DEPRESSION. Esa Aromaa PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
|
|
- Kristina Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DEPRESSION Esa Aromaa
2 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst två veckor och påverkar individens förmåga att arbeta eller njuta av givande relationer till medmänniskor. Symtombilden innehåller sammanlagt 10 olika symtom.
3 AV YTTERSTA VIKT är att skilja på A)till livet hörande förstämning, sorger, övergående lågtryck (människan är kababel att känna nedstämdhet) B) en långvarig nedstämdhet som består (depressionen är personlighetsdrag), dystymi C)depression som kräver vård (människan lider av depression sjukdom)
4 NÄR HAR EN PERSON DEPRESSION? Om minst två av följande symtom har uppträtt under minst två veckor: Ovanligt nedstämt humör, som inte tycks lätta. Förlorat intresse och förlorad förmåga att njuta av sådana saker, som man tidigare njutit av. Trötthet och kraftlöshet.
5 ANDRA SYMTOM Sänkt självförtroende eller sänkt självuppskattning Skuldkänslor utan orsak Tankar kring döden eller dödsönskningar Koncentrationssvårigheter och svårigheter att fatta beslut Långsamma rörelser eller ibland upphetsning och rastlöshet Sömnsvårigheter eller överdrivet sömnbehov Aptitförlust eller ibland ökad aptit
6 DEvardagen Pessimistisk framtidssyn Förlust av intresse/förmåga till njutning Sänkt självkänsla och självförtroende Skuldkänsla o känsla av värdelöshet Deprimerad sinnesstämning Minskad ork Minskad aptit eller ökad aptit Självdestruktiva tankar/suicidförsök Koncentrationssvårigheter Sömnstörningar
7 Symptombilden hos patienter som söker vård vid allmänläkares mottagning 69% somatiska symptom ryggsmärtor 31% övriga symptom huvudvärk 69% av depressionspatienterna som besöker allmänläkarmottagning söker läkarvård enbart pga de somatiska symptom som depressionen gett upphov till trötthet hjärtklappning nackspändhet magsmärtor ångestkänsla i bröstet matsmältningsstörningar yrsel Simon et al. (1999): Undersökning gjord på 1146 patienter
8 DEPRESSIONENS STYRKA Vid lindrig depression är patientens funktionsförmåga vanligtvis bra. Vid medelsvår depression är patientens funktionsförmåga betydligt sämre. Vid svår depression är man nästan alltid arbetsoförmögen och behöver hjälp med dagliga rutiner. Vid psykotisk depression förekommer även vanföreställningar eller -upplevelser.
9 FÖREKOMST Av de vuxna finländarna lider ca 20% av egentlig depression under någon period i livet. Just i denna stunden lider ca 6 % av finländarna av egentlig depression som kräver behandling. En av de allmännaste orsakerna till sjukfrånvaro.
10 Hälsa 2000: förekomst av depression Pirkola S., 2005 Män Kvinnor Alla Djup depression Långvarig depression 3,4 % 6,3 % 4,9 % 1,9 % 3,0 % 2,5 % Sammanlagt 4,5 % 8,2 % 6,5 %
11 Masennustilan 1- vuotisesiintyvyys CIDI-SFmittarilla Miehet Naiset Kaikki Ikäryhmä % % % ,7 21,4 17, ,7 16,5 14, ,3 14,0 14, ,5 13,7 13, ,8 8,8 8, ,7 7,1 5, ,4 1,6 Kaikki 8,4 12,1 10,6
12 VIKTIGT Förekomsten av depressionsjukdom har inte ökats enligt forskningen men det har blivit allt svårare att klara sig i krävande omgiviningen: - arbetslivet - tävlingssamhället - sociala kraven, rollförväntningar - globala hoten och osäkerheten - Livet är ofta stressande! - Människor också söker sig hjälp lättare
13 VAD GER UPPHOV TILL DEPRESSION? En kris, kränkning, besvikelse eller svår utmattning En separation eller att leva i ett konfliktfyllt förhållande eller rollförändring Att få barn Att förlora jobbet och uppleva svårigheter med att hitta ett nytt arbete Att råka ut för en olycka eller att insjukna i långvarig fysisk sjukdom
14 VAD GER UPPHOV TILL DEPRESSION? Att falla offer för ett brott Andra belastande livssituationer Kan också bero på: biverkningar av medicin- eller droganvändning eller brist på dagsljus En i tid inledd, effektiv behandling gör tillfrisknandet snabbare och hindrar depressionen från att bli kronisk och fördjupas
15 STÖRSTA BENÄGENHETEN HAR: Kvinnor Personer med depression i släkten Personer som själv tidigare har lidit av depression Personer som är känsliga till sin personlighet Personer med svår barndom, till exempel fysisk misshandel, sexuellt utnyttjande osv.
