Ungdomar med missbruksproblem. Mikael Dahlberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM)

Transkript

1 Ungdomar med missbruksproblem Mikael Dahlberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM)

2 I. Bakgrund II. Narkotika och alkohol III. Social situation IV. Psykisk hälsa V. Framtida utmaningar Innehåll

3 TRAM Forskningsprojektet TRAM (Treatment Research on Adolescents at the Maria clinics) är ett samarbete mellan Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvård (IKM) vid Linnéuniversitetet och Center for Education and Research on Addiction (CERA) vid Göteborgs universitet. Projektet stöds av Folkhälsomyndigheten och Systembolagets alkoholforskningsråd.

4 Maria-mottagningarna I Stockholm, Göteborg och Malmö samt numera i flera andra städer Öppenvårdsmottagningar Samverkan mellan kommun och landsting UngDOK Rådgivning Anhörigstöd Behandlingsmetoder: - MI - HAP - KBT - BSFT, andra familjeterapeutiska inriktningar

5 Frågeområden i UngDOK A. Adm. uppgifter B. Sociodem. information C. Behandlingskontakt D. Boende & Försörjning E. Sysselsättning F. Alkohol, droger och tobak G. Behandlingshistoria H. Kriminalitet I. Uppväxt och uppväxtmiljö J. Utsatt för våld K. Familj och relationer L. Fysisk hälsa M. Psykisk hälsa N. Avslutande frågor

6 Risk- och skyddsfaktorer Lokalsamhället Skolan/fritiden Familjen Vännerna Individen

7 Risk-, behovs- och responsivitetsprincipen Riskprincipen att behandlingen anpassas till den risknivå som föreligger Behovsprincipen att behandlingsarbetet fokuserar på påverkbara riskfaktorer inom de specifika livsområden som uppmärksammas hos den unge Responsivitetsprincipen att behandlingen behöver matcha ungdomens individuella karaktärsdrag och inlärningsförmåga för att skapa en god arbetsallians och ett optimalt resultat (Andreassen 2003)

8 Ett kontinuum Få riskfaktorer Många riskfaktorer

9 Narkotika och alkohol Primär drog Riskfylld alkolkonsumtion Underlag: Indikatorrapporter från åren (N = ) TRAM, delprojekt psykisk ohälsa (N=917) Lokal uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö (N=167) Riskfylld alkoholanvändning hos ungdomar med cannabisproblem (N=887)

10 Primär drog Cannabis Alkohol Övriga droger

11 Cannabis som primär drog Pojkar Flickor Totalt

12 Alkohol som primär drog Pojkar Flickor Totalt

13 Användningsfrekvens hög primär drog Pojkar Flickor Totalt

14 Riskfylld alkoholkonsumtion Pojkar Flickor Totalt

15 Primär drog, användningsfrekvens, inskrivning och utskrivning (N=917) Inskrivning Utskrivning 4 Ej bruk Sporadisk anv Regelbunden anv

16 Riskfylld användning av alkohol, enligt AUDIT-C (N=164) Totalt Flickor Pojkar 0 Inskrivning Uppföljning

17 Slutsatser narkotika och alkohol Andel flickor respektive pojkar (26/74), medelålder vid vårdkontakt (17 år) och debutålder för den primära drogen (15 år) är stabila över tid. Ökning av cannabis som primär drog mottagningarna har blivit cannabismottagningar tänkbara förklaringar: - Tidigare ökning av cannabis har medfört problem för fler ungdomar - Nedgång av alkoholanvändning generellt och i materialet - Ökat fokus på cannabis och därmed ett ökat utbud av insatser Tydliga könsskillnader förekommer beträffande primär drog, men flickors cannabisanvändning ökar. Det är totalt 4/ ungdomar som använder den primära drogen 2-3 dagar/vecka eller mer. Minskning av riskfylld alkoholkonsumtion överensstämmer med andra undersökningar kring ungdomar men nivån är fortfarande hög (1/3).

