Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

Transkript

1 Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

2 Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen kommer en man, Kalle Svensson 57 år. Han har ramlat och slagit sig illa. Dels har han en fotledsfraktur, en commotio och en oklar buksmärta. Kalle kom via akutmottagningen. Man hade där bedömt honom som cirkulatoriskt stabil. Han las in för operation av fotledsfrakturen och bukobservation. Han är fastande. Du tar emot honom. Han verkar nedstämd och ångestladdad. Du frågar lite om hur olyckan gick till. Kalle svarar inte riktigt på frågan. Du försöker fördjupa anamnesen. Kalle är ensamstående, frånskild. Han har precis förlorat arbetet som försäljare eftersom han blivit av med sitt körkort. Han medicinerar med Citalopram och Enalapril comp. Den första har han fått mot ångest och den andra mot hypertoni. Ingen har hjälpt. Kalle ter sig väldigt ångestladdad, har tremor, svettas. När du undersöker honom har han en puls på 125 och ett BT på 165/110. Utöver nedsatt koncentrationsförmåga finner du att han har en blickpares. Du skall nu ordinera ett dropp inför operation. l) Skulle Kalle kunna ha någon psykisk sjukdom? I sådana fall vilka (nämn tre) och motiv era varför? (l p) 2) Påverkar någon av dessa tänkbara psykiska sjukdomar den fortsatta handläggningen, i sådana fall vilken/vilka sjukdomar och beskriv vilken/vilka åtgärder du i sådana fall bör vidta? (l p) 3) Om du vill ge Kalle något lugnande läkemedel, vilket väljer du, motivera varför? (l p) 4) Kalle har en kraftig ångest som tar sig kroppsliga uttryck i tremor och svettning. Skulle det kunna vara ett specifikt ångestsyndrom? I sådana fall vilket, motivera varför/varför inte? (l p) 30

3 Kod: Fall 3 - Man 57 år- 3 delar - lo p Del2 Du gör AT på kirurgen i Visby. Kalle Svensson 57 år, som har ramlat och ådragit sig en fotledsfraktur, en commotio och en oklar buksmärta läggs in i väntan på operation. Han är fastande. Du skall ordinera ett preoperativt dropp. Kalle verkar nedstämd och ångestladdad. Kalle svarar inte på frågor om hur olyckan gick till. Du försöker fördjupa anamnesen. Kalle är ensamstående, frånskild. Han har precis förlorat arbetet som försäljare eftersom han blivit av med sitt körkort. Han medicinerar med Citalopram och Ena/april comp. Den första har han fått mot ångest och den andra mot hypertoni. Kalle ter sig väldigt ångestladdad, har tremor, svettas. När du undersöker honom har han en puls på 125 och ett BT på Utöver nedsatt koncentrationsförmågafinner du att han har en blickpares. Du skall nu ordinera ett dropp inför operation. Du tänker att han kan vara abstinent p.g.a. alkoholmissbruk. De neurologiska symtomen kan vara symtom på Wemickes syndrom. I sådanafall måste han få B-vitamin före hanfår glukos i droppet. Han kan även ha en depression, olyckan kan ha varit ett suicidförsök. Du behöver göra en suicidriskbedömning. Bensodiazepiner är bra som lugnande och de är korstoleranta med alkohol så de kuperar ev. abstinenssymtom. Kraftig somatisk ångest har man vid paniksyndrom, men då kommer den utan anledning, vid specifika fobier, men då i anslutning till det man är fobiskt rädd för. Den kontinuerligt starka ångesten utan tydligt utlösande stimuli talar mot dessa. 5) Du får slutligen fram att Kalle är deprimerad och att olyckan var ett suicidförsök. Hur kan du bedöma den aktuella suicidrisken, nämn tre hjälpmedel? (l p) 6) Vilka anamnestiska uppgifter i Kalles fall ökar statistiskt suicidrisken, nämn fem riskfaktorer från berättelsen ovan? (l p) 7) Hur vill du skydda Kalle från att göra ett nytt suicidförsök, beskriv vad och hur du gör det? (l p) 31 Examinatorns totalpoäng på detta blad:

4 Fall3- Man 57 år- 3 delar-lo p De13 Kalle Svensson 57 år. som har ramlat och ådragit sig en fotledsfraktur. en commotio och en oklar buksmärta läggs in i väntan på operation. Kalle verkar nedstämd och ångestladdad. Kalle svarar inte på frågor om hur olyckan gick till. Du försöker fördjupa anamnesen. Kalle är ensamstående. frånskild. Han har precis förlorat arbetet som försäljare eftersom han blivit av med sitt körkort. Han medicinerar med Citalopram och Ena/april comp. Den första har han fått mot ångest och den andra mot hypertoni. Kalle ter sig väldigt ångestladdad. har tremor. svettas. När du undersöker honom har han en puls på 125 och ett BT på Utöver nedsatt koncentrationsförmågafinner du att han har en blickpares. Du skall nu ordinera ett dropp inför operation. Du tänker att han kan vara abstinent p.g.a. alkoholmissbruk. De neurologiska symtomen kan vara symtom på Wemickes syndrom. l sådanafall måste han få B-vitamin före hanfår glukos i droppet. Han kan även ha en depression. olyckan kan ha varit ett suicidförsök. Du behöver göra en suicidriskbedömning.. Bensodiazepiner är bra som lugnande och de är korstoleranta med alkohol så de kuperar ev. abstinenssymtom. Du gör en självmordsriskbedömning genom att göra en SIS skattning. du frågar ut Kalle enligt den suicidala trappan. han skulle kunnafylla i SUAS och du kan använda Sad Person Scale. Tills sist gör du en klinisk bedömning av suicidrisken där du använder all insamlad information. Att han är ensamstående. arbetslös. man. har missbruksproblem, är deprimerad och har gjort ett s-försök ökar den aktuella s-risken. Du beslutar om extravak och instruerar detta beroende på den observationsgrad du beslutar om. 8) Efter operationen överförs Kalle till den psykiatriska kliniken. Det sker samtidigt som du börjar din A T -placering där. Vad kallas det sätt man använder då man fortsätter den psykiatriska diagnostiken (vad den diagnostiska proceduren kallas)? Vad innebär denna? Vilka hjälpmedel vill du använda i Kalles fall (nämn två)? (l p) 9) Hur kan du värdera en depressions svårighetsgrad, nämn tre sätt? (l p) l O) Kalle står redan på 20 mg Citalopram. Om du vill optimera den fortsatta farmakologiska behandlingen, hur gör du, beskriv din strategi både kortsiktigt och långsiktigt? (l p) 32

5 EPILOG På psykiatriska kliniken använder man den diagnostiska proceduren "Best estimate diagnosis" eller LEAD, vilket innebär att man tar en anamnes, undersöker patienten, genomför en diagnostisk intervju och skattar patientens symtom med en skattningsskala, inhämtar information från närstående och observerar patienten. Intervjun MINI visade på alkoholberoende och egentlig depression. Den senare med samtliga kriterier uppfyllda och skattning med symtomskalan MADRS resulterade i en totalpoäng på 34, d.v.s. svår symtomatologi, funktionsskattning med GAF blev 45. Alla dessa sätt kan användas för att gradera depressionens svårighetsgrad. Kalle fick öka Citalopramdosen till40 mg. Utvärderingar gjordes med MADRS fortlöpande. Symtomen minskade. Om MADRS inte kommer under lo kan man byta till Venlafaxin och öka dosen fortlöpande tills man får tillräckligt behandlingssvar. Det behövdes inte i Kalles fall. Han fick även hjälp för sitt alkoholberoende. Ångesten berodde på abstinens. Kalle blev helt frisk, fick ett nytt jobb, och efter att han börjat dansa på fritiden hittade han även en ny fru. Tack för ert engagemang under kursen! Lycka till i framtiden och välkomna tillbaka till psykiatrin som vikarier, AT -läkare och blivande psykiatriker! Kursledningen 33