16 FÖRSTA HJÄLPEN VID DEPRESSION 1. Bedöm risken för självdestruktivitet. 2. Lyssna lugnt och utan att moralisera. 3. Uppmuntra och ge information. 4. Uppmuntra till att vid behov söka professionell hjälp. 5. Uppmuntra till att ta hand om sig själv.
17 STEG 1: Bedöm risken för självdestruktivitet Samtala allvarligt med personen och rakt på sak, om vad personen tänker på och hur personen upplever situationen. 1. Fråga direkt: har du självmordstankar? Detta uppmuntrar inte till att omsätta planerna i praktiken utan visar att du bryr dig om. 2. Fråga om personen har en färdig plan för att genomföra ett självmord. 3. Fråga om personen tidigare har försökt begå självmord.
18 STEG 2: Lyssna lugnt och utan att moralisera Lyssna, döm inte personen som svag. Problemen beror inte på svaghet eller lättja. Var inte kritisk. Ge inte uttryck för din frustration. Ge inte överlägsna eller ringaktande råd som ryck upp dig eller ta dig i kragen. Undvik konfrontation (att komma på kant), ifall det inte krävs för att förhindra en farlig eller skadlig situation.
19 STEG 3: Uppmuntra och ge information Klargör att: Depression är en allmänt förekommande sjukdom som inte uppstår över en natt. Tillfrisknandet kan kräva en längre tid. Att det är fråga om ett tillstånd, då professionell hjälp behövs. Det finns effektiv hjälp att få från allmänläkare eller andra sakkunniga som t.ex. Depressionskötarna och psykologer Depression beror inte på svaghet i karaktären. Det är inte människans fel, att han har insjuknat!
20 STEG 4: Uppmuntra till att söka professionell hjälp Den första hjälparen kan t.ex. vara en allmänläkare på hälsovårdscentralen som kan: informera om depression och om vården. utreda eventuella bakomliggande fysiska orsaker. vid behov ordinera depressionsmedicinering. vid behov remittera till psykolog eller till psykiater, ifall depressionen är långvarig och allvarlig.
21 INLEDANDE BEDÖMNING HOS SKÖTARE Aktuella problem och symptom Problemens upprinnelse Social nätverk (stöd-och belastning) Faktorer som försvårar vården (droger/rusmedel, personlighetsstörning) Uppfattning om funktionsförmåga Tillsammans definieras målsättningarna för vården
22 GRUNDSTRÄVANDEN FÖR BESÖKEN Stöd och uppföljning av den medicinska vården Sökes lösningar till de problem som upprätthåller depressionen Psykoedukation: Kunskap, föregripande, självvård Berättelsens gång: Nuläge, vad förut, hur fortsätta?
23 ... Tyngdpunkten läggs på denna dag och på framtiden Uppföljning av tillfrisknandet (6 och 24) Varningstecken på relaps, hjälpkanaler Metaforanvändning, sökande av ett gemensamt språk En resa tillsammans med patienten
24 STEG 5: Uppmuntra till att ta hand om sig själv Regelbundna vanor är viktiga för välbefinnandet. Ett meningsfullt arbete eller en meningsfull sysselsättning kan vara en viktig resurs. Det är inte så allvarligt med sömnstörningar eller insomningsproblem som dyker upp då och då. Stödgrupper är en god källa för stöd och information. Regelbunden motion upprätthåller även den psykiska orken.
25 Hur kan vi förebygga depression? Genom att möta livets smärta när vi råkar ut för denna - genom att prata, dela med oss, agera, handla Genom att se över vems bördor vi bär Genom att beakta våra egna behov och respektera dessa Genom att förlåta realistiska krav
26 Fortsättning... Genom att reglera förhållandet mellan vila och belastning Vila, ledighet, medmänskliga relationer, motion Sköta om vår fysiska hälsa Via kulturen söka kontakt med kärnan i vad det innebär att vara människa
27 DEPRESSIONENS BEHANDLING Vid behandling av depression kan följande användas: någon form av psykoterapi som påvisats vara verksam antidepressiv läkemedelsbehandling eller dessa båda i kombination i en del fall kan även ljusbehandling eller elbehandling användas Individuella orsaker, svårighetsgraden av depressionen samt tillgången på olika behandlingar inverkar på valet av behandlingsform.
