delade men många gånger underförstådda regler och förväntningar som gäller inom en mindre social gemenskap eller i samhället i stort. Förändras över tid, kulturellt sammanhang och individens kultur ( det mångkulturella samhället.)

7 Statistiska normer

8 Medicinska normer Närvaro av vissa specifika symtom, och/eller förändring hos individen som uttrycks genom Dysfunktionella beteenden och Avvikande upplevelser/känslor som skapar varaktigt/a Problem att ta hand om sig själv Problem i relationer till andra Lidande

9 Styrkor/svagheter med normsystem Sociala normer delvis godtyckliga, även inom gruppen Statistiska normer fungerar på gruppnivå Medicinska normer baserade på diagnostik samtliga kan förändras över tid!

10 Varför diagnostik? dia = genom och gnosis = vetande Urskilja, särskilja Diagnostik möjliggör Kommunikation med andra professionella Uteslutande av andra sjukdomar Utvärdering, att kunna följa ett sjukdomsförlopp Stöd för behandling och prognos Klinisk forskning Utvärdering och revision av det diagnostiska systemet!

11 Klassifikationssystem International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD-10) WHO, 1992 Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) American Psychiatric Association, 1994

12 Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th ed (DSM-IV) Axel I. Kliniska syndrom Axel II. Personlighets- och utvecklingsstörning Axel III. Somatiska sjukdomar av betydelse Axel IV. Psykosociala problem (stress/påfrestning) Axel V. Funktionsnivå Alla diagnoser är baserade på symtombeskrivande kriterier (ej hypoteser om etiologi)

13 Axel I: Kliniska syndrom Symptom som personen uppvisar för närvarande Sjukdomar som vanligen diagnostiseras i barndomen/ungdomen t ex utvecklingsförsening, separationsångest, beteendestörningar Kognitiva störningar, t ex demens Psykiska störningar med somatisk grund, t ex hypotyroidism Psykotiska syndrom, t ex schizofreni Förstämningssyndrom, t ex depression Ångestsyndrom, t ex paniksyndrom Substansrelaterade störningar (alkohol och droger) Somatoforma syndrom, t ex hypokondri

14 Axel II: Personlighetsstörning och mental retardation Varaktiga mönster i personens beteende, tankar, känslor: Paranoid personlighetsstörning Schizoid personlighetsstörning Antisocial personlighetsstörning Borderline personlighetsstörning Fobisk personlighetsstörning Tvångsmässig personlighetsstörning

15 Axel III: Somatisk sjukdom eller skada Samtidig kroppslig ohälsa Aktuella somatiska sjukdomstillstånd som är potentiellt relevanta för förståelse av och behandling av personens psykiska störning Till exempel: Bröstcancer som lett till nedstämdhet och bedömts som maladaptiv stressreaktion

16 Axel IV: Psykosociala problem Påfrestande livssituation? Psykosociala problem och övriga problem relaterade till livsomständigheter som kan påverka diagnostik, behandling och prognos vid psykiska störningar Till exempel: Problem i primärgruppen, t ex förlust av närstående Problem med boendet Ekonomiska problem

17 Axel V: Funktionsnivå Bedömning av personens allmänna funktionsförmåga i form av skattning på Global Assessment of Functioning scale (GAF) GAF beaktar psykiska symptom samt social och yrkesmässig funktion Värdet anges på en skala mellan 1 (ingen funktion) och 100 (maximal funktion)

18 Diagnostik Anamnes Samtal Observation Närstående Journal Strukturerad intervju (t ex SCID I och SCID II) Självskattning av symtom (t ex MADRS, BDI) Medicinskt: Status, undersökning, provtagning Psykologtestning: Personlighetsbedömning (t ex SSP) och begåvning (t ex WAIS) Socialt: Nätverk, boende, familj, livsfas etc

19 Anamnes Aktuellt problem symptom, besvär Aktuell social situation familj, arbete, fritid Ursprungsfamilj - var växte du upp, hur var det i din familj? Sjukdomar i familjen, ärftlighet? Skolgång hur gick det i skolan? Vidareutbildning? Arbetsliv vilka arbeten har du haft? Hälsa, mediciner och tidigare/pågående behandlingar Avgörande livshändelser och traumatiska upplevelser Få en bild av personens utveckling och anpassning tidigt i livet och fram till idag.