18 Social situation Sysselsättning Problem i skolan Uppväxtvillkor Brottslighet Indikatorrapporter från åren (N = ) Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö (N=755) Ungdomar med missbruksproblem och deras uppfattning om skolproblem (N=415)

19 Saknar sysselsättning Pojkar Flickor 8 Totalt

20 Problem i skolan Pojkar Flickor Totalt

21 Skolproblem (N=420) Individ 36% Faktorer mellan individ och skola 35% Skola 13% Jämnåriga 13% Familj 3%

22 Skolproblem - utsagor från ungdomar I Individ (36 %) Koncentrationssvårigheter (14 %) Jag har svårt att koncentrera mig och fullfölja saker Det är svårt att minnas saker Psykiska och fysiska besvär (9 %) Mår så psykiskt dåligt att jag inte pallar med skolan Jag har Tourettes som skapar hyss Jag har ett extremt sömnbehov. Inlärningssvårigheter (7 %) Har svårt att hänga med i vissa ämnen Jag har dyslexi Missbruksproblem (6 %) Jag röker cannabis Jag har problem med droger

23 Skolproblem - utsagor från ungdomar II Faktorer mellan individ och mikrosystemet skola (35 %) Skolfrånvaro (18 %) Jag skolkade mycket i årskurs 8 och 9, det är bättre nu på gymnasiet Har problem med att komma till skolan Jag har skolvägrat under flera år på högstadiet. Motivationsproblematik (14 %) Är skoltrött, har ingen motivation Skolan är trist och enformig Jag är understimulerad Otrivsel med skolan (3 %) Jag trivs ej med skolan och lärarna Skolan är en ogästvänlig plats

24 Skolproblem - utsagor från ungdomar III Mikrosystem (29 %) Jämnåriga (13 %) Jag blev mobbad under högstadiet Det är svårt att komma in i klassen Jag hamnar i bråk med andra elever Blev hotad av kompisar, vågade ej gå till skolan Skola (13 %) Lärarna är oengagerade Lärarna trodde inte på mig, trodde inte jag skulle klara av skolan Jag har svårt att hålla fokus på lektionerna, det är för stökigt Mitt gymnasium lades ner Fick för lite hjälp i grundskolan. Familj (3 procent) Har haft sorg med anledning av anhörigs bortgång Jag har mycket problem hemma och det påverkar mig i skolan

25 Svåra uppväxtvillkor Pojkar Flickor 30 Totalt

26 Uppväxtmiljö, inskrivning (N=755) Totalt Flickor Pojkar 5 0 Familjehem Ekonomiska problem Missbruksproblem Psykiska problem Våld/misshandel

27 Dömd för brott Pojkar Flickor Totalt

28 Slutsatser social situation Merparten av ungdomarna är inskrivna i skolan (8/). Nästan 2/3-delar har eller har haft betydande problem i skolan risk för framtida svårigheter. En av tio ungdomar varken studerar, praktiserar eller arbetar dito risk för framtida etableringssvårigheter. Hög förekomst av svåra uppväxtvillkor särskilt flickor allvarliga risker för fortsatta missbruksproblem. Minskad andel ungdomar som döms för brott kan bero på att polisen prioriterar andra uppgifter. Tydliga könsskillnader framkommer exempelvis beträffande skolproblem, uppväxtvillkor och kriminalitet.

29 Psykisk hälsa Psykiatrisk vård Psykiska problem Viktimisering Traumatiska händelser Underlag: Indikatorrapporter från åren (N = ) Deskriptiv studie om ungdomar på Maria-mottagningarna (N=755) Erfarenheter av viktimisering hos ungdomar med missbruksproblem (N=748) TRAM, delprojekt psykisk ohälsa (N=917)

30 Tidigare eller pågående psykiatrisk vård Pojkar Flickor Totalt

31 Psykiska problem senaste 30 dagarna, inskrivning (N=755) Totalt Flickor Pojkar Deprimerad Ångest/oro Självmordstankar Medicinering Allvarlig händelse

