Deplyftet. Våg 1-8:e journalkoll. 22 januari 2019
|
|
- Britta Åberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Deplyftet Våg 1-8:e journalkoll 22 januari
2 Patientflödesmätning 2
3 Patientflödesmätning oktober Oktober depbehand deputb 150 depannan ångdep ej dep Andel dep (%)
4 Patientflödesmätning november November depbehand deputb 150 depannan ångdep ej dep Andel dep (%)
5 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Patientflödesmätning klinikvis Klinik 6 depbehand deputb depannan ångdep ej dep 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Klinik 7 depbehand deputb depannan ångdep ej dep 5
6 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Patientflödesmätning klinikvis Klinik 8 depbehand deputb depannan ångdep ej dep 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Klinik 9 depbehand deputb depannan ångdep ej dep 6
7 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Patientflödesmätning klinikvis Klinik depbehand deputb depannan ångdep ej dep 7
8 Behandlarstatistik antal dep/icke dep 45 (Februari-18 till december -18)
9 Behandlarstatistik antal vpl/behstart (Totalt antal till och med nov-dec 2018) Totalt Antal upprättade vårdplaner: Totalt antal patienter som påbörjat behandling: 1 0 9
10 Journalgranskning 10
11 Metod En ST-läkare per klinik har gått igenom o Läkarna har inte samskattats så bedömningen kan mycket väl vara olika sträng/snäll mellan klinikerna För perioden 1 november december 2018 o 26 journaler totalt Redovisas så här o Kvalitet: bra o finns/negeras-delvis beskrivet-saknas-ej tillämpligt 11
12 Antal patienter/deltagare 7/20 (35%) utbildare har haft fall till journalkoll detta tillfälle och 9/25 (36%) behandlare har haft fall till journalkoll detta tillfälle) Totalt 23 journaler i underlaget, förra tillfället 26 st 12
13 Antal patienter och samtal som bedömts 13
14 Färgval för bakgrund Inte bra ännu Ganska bra men kan bli bättre BRA! 14
15 Anhedoni Helt rätt om det både beskrivs glädjelöshet och att aktiviteter därför minskat 15
16 Nedstämdhet Helt rätt om nedstämdheten beskrivs/negeras vad gäller stämningsläge och inte bara reaktiv ledsenhet 16
17 Sömn 17
18 Energilöshet Helt rätt om energibristen beskrivs/negeras som nytillkommen och genomgående 18
19 Aptitstörning 19
20 Koncentration 20
21 Självnedvärderande tankar 21
22 Dödstankar Helt rätt om nivån av aktuella döds-/s-tankar beskrivs 22
23 Episodicitet Helt rätt om förloppet beskrivs dvs hur symtom/funktion varierat från det patienten var helt frisk o fram till idag 23
24 Samsjuklighet ångestsyndrom Helt rätt om det tydligt anges att man tagit upp minst ett av ångestsyndromen 24
25 Samsjuklighet beteendestörning Helt rätt om det tydligt anges att man tagit upp minst en av beteendestörningarna (trots, cd) 25
26 Samsjuklighet ADHD Helt rätt om det framgår att man kollat av adhd symtom före depressionen 26
27 Missbruk Helt rätt om bruk av tobak, alkohol eller droger beskrivs med någon precisering 27
28 Mani Helt rätt om "mani" tydligt beskrivs men även "Uppvarvning" godkänns 28
29 Tidigare suicidförsök Helt rätt om det anges när s-försöket skedde och metod/allvar 29
30 Självskadebeteende Helt rätt om det anges när patienten skadade sig (period) och omfattning/allvar (frekvens) 30
31 Suicidriskbedöming Helt rätt om s-risk är graderad låg-medel-hög-svårbed; inkl någon motivering 31
32 Ärftlighet Helt rätt om rubrik "ärftlighet" med info 32
33 Skattningsskala 33
34 C-GAS 34
35 Familjefaktorer Helt rätt om det kommenteras familjens mående som en kartläggning inför behandling 35