28 Psykoterapierans ospecifika faktorer Patientens upplevelse, att han blir förstådd Hopp (problemen går att lösa, måendet blir bättre) Förståelsens ram (olika i olika psykoterapier) Ritual
29 PSYKOTERAPINS EFFEKTIVITET SOM VÅRDMETOD 1. Dokumenterat effektiv och bestående 2. Resultaten kan ej förklaras av terapeutens yrke eller tekniska kunnande 3. Viktigt att terapeuten själv tror på sin metod 4. Det upplevda samarbetsförhållandets betydelse är stor 5. Resultatet förbättras av patientens aktivitet, öppenhet och vilja till förändring
30 6. Terapeuten anpassar sitt arbetssätt utgående från patientens behov och resurser 7. Inledningen förtäljer mycket 8. Skäl att följa upp processen
31 ALLMÄNT OM DEPRESSIONSPATIENTENS TERAPI Gränsdragning kring problemen är till nytta Respektera de egna gränserna och beakta behoven Ett strukturerat, fokuserat, aktivt grepp i inledningen Hjälp till med att sätta ord på tankar och känslor Stöd jag-kommunikation Identifiera patienten som person
32 Vad har patienten för teori om orsaker och väg till tillfrisknande Klargör dina egna känslor och acceptera dem Fråga om självdestruktiva tankar Ditt sätt att bemöta och förhålla dig till patienten och dennes problem är viktigare än dina visa råd
33 DEPRESSIONENS LÄKEMEDELSBEHANDLING Depressionsmediciner skall användas regelbundet inte en tablett vid behov. Effekten inträder i allmänhet inom 2-3 veckor. Depressionsmedicinerna är inte beroendeframkallande. Den rekommenderade längden på läkemedelsbehandling vid depression är minst 6 månader. Läkemedelsbehandlingen skall avslutas stegvis.
34 MEDICINSK BEHANDLING AV DEPRESSION depressionsmedicinerna har utvecklats - de är bekvämare att använda bruket har femdubblats på en kort tid (visserligen används de även vid vård av ångesttillstånd) i kortvariga uppföljningsundersökningar rör sig tillfriskningsprocenterna kring ca % vid längre uppföljningar har konstaterats recidivsymptom, funktionsbegränsningar och stor känslighet för förnyat insjuknande den faktiska tillfriskningsandelen är % Depressionen återfaller lätt!
35 PSYKISK HÄLSA OCH PSYKISK OHÄLSA Psykisk hälsa Kan ej diagnostiseras Kan ej behandlas med medicinska medel Psykisk ohälsa Kan diagnostiseras Kan behandlas och botas genom medicinska medel Begreppet är alltså medicinskt
36 UTVECKLINGSKRISER Läroperioder, när en viss etapp i livet tar slut och man går vidare i en ny period av livet. Under barn- och ungdomsåren: trotsålder, pubertet I vuxenfasen: familjebildningen, karriärbyggandet, barnens flytt hemifrån, åldrandet Kriser inom familjen: t.ex. rusmedelsproblem, sjukdom, skilsmässa, död.
37 TRAUMATISKA KRISER Är plötsliga, oväntade och starka händelser, som t.ex: 1. Personen förlorar någon (dödsfall) 2. Förlust av självständighet eller självkontroll 3. Problem som hänför sig till barnafödande 4. Relationsproblem 5. Socialt skamfyllda händelser 6. Samhällets strukturförändringar 7. Yttre katastrofer
38 YRKESPERSONER SOM KAN BISTÅ MED HJÄLP VID DEPRESSION Allmänläkare Psykolog Psykiatriska sjukskötare Psykiatrer
39 PSYKOTERAPIFORMER VID BEHANDLING AV DEPRESSION Kognitiv terapi Målsättning är att förändra attityd- och beteendemönster samt stärka problemlösningsförmågan. Interpersonell terapi Målsättning är att fokuserat behandla relationsproblem, rollkonflikter eller förluster som gett upphov till eller upprätthåller depressionen.
40 Sållningsmätare: WHO-5 Under de två senaste veckorna Hela tiden Största delen av tiden Mer än halva tiden Mindre än halva tiden En liten del av tiden Inte alls 1. Jag har varit glad och på gott humör 2. Jag har varit lugn och avslappnad 3. Jag har varit aktiv och energisk 4. Vid uppvaknandet har jag känt mig pigg och utvilad 5. I mitt dagliga liv förekommer många olika saker som intresserar mig Om du fick 13 poäng eller mindre, är det möjligtattdu lider av depression. Vi rekommenderar att du tar kontakt med egenläkare, hälsovårdare eller psykolog.