32 Erfarenheter av viktimisering eller våldsutsatthet (N=748) Totalt Flickor Pojkar 20 0 Viktimisering Fysiskt våld Psykiskt våld Sexuellt våld 11 2

33 Allvarlig händelse som fortfarande påverkar den psykiska hälsan Fysiskt våld: Skottlossning i gängbråk Misshandlad av pojkvän Slagen av pappa Psykiskt våld: Hot som lett till återkommande våldsamma mardrömmar Psykisk misshandel Rädd för att en person skall göra mig illa Sexuellt våld: Varit med om våldtäktsförsök Sexuellt övergrepp En man som blottat sig Bevittnat våld: Varit med om våld och hot från pappa mot mamma Såg en kompis knivhugga en kille Har bevittnat våld

34 Psykisk hälsa inskrivning och utskrivning, självrapporterade problem senaste 30 dagarna (N=917) Sömn Depression Koncentration Aggr beteende Suicidtankar Suicidförsök Hallucinationer Ätstörningar Självskada Inskrivning Utskrivning

35 Primär drog, användningsfrekvens, inskrivning och utskrivning (N=917) Inskrivning Utskrivning 4 Ej bruk Sporadisk anv Regelbunden anv

36 Slutsatser psykisk hälsa Tydlig trend med en ökad andel ungdomar med erfarenheter från psykiatrisk vård ökad andel med ADHD-diagnos ca 20% för både flickor och pojkar. Hög förekomst av psykisk ohälsa och viktimisering särskilt hos flickor. Två tredjedelar av flickorna och knappt hälften av pojkarna har erfarenheter av våld eller övergrepp i någon form. Vad är hönan och vad är ägget? Används alkohol eller narkotiska preparat som sätt att lindra eller hantera svåra minnen och psykiska konsekvenser av det de varit med om? Behandling av alkohol- och narkotikaproblem kan även ge en tydligt förbättrad psykisk hälsa.

37 Framtida utmaningar Att alltfler ungdomar inte grips eller döms leder till senare upptäckt? Risk- och skyddsfaktorer viktigt underlag för bedömning och relevant insats Spektrum av olika insatser utifrån olikartade behov Många av ungdomarna är fortfarande socialt förankrade och många riskfaktorer är påverkbara Ensidigt riktade insatser på cannabis kan medföra att alkoholfrågan hamnar i skymundan I högre grad involvera familj och syskon i behandling, men Skolan som skyddsfaktor bättre samverkan mellan behandling och skola för fullföljd skolgång! Förebygga skoldropouts/skolmisslyckanden via både pedagogiskt och socialt stöd Flickor med missbruksproblem har ofta behov av multidimensionella och mer omfattande behandlingsinsatser som löper över längre tid kompletterande traumabehandling ännu bättre samverkan mellan mottagning och psykiatri? Inte bara drogfrihet andra socialt inkluderande insatser betydelsefulla att ungdomar efter behandling återintegreras i skola, praktik eller arbete

38 Ett kontinuum Få riskfaktorer Många riskfaktorer

39 Referenser Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2014). Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna Stockholm, Göteborg och Malmö. Socialmedicinsk tidskrift, 91(4), pp Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2014; 2015; 2016; 2017; 2018). Årlig indikatorrapport för Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2015). Riskfylld alkoholanvändning hos ungdomar med cannabisproblem. Socialmedicinsk tidskrift, 92(4). pp Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2016). Experiences of victimization among adolescents with substance abuse disorders in Sweden. Scandinavian Journal of Child and Adolescent Psychiatry and Psychology, 4(3), pp Ekberg, M.S., Fonseca, L., Anderberg, M., Dahlberg, M. (2016). Ungdomar med missbruksproblem och deras uppfattning om skolproblem. Nordic Studies in Education Dahlberg, M., Anderberg, M. & Wennberg, P. (2017). Psychometric properties of the UngDOK a structured interview for adolescents with substance use problems. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 34(2), pp Anderberg, M., Dahlberg, M. (2018). Gender differences among adolescents with substance abuse problems at Maria clinics in Sweden. Nordic Studies on Alcohol and Drugs