36 Kamrater Helt rätt om kamratnivå beskrivs nu och jämförs med före depression 36
37 Skolgång Helt rätt om skolgång beskrivs med någon detalj och om förändring i samband med depression 37
38 Status Helt rätt om stämningsläge och dödstankar/suicidstegen finns med 38
39 Bedömning Helt rätt om diagnos anges med motivering och svårighetsgrad samt någon samsjuklighet eller alternativa diagnoser 39
40 Vårdplan Helt rätt om skriftlig vårdplan som patient får med sig 40
41 Anhedoni Helt rätt om det både beskrivs glädjelöshet och att aktiviteter därför minskat 41
42 Nedstämdhet Helt rätt om nedstämdheten beskrivs/negeras vad gäller stämningsläge och inte bara reaktiv ledsenhet 42
43 Sömn 43
44 Energilöshet 44 Helt rätt om energibristen beskrivs/negeras som nytillkommen och genomgående
45 Aptitstörning 45
46 Koncentration 46
47 Självnedvärderande tankar 47
48 Dödstankar Helt rätt om nivån av aktuella döds-/s-tankar beskrivs 48
49 Episodicitet Helt rätt om förloppet beskrivs dvs hur symtom/funktion varierat från det patienten var helt frisk o fram till idag 49
50 Samsjuklighet ångestsyndrom Helt rätt om det tydligt anges att man tagit upp minst ett av ångestsyndromen 50
51 Samsjuklighet beteendestörning Helt rätt om det tydligt anges att man tagit upp minst en av beteendestörningarna 51 (trots, cd)
52 Samsjuklighet ADHD Helt rätt om det framgår att man kollat av adhd symtom före depressionen 52
53 Missbruk Helt rätt om bruk av tobak, alkohol eller droger beskrivs med någon precisering 53
54 Mani 54 Helt rätt om "mani" tydligt beskrivs men även uppvarvning" godkänns
55 Tidigare suicidförsök Helt rätt om det anges när s-försöket skedde och metod/allvar 55
56 Självskadebeteende Helt rätt om det anges när patienten skadade sig (period) och omfattning/allvar (frekvens) 56
57 Suicidriskbedöming Helt rätt om s-risk är graderad låg-medel-hög-svårbed; inkl någon motivering 57
58 Ärftlighet Helt rätt om rubrik "ärftlighet" med info 58
59 Skattningsskala 59
60 C-GAS 60
61 Familjefaktorer 61 Helt rätt om det kommenteras familjens mående som en kartläggning inför behandling
62 Kamrater Helt rätt om kamratnivå beskrivs nu och jämförs med före depression 62
63 Skolgång 63 Helt rätt om skolgång beskrivs med någon detalj och om förändring i samband med depression
64 Status Helt rätt om stämningsläge och dödstankar/suicidstegen finns med 64
65 Bedömning Helt rätt om diagnos anges med motivering och svårighetsgrad samt någon samsjuklighet eller 65 alternativa diagnoser
66 Vårdplan Helt rätt om skriftlig vårdplan som patient får med sig 66
67 Webbenkäter 67
68 Datainsamling webbenkäter mån 3 mån mån 3 mån 3 6 mån 3 6 mån Patient Anhörig 68
69 Frågor om bedömningen Vår behandlare har ansträngt sig för att ta reda på viktiga saker som pågår i livet hur hen har det hemma, i skolan och på fritiden saker som fungerat bra hur hen mår/mått och symtom på depression om hen röker cigaretter, druckit alkohol eller använt droger om hen haft tankar om döden eller på att skada sig själv Svarsalternativ: - Stämmer inte alls = 1 - Stämmer ganska dåligt = 2 - Stämmer ganska bra = Stämmer helt = 4
70 Frågor om bedömningen (0, 3, 6 mån) n=14 n=7 n=2 n=15 n=7 n=2 70
71 Frågor om psykoedukation (3, 6 mån) Vår behandlare har har förklarat för oss vad depression innebär gett oss skriftlig information om depression försökt förstå hur hens problem hänger ihop skapat en gemensam idé med oss om vad som krävs för att hen ska må bättre Svarsalternativ: - Stämmer inte alls = 1 - Stämmer ganska dåligt = 2 - Stämmer ganska bra = Stämmer helt = 4