41 WHO-5: Förfrågan om välmående behändig att fylla i och utvärdera god träffsäkerhet i depressionssållning (> 90 %) men: endast måttlig specificering (felaktigt positiva) Det är möjligt att fylla i WHO-5 i väntrum. Om poängantalet är under 13, är det skäl att utreda möjligheten för depression enligt ICD-10 kriterierna (en tredjedel av de som uppnår poäng under 13 lider av en klinisk depression).
42 BEHANDLING AV DEPRESSION I AKUTSKEDET ENLIGT SVÅRIGHETSGRAD BEHANDLINGS- METOD LINDRIG MEDEL- SVÅR SVÅR PSYKOTISK Psykoterapi + + (+) - Depressionsmedicin Psykosmedicin Elbehandling (ECT)
43 CENTRALA PSYKOTERAPIFORMER VID BEHANDLING AV DEPRESSION BEHANDLINGS- FORM Kognitiv Interpersonell ANTAL BESÖK OCH FREKVENS EVIDENS- STYRKA Kort: besök: 1 x veckan Lång: besök: 1-2 x veckan Kort: besök: 1 x veckan A D A Psykodynamisk Kort: besök: 1 x veckan Lång: besök, 1-3 x vk B D
44 EVIDENSSTYRKA OCH BETYDELSE EVIDENSSTYRKA BETYDELSE A Stark evidens Flera metodiskt högklassiga undersökningar vars resultat är likriktade B Måttlig evidens Minst en metodiskt högklassig undersökning eller flera tjänliga undersökningar C Svag evidens Minst en tjänlig vetenskaplig undersökning D Specialisters tolkning om kunskap, som Evidens saknas inte uppfyller kraven på dokumentation genom vetenskaplig undersökning
45 TACK!
LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.
När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information
Läs merNu är det jul igen...
Nu är det jul igen... Hur är det med julkänslan? Är du klar med julkorten, satt glöggen, handlat och slagit in samtliga julklappar och bakat lussekatter, pepparkakor och diverse julgodis? Inte? Då är du
Läs merAtt leva med Parkinsons sjukdom
SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad
Läs merFRÅGEFORMULÄR OM MENTAL HÄLSA, 2005
FRÅGEFORMULÄR OM MENTAL HÄLSA, 2005 Österbottniska depressionstalkot Foto: Antero Aaltonen STAKES Bästa mottagare! Vi har slumpmässigt valt ut 5000 österbottningar, som får denna frågeblankett om mental
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merS U A S. Självskattningsformulär
S U A S Självskattningsformulär Översättning till svenska: Prof Lil Träskman Bendz Bearbetning: Med Dr Anders Niméus Inst för Klinisk Neurovetenskap, Avd Psykiatri Lunds Universitet De 20 frågorna börjar
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merTrötthet hos patienter i livets slutskede
Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.
Läs merBehandling av sömnsvårigheter
Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merHälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Läs merGod natt och sov riktigt, riktigt gott.
God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig
Läs merSjä lvskättningsformulä r
Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merInformation till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merNågra råd om hur man kommunicerar i relationen
Xxxxx Xxxxx Xxxxxx Malena Pratar Potens! Se Malenas film Malena pratar potens och gör ett potenstest direkt i din smartphone eller gå in på www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel: 08-550 52
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merHFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
Läs merMitt liv som mobbad. Wiveca Wendin
Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren
Läs merPsykiska första hjälpen Ångestsyndrom
Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.
Läs merSjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Läs merSammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?
Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,
Läs merÅngest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Läs merPRIM-NET. Bedömningsmall Del I
Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsats
SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer
Läs merSEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI
SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa
Läs merKÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb
KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så
Läs merBILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merManual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer
Manual FaR-METODEN Personcentrerad samtalsmetodik Receptet: FaR/MIN PLAN Samverkan med aktivitets arrangörer/ egen aktivitet FYSS 05 och andra rekommendationer Utgåva april 05. Allt material kan laddas
Läs merPsykolog ett uppdrag med stor spännvidd
kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd
Läs merSektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008
Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008 Antal inkomna svar: 31 av 43 möjliga Viktigast för upplevd kvalitet (=minst 50% av de svarande viktade påståendet): Jag
Läs mer1. Bekräftelsebehov eller självacceptans
1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merVåga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merPATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)
PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merFatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet
Läs merResultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012
Resultat från Folkhälsans amningsenkät 2012 Hur gamla var dina barn när de slutade ammas?uppge skilt för de fyra yngsta barnen. Ifall du ännu ammar yngsta barnet, kryssa då i barnets nuvarande ålder. Hur
Läs merEtt existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016
Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Bo Blåvarg leg psykolog Verksamhetschef Ersta Vändpunkten Ordförande SEPT 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merVanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell
Läs merMentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19
Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?