20 Psykiatriskt status Utseende Kontakt; formell, emotionell Beteende; motorik, mimik Emotionellt; sinnesstämning, suicidtankar Ångest Kognitivt; orientering, koncentrationsförmåga, begåvning, tankestörningar (t ex tempo, kontinuitet, innehåll) Perceptionsstörningar Tal Sjukdomsinsikt

21 Diagnostisk process Vetenskaplig modell Problem och hypotes Datainsamling Tolkning Replikering Stämmer diagnosen? Viktiga begrepp: Reliabilitet stämmer över viss tid, mellan bedömare Validitet meningsfullhet, avgränsar mot andra sjukdomar och mot det normala

22 Etiologi och debut Stress-sårbarhetsmodell, vulnerability Saknas fullständig kunskap om orsaker och mekanismer bakom psykisk sjukdom. Multifaktoriellt Genetik och miljöfaktorer Debut Psykisk sjukdom debuterar ofta tidigt. 75 % av alla med diagnos i ung vuxenålder har haft psykiska besvär under barndomen. (Newman et al,1996)

23 Prevalens för psykiatriska störningar i befolkningen (barn) Lifetime (%) Punktprev (%) Any psychiatric disorder ADHD (8-10 år) 1.4 Separationsångest (8-10 år) 1.1 Specifik fobi (8-10 år) 1.8 Depression (8-10 år) 0.1 Trotssyndrom (8-10 år) 2.5 Risken för att drabbas någon gång under barndomen är ungefär 50% och hälften debuterar innan 14 års ålder.

24 Prevalens för psykiatrisk störning i befolkningen (vuxna) Kringlen et al, 2001(Oslo) Lifetime (%) 12 month (%) Major depression Panic disorder Social phobia Generalized anxiety disorder Simple phobia Alcohol abuse/dependence Drug abuse/dependence Any axis I disorder Kessler et al, 1994 (NCS, USA) Any axis I disorder 48 29

25 Prevalens landsbygd (vuxna) Kringlen et al, 2006 (rural) Lifetime (%) 12 month (%) Major depression Panic disorder Social phobia Generalized anxiety disorder Simple phobia Alcohol abuse/dependence Drug abuse/dependence Any axis I disorder 31 17

26 Behandling Läkemedelsbehandling Individuell samtalsterapi Samtalsterapi i grupp Stödterapi, stödkontakt

27 Läkemedelsbehandling Depression - antidepressiva (serotonin), ångestdämpande (GABA) Ångestsjukdom - ångestdämpande, antidepressiva Psykos - neuroleptika (dopamin), ångestdämpande Sömnstörning ångestdämpande/rogivande, antihistaminer (histamin) Duration varierar men behandlingen ska följas upp vid regelbundet.

28 Samtalsterapi Olika terapeutiska inriktningar Beteendeterapi Kognitiv terapi Kognitiv beteendeterapi Psykodynamisk terapi Psykoanalys Terapi på humanistisk grund, t ex kroppsterapi, bildterapi, dansterapi

29 Övrigt Hälsosam kost, exempelvis tryptofanrik kost (kött, hårdost, banan) vid risk för nedstämdhet. Lagom med motion och annan fysisk aktivitet. Sömnen, viktig! Identifiera personliga tecken på annalkande psykisk ohälsa, exempelvis sömnrubbning, börjar arbeta mer/mindre, irritabilitet/vredesutbrott, tar allt personligt, ökad gråtmildhet, drar sig undan etc. Reflektera över vilka personer/saker/aktiviteter som ger glädje, lugn etc. Öka dessa aktiviteter. Reflektera över vilka personer/saker/aktiviteter som inger negativa känslor. Hitta ett sätt att minska dessa aktiviteter. Vid lindriga besvär hos en patient, rekommendera att de söker hjälp hos husläkaren, svårare besvär - psykiatrin. Vi akuta besvär - eskortera till psykiatriska akutmottagningen.

30 Prognos Evidens Bäst stöd i forskningen generellt har kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykofarmaka, samt kombinationen av KBT och psykofarmaka. Terapiernas framgångar varierar betydligt mellan psykiska sjukdomar. Ångestsjukdomar Efter genomgången KBT-behandling för specifik fobi (t ex spindelfobi) eller paniksyndrom är majoriteten besvärsfria. Andra ångestsyndrom är ofta mer komplexa att behandla. Schizofreni 25 % Helt och nästan helt återställda 50 % Kvarstående symtom som kräver behandling 25 % Bestående symtom och svåra funktionshinder

31 Sammanfattning Psykisk sjukdom och psykiska symtom är vanliga i befolkningen! Orsaken är multifaktoriell. Det finns strukturerade metoder för att diagnostisera psykisk sjukdom. Det finns en rad olika former av behandling. Prognosen varierar på grund av sjukdomens art, tillgänglighet av adekvat behandling och individens övriga förutsättningar (familj, ekonomi, begåvning, personlighetsdrag).

32 Litteratur för kursen Kursbok SBU-rapporter Åhörarkopior