72 Frågor om psykoedukation (3, 6 mån) n=7 n=2 n=7 n=2 72
73 Frågor om behandlingen -Information, delaktighet, samarbete Vår behandlare var angelägen om ett gott samarbete att prata på ett sätt som var lätt att förstå att vi kände oss trygga med behandlingen att förklara för oss hur bedömningen och behandlingen skulle gå till att arbeta mot tillsammans mot mål som vi gemensamt satt upp att vi ska känna oss delaktiga i behandlingen att bjuda in oss att delta Svarsalternativ: - Stämmer inte alls = 1 - Stämmer ganska dåligt = 2 - Stämmer ganska bra = 3 - Stämmer helt = 4
74 Frågor om behandlingen (3, 6 mån) (Information, delaktighet, samarbete ) 74
75 Frågor om behandlingen (behandlingsstöd) Vår behandlare har gett oss stöd att hålla vår son/dotter aktiv att få ordning på sömn, mat, fysisk aktivitet och ev. alkoholbruk att anpassa vår sons/dotters skolgång att lösa problem och göra förändringar i hur vi är mot varandra inom familjen har hjälpt oss att problemlösa kring hinder för att de uppgifter vi kommit överens om verkligen skulle kunna bli av Svarsalternativ: - Stämmer inte alls = 1 - Stämmer ganska dåligt = 2 - Stämmer ganska bra = Stämmer helt = 4
76 Frågor om behandlingen (behandlingsstöd) n=7 n=2 n=7 n=2 76
77 Frågor om utvärdering Vår behandlare har varit angelägen om att följa upp hur hen mår hur skola, kompisar och fritid fungerat har gått igenom uppgifterna från föregående samtal hur vi kunnat arbeta mot de gemensamma målen Svarsalternativ: - Stämmer inte alls = 1 - Stämmer ganska dåligt = 2 - Stämmer ganska bra = Stämmer helt = 4
78 Frågor om utvärderingen n=7 n=2 n=7 n=2 78
79 QUIDS-A Totalpoäng n=14 n=7 n=2 n=15 n=7 n=2 79
80 MADRS Totalpoäng n=14 n=7 n=2 n=15 n=7 n=2 80
Deplyftet. Våg 2-1:a journalkoll. 21 november 2018
Deplyftet Våg 2-1:a journalkoll 21 november 2018 1 Metod En läkare per klinik har gått igenom o Läkarna har inte samskattats så bedömningen kan mycket väl vara olika sträng/snäll mellan klinikerna För
Läs merDeplyftet. Våg 2-2:a journalkoll. 16 januari 2019
Deplyftet Våg 2-2:a journalkoll 16 januari 2019 1 Patientflödesmätning oktober 2018 100% 90% 80% 23 1 2 5 2 10 6 1 6 7 5 70% 60% 50% 40% 209 84 89 141 deputb depannan ångdep ej dep 30% 20% 10% 0% 12 13
Läs merDeplyftet. Våg 1-2:a journalkoll. 21 september 2017
Deplyftet Våg 1-2:a journalkoll 21 september 2017 Patientflödesmätning Maj 2017 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% deputb depannan ångdep ej dep 30% 20% 10% 0% 5 6 7 8 9 10 20 Utbildarstatistik maj-aug 2017
Läs merDeplyftet våg 2. Journalkoll 2017 års journaler
Deplyftet våg 2 Journalkoll 2017 års journaler 2018-09-11 Procent % Andel depressionsdiagnoser 2017 Samtliga nybesök under 2017 och andelen av dessa som någon gång under året fått depressionsdiagnos (F32-34)
Läs merDEPLYFTET. Välkomna till kick off 2 för nästa steg på vägen
DEPLYFTET Välkomna till kick off 2 för nästa steg på vägen Dagens program 08.30-09.30 Depspåret och journalkvalitet idag idag? (H) 09.30-11.30 fika 10-10.20 Utbildare med Anna & Maria, Chefer med Robert
Läs merDEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression
DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression Välkomna till Deplyftet!! NV Skåne Anna Santesson, Halland Norrbotten Jönköping Håkan Jarbin, SFBUP/ Halland Maria Zetterqvist, Linköping Västerbotten
Läs merVälkomna till Deplyftet
Välkomna till Deplyftet implementering av SFBUPs riktlinje depression Agenda idag: 1. Varför är vi med (kliniken)? 2. Varför är jag med (utbildare)? 3. Varför är SFBUP med? 4. Hur är dep vården idag? 5.
