Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande

Transkript

1 Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande

2 Syfte Syftet med denna studie är att belysa samtidig förekomst av psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem och analysera hur olika psykiska symptom förändras över tid/efter avslutad öppenvårdsbehandling och i relation till deras droganvändning. Ingår i forskningsprojektet TRAM (Treatment Research on Adolescents at the Maria clinics) som är ett samarbete mellan Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvård (IKM) vid Linnéuniversitetet och Center for Education and Research on Addiction (CERA) vid Göteborgs universitet. Projektet stöds av Folkhälsomyndigheten, Systembolagets Alkoholforskningsråd och Kamprads forskningsstiftelse.

3 Metod Baseras på underlag från de data som samlats in av Maria-mottagningarna i de 11 städerna Eskilstuna, Göteborg, Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Kungsbacka, Linköping, Malmö, Norrköping, Solna och Stockholm. Urvalet bestod av 917 ungdomar som när behandlingskontakten avslutades medverkande vid en personlig utskrivningsintervju, under åren 2014, 2015 och Inskrivningsintervjun innehåller sammanlagt 75 frågor och utskrivningen 51 frågor. UngDOK har i en nyligen genomförd valideringsstudie bedömts ha en tillfredsställande psykometrisk kvalitet.

4 Maria-mottagningarna Ett växande koncept i Sverige (ca 20 städer idag) Öppenvårdsmottagningar Samverkan mellan kommun och landsting integrerad behandling Rådgivning och behandling Metoder: MI/MET, HAP/CPU, CBT, FFT, BSFT Anhörigstöd UngDOK

5 Frågeområden i UngDOK A. Adm. uppgifter B. Sociodem. information C. Behandlingskontakt D. Boende & Försörjning E. Sysselsättning F. Alkohol, droger och tobak G. Behandlingshistoria H. Kriminalitet I. Uppväxt och uppväxtmiljö J. Utsatt för våld K. Familj och relationer L. Fysisk hälsa M. Psykisk hälsa N. Avslutande frågor

6 Introduktion/Tidigare forskning Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten (50-90%) av ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem även har omfattande psykiska problem, ofta benämnt samsjuklighet, komorbiditet eller samtidig problematik. De vanligaste psykiatriska tillstånden för ungdomar vid sidan av missbruksproblemen är uppförandestörning (CD, conduct disorder) ADHD (attention deficit/hyperactivity disorder), depression, PTSD (posttraumatic stress disorder) och ångest. Vissa forskare hävdar att tillstånd som ADHD och depression i hög utsträckning tycks kvarstå även efter att alkohol- och narkotikaproblem har behandlats, medan andra studier visar på motsatsen och att flera tillstånd avtar eller försvinner för många ungdomar efter behandling.

7 Introduktion/Tidigare forskning Tidigare forskningen visar på varierande slutsatser beträffande missbruk och samtidiga psykiska problem hos ungdomar: nivåer av förekomst, vilka typer av psykiska tillstånd som är vanligast, dropout-nivåer, graden av engagemang i behandling och behandlingsresultat. Variationen kan troligen förklaras av skillnader gällande: urval och vårdformer, bedömningsmetoder, diagnosverktyg och diagnossystem, tidsramar för tillstånden (t.ex. senaste månaden, senaste året, någon gång i livet), vilket försvårar jämförelser i förekomst mellan olika studier och kontexter.

8 Social situation vid inskrivning Flickor N=253 Pojkar N=664 Totalt N=917 p-värde Bor hos föräldrar Går i skolan Skolproblem Problem i uppväxtmiljö Missbruk Psykiska problem Våld Familjehem/institution NS NS

9 Social situation vid inskrivning Flickor N=253 Pojkar N=664 Totalt N=917 p-värde Gripen av polis Dömd för brott Utsatt för brott Utsatt för våld/övergrepp Fysiskt Psykiskt Sexuellt Umgänge brott/droger NS NS NS

10 Alkohol och narkotika vid inskrivning Flickor N=253 Pojkar N=664 Totalt N=917 p-värde Primär drog Alkohol Cannabis Övriga preparat Blandmissbruk Tidigare missbruksvård NS NS

11 Psykisk hälsa vid inskrivning, självrapporterade problem senaste 30 dagarna Flickor Pojkar Sömn Depression Ångest Koncentration Aggr beteende Suicidtankar Suicidförsök Hallucinationer Ätstörningar Självskada

12 Psykisk hälsa vid inskrivning Flickor Pojkar Psykiatrisk vård Medicinering NP-diagnos Trauma

13 Psykisk hälsa inskrivning och utskrivning, självrapporterade problem senaste 30 dagarna Sömn Depression Ångest Koncentration Aggr beteende Suicidtankar Suicidförsök 10 Hallucinationer Ätstörningar Självskada Inskrivning Utskrivning

14 Primär drog, användningsfrekvens, inskrivning och utskrivning Inskrivning Utskrivning 4 Ej bruk Sporadisk anv Regelbunden anv

15 Några preliminära slutsatser Stor variation En vanligt förekommande slutsats från många forskare är att i missbruksvård för ungdomar förutsätts att samsjuklighet snarare är en regel än ett undantag, vilket är något förvånande med tanke på de stora skillnader som ändå föreligger i målgrupper mellan olika typer av behandlingsformer. Stora förändringar trots kort behandlingstid tillstånd/symptom tycks vara flyktiga, övergående eller vara påtagligt kopplade till ungdomarnas droganvändning samtliga självrapporterade symtom minskar (flera med 50%) och förändringen är lika mellan flickor och pojkar. Psykisk ohälsa kan även hänga samman med normala reaktioner på kriser eller påfrestande händelser/livsvillkor. Samtidiga psykiska tillstånd och missbruksproblem är dynamiska och framsteg kan även förklaras med naturliga mognadsprocesser och förbättrade copingstrategier samt behandlingen i sig själv.

16 Implikationer Viktigt av att identifiera betydelsefulla likheter och skillnader mellan flickor och pojkar med alkohol- och narkotikaproblem, eftersom denna kunskap kan ha betydelse för utformning av både preventiva insatser och behandlingsinslag. Det borde gå att förebygga flickors alkohol- och narkotikaproblem genom att tidigare uppmärksamma dem, t.ex. via deras mer omfattande problem i skolan eller via deras kontakter med psykiatrin eller ungdomsmottagningar. De ungdomar som har en stor belastning av psykosociala riskfaktorer har sannolikt även ha behov av multidimensionella och mer omfattande behandlingsinsatser som löper över en längre tid. Öppenvårdsverksamheter riktade mot ungdomar med missbruksproblem behöver en grundläggande psykologisk/psykiatrisk kompetens gällande tex traumabehandling och suicidprevention.

17 Ett kontinuum Få riskfaktorer Många riskfaktorer

18 Referenser Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2014). Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna Stockholm, Göteborg och Malmö. Socialmedicinsk tidskrift, 91(4). Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2015). Riskfylld alkoholanvändning hos ungdomar med cannabisproblem. Socialmedicinsk tidskrift, 92(4). Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2016). Experiences of victimization among adolescents with substance abuse disorders in Sweden. Scandinavian Journal of Child and Adolescent Psychiatry and Psychology, 4(3). Dahlberg, M., Anderberg, M. & Wennberg, P. (2017). Psychometric properties of the UngDOK a structured interview for adolescents with substance use problems. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 34(2). Anderberg, M., Dahlberg, M. & Hellberg, K. (2018). Förekomst av ADHD-diagnoser bland ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Socialmedicinsk tidskrift, 95(1). Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2018). Gender differences among adolescents with substance abuse problems at Maria clinics in Sweden. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 35(1).