Läs merUtvärdering av Lindgården.
1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem
Läs merMOTION. Muskler. Träning
MOTION Muskler Oftast när man pratar om muskler så menar man skelettmusklerna, alltså dom musklerna som gör att vi t.ex kan gå,prata osv. Skelettmusklerna täcker hela skelettet och vi har ganska god kontroll
Läs merPatientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen
Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna
Läs merhh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport
hh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport Till dig som är student Studietiden är för många en fantastisk tid med frihet, möjligheter och inspiration. Samtidigt innebär det ett
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merTill dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1
Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.
VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. Globalt uppskattar
Läs merBlir man sjuk av stress?
Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen
Läs merVad är självkänsla och självförtroende?
SJÄLVKÄNSLA & SJÄLVFÖRTROENDE PÅ JOBBET VAD ÄR SJÄLVKÄNSLA? ATT PRESTERA? GLADPRESTERARE ELLER TVÅNGSPRESTERARE? DET ÄR FRÅGAN? Vad är självkänsla och självförtroende? En självsäker person med en till
Läs merMedicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting
Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,
Läs merAtt leva med prostatacancer
Att leva med prostatacancer Oliver Hedestig Universitetsadjunkt, doktorand i Omvårdnad Jag driver tillsammans med Anders Widmark ett forskningsprojekt om att leva med prostatacancer. Den forskning som
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merAtt kritiskt granska forskningsresultat
Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merHÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ
+ + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats
Läs merHANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV
11.10.2010 HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV IDENTIFIERA & STÖDA-FLYGBLADET 2010 Lotta Lindroos Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Förlossningsrädsla... 1 2.1 Orsaker... 2 2.2. Identifiering av förlossningsrädda
Läs merBiologiskt perspektiv
Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och
Läs merENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ
ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,
Läs merDepression hos äldre i Primärvården
Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merAripiprazole Accord (aripiprazol)
Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Läs merDRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON
DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON 2010-10-09 Dröm av NN, Översvämning En drömtolkning är inte bara en "liten rolig grej" utan ska ge vägledning i ditt Liv och berätta vad du kan göra för att må ännu bättre!
Läs merSå får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR
Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander
Läs merUppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016
Uppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016 Program för dagen 8:30-9:30 Frukost 9:30 Start/presentation av Mattias från Kravatten
Läs merDel 1. Ett exempel: Hur rädd är du för att gå till tandläkaren? 0 1 2 3 4 5 6
Multidimensional Pain Inventory Med hjälp av frågorna, som ställs i följande tre delar, vill vi försöka kartlägga värkproblemen ur din egen synvinkel. Detta är viktigt, eftersom du naturligtvis är den
Läs merÖvningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut
Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis
Läs merNjurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.
Läs merKOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Läs merFörtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv
Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens
Läs merElsa Exempel. Firstbeat Livsstilsanalys
Elsa Exempel Firstbeat Livsstilsanalys LIVSSTILSANALYS Mätvärde: Starttid Varaktighet Puls (låg/medel/hög) to 23.02.2012 09:09 22h 6min 50 / 67 / 132 Stressreaktioner Återhämtning Fysisk aktivitet Daglig
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merVill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården?
Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården? Vi söker nu dig som är intresserad av att arbeta med peer support inom psykiatrin. Peer support innebär att du som har egen erfarenhet av psykisk
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merUr boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar
Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merErsta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef
Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd
Läs merGenetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Läs merInformation om gruppsykoterapi
Information om gruppsykoterapi Gruppsykoterapi Gruppsykoterapi skiljer sig från individuell terapi genom att mycket av det som är terapeutiskt verksamt utspelar sig mellan gruppmedlemmarna och inte bara
Läs merHur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?
Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende
Läs merPsykisk ohälsa- Vad är det?
Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt
Läs merSå kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal
Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap
Läs merBemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet
Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD Tag min hand och håll den ömt. Hjälp mig minnas det jag glömt. Ta det stilla, lugnt och varligt. Säg att livet ej är farligt. Behavioral and Psychological Symptoms
Läs merDepression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.
Depression - förstämningssyndrom En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression kännetecknas av utdragen nedstämdhet, trötthet, förlorat intresse och engagemang för dagliga aktiviteter
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs mer