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merDEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP
DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP Depression hos unga Drabbar årligen ca 6% av tonåringar (Olsson 1997) Ger störst funktionsnedsättning
Läs merVälkomna till Deplyftet
Välkomna till Deplyftet 2018-2021 Implementering av SFBUPs riktlinje depression Malmö/Trelleborg Blekinge Sörmland Dalarna Avståndet mellan evidens och dagens vård är stort There is a 15-20 year gap from
Läs merRöster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014
Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Hur blir diagnos och liv för barn med psykossymtom vid 11 års ålder? 1037 st barn i konsekutiv födelsekohort på Nya Zeeland undersöktes vid 3-5-7-9-11-13-15-18-21-26-32-38
Läs merKod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:
Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen
Läs merSjälvmordsriskbedömning
Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd
Läs merSuicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin
Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av
Läs merAD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst
AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett
Läs merSFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Läs merDepression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.
Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga
Läs merVälkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!!
Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!! Håkan Jarbin, föreläsare, kursansvarig Linda Halldner-Henriksson, föreläsare Tord Ivarsson, föreläsare Kerstin Malmberg, föreläsare
Läs merImplementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se
Implementering rekommendation 3 Utredning nationellasjalvskadeprojektet.se Utredning och kartläggning Syftet med utredning och kartläggning är inte primärt att sätta diagnos, utan att förstå självskadebeteendet,
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
Läs merBUP-skrivning HT 2014
BUP-skrivning HT 2014 Fråga 1 Du arbetar som läkare på barnakutmottagningen. Föräldrar söker med sin son Jimmy, 9 år. Pojken har krockat med cykeln i hög fart när han försökte köra nerför en trappa. Commotio
Läs merOm mig. Länsrapport
Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar
Läs merKodningslathund för kuratorer/psykologer
1(5) Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder. Översikten ska underlätta för kuratorer och psykologer att registrera och klassificera
Läs merLedsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP
Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive
Läs merDEP LYFTET. Fallformulering psykoedukation vårdplan. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin.
Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin Version 1 2014 DEP LYFTET Undervisningsmaterial Fallformulering psykoedukation vårdplan DEP LYFTET fallformulering psykoedukation vårdplan INNEHÅLL Inledning
Läs merJournalmall för psykiatrikursen
Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så
Läs merBeroendecentrum. Inskrivna klienter under perioden 16 okt 20 dec 2013. Åldersgruppering. 18-25 år: 8 st. 26-40 år: 21 st. 41 år uppåt: 17 st
Beroendecentrum Inskrivna klienter under perioden 16 okt 20 dec 2013 Totalt: Män: Kvinnor: 46 st 30 st 16 st Åldersgruppering 18-25 år: 8 st 26-40 år: 21 st 41 år uppåt: 17 st Varav 30 st av dessa har
Läs merDrogvaneundersökning 2019
Sjuttonde året i rad (3-19). Genomförs på vårterminen årligen i åk 7-9 i kommunens tre högstadieskolor. Samma enkät görs i ca 15 kommuner i år. Drogvaneundersökning Genomfördes 28 januari Hedenskolan,
Läs merBestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012
Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Befolkningsmängd, 2011 Totalt Kvinnor Män 11 510 5 712 5 798 Befolkningsmängd efter ålder och kön Totalt Kvinnor Män 0-17
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merPassage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå
Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.
Läs merDEP LYFTET. Utvärdering Anna Santesson Håkan Jarbin
DEP LYFTET Utvärdering 2017 Anna Santesson Håkan Jarbin DEPLYFTET UTVÄRDERING 2017 INNEHÅLL Inledning 3 Liten utvärdering under behandlingssamtalen 3 Inledning 3 Förtest 3 Översikt 4 Liten utvärdering
Läs merHandlingsplan vid suicidrisk
Handlingsplan vid suicidrisk Berörda enheter Avdelning 41N, Garnis Rehabcenter, Rehabiliteringsmedicins mottagning Sunderby sjukhus. Syfte Att säkerställa patientsäkerhet i vårdkedjan. Processbeskrivning
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs mer6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden
/19/12 Forskningsmetod Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden Josefine Börjesson, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Longitudinell studie - individerna mäts mer
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för
Läs merInstruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro
Bilaga 1 Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro Vid ogiltig skolfrånvaro tillämpas Haninge kommuns handlingsplan för uppföljning av elevers frånvaro. Ett av stegen i handlingsplanen är att
Läs merJournalmall för psykiatrikursen
Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så
Läs merDEP LYFTET. Diagnostik och bedömning. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Version 1 2014
Version 1 2014 DEP LYFTET Undervisningsmaterial Diagnostik och bedömning Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin DEPLYFTET diagnostik och bedömning INNEHÅLL Den diagnostiska processen 4 Inledning
Läs merFlickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg
Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 1 Historia 1979 J. Kashani 1990 A. James & E. Taylor 1996 E. Arnold 1997 M. Gaub & C. Carlson
Läs merÖkad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson
Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD Prof em Lars Jacobsson Antal personer (alla åldrar) som får läkemedel mot ADHD 60000 50000 40000 30000 Läkemedel mot ADHD 20000 10000 0 1985 1990 1995 2000 2005
Läs merFIRST. (Functional Impairment Rating Scale Today) SJÄLVSKATTNING FÖR BARN
Janssen-Cilag AB Box 7073 SE-192 07 Sollentuna Sweden Tel +46 8 626 50 00 Fax +46 8 626 51 00 www.janssen.se PHSWE/CONC/0813/0001 JC-130159-1 FIRST (Functional Impairment Rating Scale Today) SJÄLVSKATTNING
Läs merUnga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Läs merDrogvaneundersökning 2016
Drogvaneundersökning Genomfördes i Gullhögskolan och i Sundlergymnasiet den 29 augusti 216 Totalt deltog 47 av 447 elever (bortfall 9 %) Årskurs 7: 2 av 1 elever (bortfall 7 %) Årskurs 8: 6 av 1 elever
Läs merVem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?
Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen
Läs merAnvändbara diagnos- och KVÅ-koder
Användbara diagnos- och KVÅ-koder För kuratorer/psykologer inom primärvården 2018-05-24 Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder.
Läs merDepression. viktigt? vad är det? vad kan vi göra? Håkan Jarbin chöl, BUP Halland hakan.jarbin@regionhalland.se
Depression viktigt? vad är det? vad kan vi göra? Håkan Jarbin chöl, BUP Halland hakan.jarbin@regionhalland.se översikt Viktigt? Vad innebär depression och risker Vad är det? Depression eller bara ledsen
Läs merInitialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient
Att skapa sig en tydlig förståelse Initialfas Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Diagnostisering Sammanlänka depressionen till ett interpersonellt sammanhang Interpersonell
Läs mer- ATT MÖTA OCH BEMÖTA
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH MISSBRUK BLAND ÄLDRE - ATT MÖTA OCH BEMÖTA Charlotte Barouma Allmänläkare 30 år Gôtebosska 58 år Grundare Wästerläkarna Vårdcentral, BVC och Äldrevårdcentral KONFERENS PSYKISK
Läs merMedicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s
ADHD och f lickor Förord 4 Medicin Vad är AD H D? 6 Hur k an AD H D visa sig ho flickor s? 8 AD H D kan s! Behandla 10 Viktigt att tänka på 11 13 Samsjuklighet 12 Förord Pojkar och flickor skiljer sig
Läs merImplementering rekommendation. Riskhanteringsplan. nationellasjalvskadeprojektet.se
Implementering rekommendation 4 Riskhanteringsplan nationellasjalvskadeprojektet.se Riskhanteringsplan Vårdplanen ska innehålla en riskhanteringsplan som i sin tur ska innehålla en krisplan. Tillsammans
Läs merSuicidalt beteende bland personer med schizofreni
Suicidalt beteende bland personer med schizofreni Margda Wærn, Professor/öl Sektionen för psykiatri och neurokemi, Göteborgs universitet Psykoskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Föreläsning bygger
Läs merDEP LYFTET. Det diagnostiska samtalet 2017 Version 2. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin
DEP LYFTET Det diagnostiska samtalet 2017 Version 2 Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin DEPLYFTET DET DIAGNOSTISKA SAMTALET 2017 INNEHÅLL Inledning 3 Förtest 3 Uppkomst och vidmakthållande av
Läs merADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården
2015-11-18 ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården Lena Lundholm och Anna Simonsson Sektionen för verkställighetsplanering Kriminalvården Agenda Bakgrund till satsningen
Läs merFrågeunderlag. Bilaga 1
Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar
Läs merRETTS-BUP Emma Nilsson, specialistsjuksköterska psykiatri Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare BUP-akutenhet Göteborg
RETTS-BUP Emma Nilsson, specialistsjuksköterska psykiatri Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare BUP-akutenhet Göteborg Innehåll Bakgrund och process Algoritmer utifrån tillstånd Skillnader mellan RETTS-BUP
Läs merDEP LYFTET. Utvärdering. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Version 1 2014
Version 1 2014 DEP LYFTET Undervisningsmaterial Utvärdering Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin DEPLYFTET utvärdering INNEHÅLL Stegvis uppföljning 3 Inledning 3 Förtest 3 Översikt 4 Översiktlig
Läs merDEP LYFTET. Psykoedukation och vårdplan 2017 Version 2. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin
DEP LYFTET Psykoedukation och vårdplan 2017 Version 2 Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin DEPLYFTET PSYKOEDUKATION & VÅRDPLAN 2017 INNEHÅLL Inledning 3 Psykoedukation _ allmänna delen 4 Förtest
Läs merDEP LYFTET. Aktivering Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson
DEP LYFTET Aktivering 2017 Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson DEPLYFTET AKTIVERING 2017 INNEHÅLL Inledning 2 Förtest 3 Översikt 4 Teknik 6 Demonstration 12 Svårigheter
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,
Läs merVårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor
Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING Journalförd aktivitet för direkt och indirekt
Läs merPsykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande
Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande Syfte Syftet med denna studie är att belysa samtidig förekomst av psykisk ohälsa
Läs merENKÄTSAMMANSTÄLLNING: BARN OCH UNGA
ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: BARN OCH UNGA Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad period på Terapikolonier ut till deltagare, vårdnadshavare och remitterande behandlare. Enkätsammanställningen används i verksamhetens
Läs merFolkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun
Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa
Läs merHur blev det? Hagfors Ekshärads vårdcentral
Hur blev det? 2018 Hagfors Ekshärads vårdcentral Idah Storm, kurator. utb. Socionom, grundläggande psykoterapi, PDT Marie Igelström, behandlare. utb. Beteendevetare, grundläggande psykoterapi, KBT Susanne
Läs merFör alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53
För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje
Läs merFörhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma
Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd.
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd www.socialstyrelsen.se/riktlinjer Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare, handläggare på Försäkringskassan
Läs merAnsvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Läs merDEP LYFTET. Återfallsförebyggande Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson
DEP LYFTET Återfallsförebyggande 2017 Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson INNEHÅLL Inledning 3 Förtest 4 Översikt 4 Teknik 5 Disposition av samtalet 5 Behandlingsarbetets
Läs merVem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA
Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vart annat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland eleverna i grundskolans åk 9 Syftet: Följa utvecklingen Underlag
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merFamiljer med barn och unga med psykisk ohälsa
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merKomplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker
Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande,
Läs merDEP LYFTET. Anna Santesson Juni Version 1. ARBETSMATERIAL Ej färdigt för användning utanför Deplyftet
DEP LYFTET Det diagnostiska samtalet Anna Santesson Juni 2015 Version 1. ARBETSMATERIAL Ej färdigt för användning utanför Deplyftet Innehåll Om manualen 3 Ge allmän information om samtalet och BUP 4 Ta
Läs merTill lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9
en läsåret 2007-08 Ledningskontoret Folkhälsoenheten Uppföljning i klasserna 6 och 9 Till lärarna! Här kommer nu en rapportering av resultatet av barn- och ungdomshälsoenkäten, som gjordes månadsskiftet
Läs merAnsökan Terapikolonier förälder-barn 2018
Ansökan Terapikolonier förälder-barn 2018 Ansökan är till hjälp i vårt arbete med att sätta samman en bra behandlingsgrupp. Vi tänker att gruppen blir bra när barnen är i ungefär samma ålder (ungefärligt
Läs merÅteransökan Terapikolonier förälder-barn 2018
Återansökan Terapikolonier förälder-barn 2018 Obs! Denna ansökan avser föräldrar som varit på Terapikolonier tillsammans med sitt barn 2017. Har föräldern och barnet varit på Terapikolonier 2016 eller
Läs merDrogvaneundersökning Ånge kommun
Drogvaneundersökning 16 Ånge kommun Drogvaneundersökning 16 Genomfördes på Minervaskolan, Kordelia och Fränstaskolan Tjänstemän, Politiker och representanter från Ånge kommuns Förebyggargrupp var undersökningsledare
Läs merOm mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8
Om mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8 Om mig är en webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för fjärde gången hösten 2017. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merRedovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37
Läs merBARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR
BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR 2018 KORTVERSION MÖRKRETS HJÄRTA AV ERIK JANSSON Ett stort tack till alla som besvarade enkäten! Med er hjälp har vi fått värdefull kunskap om hur barn och ungdomar
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merChecklista individuell behandling för stress- och utmattningsproblematik
Checklista individuell behandling för stress- och utmattningsproblematik 10-13 sessioner Behandlingen är i grunden en självhjälpsbehandling, vilket innebär att patienten har ett stort eget ansvar för att
Läs merNybesök på BUP sammanhang och fokus på individen
Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen BUP-kongressen 20-21 april 2016 Uppsala Initialvårdkontakt och diagnostik Vårdbegäran innehåller kontaktanledning ramar in första besöket. Fråga till klinikern.
Läs merResultat från levnadsvaneundersökningen 2004
Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:
Läs merUngdomars hälsa och drogvanor 2008
Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Undersökning bland niondeklassare i sju kommuner i Skaraborg Rapport 2009:2 2009 Anita Boij Bild 1 av 41 F A L K Ö P I N G Skattegården, Hallum 541 94 Skövde Telefon:
Läs merAnvändarguide. Dokumentation vid ECT-behandling. För enheter som ordinerar ECT
Användarguide Dokumentation vid ECT-behandling För enheter som ordinerar ECT Användning av gemensamma mallar för ECT i TakeCare 3 Bakgrund 3 Inledning 3 Vad du behöver göra 4 Ordination av ECT 4 Administration/Behandling
Läs merKartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9
Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i
Läs merDrogvaneundersökning Ånge kommun
Drogvaneundersökning 217 Ånge kommun Drogvaneundersökningen i Ånge Görs årligen på högstadiet i Ånge kommun sedan 215. Drogvaneundersökningen genomfördes i år på webben (tidigare pappersenkät) Samma enkät
Läs merVad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?
Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24
Läs merVuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013
Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Psykiatri Hela människan ur ett medicinskt kliniskt perspektiv Kunskap MEDICIN PSYKOLOGI SAMHÄLLE Stress-sårbarhetsmodellen vid depressionsutveckling
Läs merSkolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask
Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen
Läs merDEP LYFTET. Skola Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson
DEP LYFTET Skola 2017 Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson DEPLYFTET SKOLA 2017 INNEHÅLL Inledning 3 Förtest 4 Översikt 4 Teknik 7 Behandlingsarbetets tre kärnkomponenter
Läs merDe formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är:
Arbetsverktyg De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är: 1. Medgivande Sekretess 2. Medgivande Journalhandlingar 3. Genogram utifrån fallexempel 4. Livslinje 5. Frågeformulär Kartläggning
Läs mer