En longitudinell studie av Maria-mottagningarnas ungdomar Sammanfattande slutrapport för

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En longitudinell studie av Maria-mottagningarnas ungdomar Sammanfattande slutrapport för"

Transkript

1 En longitudinell studie av Maria-mottagningarnas ungdomar Sammanfattande slutrapport för Mats Anderberg & Mikael Dahlberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvården (IKM) Institutionen för pedagogik och lärande

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Summary 3 Bakgrund 4 Syfte 4 Metod 5 Projektets design 5 Urval 5 Metoder och datamaterial 5 Analys 6 Resultat 7 Genomförda forskningsaktiviteter 7 Pågående forskningsaktiviteter 9 Externa aktiviteter Diskussion 11 Projektets kunskapsbidrag 11 Spridning och användning av ny kunskap 12 Kontakt 13 Referenser 14

3 Sammanfattning Den specialiserade öppenvården för ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem har ökat i omfattning. För att få ökad kunskap om denna målgrupp och dess förändring över tid har en longitudinell uppföljningsstudie med 469 ungdomar som inleder en behandlingskontakt med en Maria-mottagning påbörjats. Uppföljningen sker med stöd av registeruppgifter från SCB, Socialstyrelsen och Brå. Leveransen av registeruppgifter har försenats och mottogs i december Uppföljningsstudien är pågående och en första del kommer att slutföras under Forskningsprojektet har bidragit till ny kunskap genom fem genomförda populationsstudier. Ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem som kommer i kontakt med öppenvård på Maria-mottagningar är en heterogen grupp. De har en varierande grad av problem och således mycket olika behov. Det finns tydliga könsskillnader, vilket belyser vikten av att identifiera betydelsefulla skillnader mellan flickor och pojkar. Målgruppen har i en mycket stor omfattning olika former av skolproblem. Utsatthet för våld och övergrepp är generellt hög och särskilt för flickor. Den självrapporterade psykisk ohälsa är relativt hög men samtidigt framgår att det är en mindre andel som har en dokumenterad psykisk problematik. Summary The specialized outpatient care for young people with alcohol and drug problems has increased. In order to develop more knowledge about this target group and its change over time, a longitudinal follow-up study with 469 young people who initiate a treatment contact with a Maria clinic has begun. The follow-up takes place with the support of register data from SCB, the National Board of Health and Welfare and Brå. The delivery of registry information has been delayed and the data was received in December The follow-up study is ongoing and a first part will be completed in The research project has contributed to new knowledge through five completed population studies. Young people with alcohol and drug problems who start outpatient care at a Maria clinic are a heterogeneous group. They have a varying degree of problems and thus very different needs. There are clear gender differences, which highlights the importance of identifying significant differences between girls and boys. The target group has a very large scope of different forms of school problems. Exposure to violence and abuse is generally high and especially for girls. The self-reported mental health is relatively high, but at the same time shows that there is a small percentage who have a documented mental problems. 3 (14)

4 Bakgrund Den specialiserade öppenvården för ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem har ökat i omfattning och idag finns sådan öppenvård i cirka 90 svenska kommuner. Maria-mottagningarna, som bygger på en nära samverkan mellan socialtjänst och sjukvård, har lyfts fram som ett föredömligt exempel på specialiserad missbruksvård för denna målgrupp (Jacobsson m.fl. 2011). Vi vet dock alltför lite om effektiva öppenvårdsinsatser för ungdomar med missbruksproblem i jämförelse med motsvarande behandlingsinsatser för vuxna. I den statliga missbruksutredningen konstateras att svensk forskning om unga med missbruksproblem generellt är bristfällig. Sveriges Kommuner och Landsting drar liknande slutsatser och uttrycker även specifika forskningsbehov kring kön och genus kopplat till ungdomar med missbruksproblem (SKL 2018). Ett mindre antal svenska uppföljningsstudier har genomförts det senaste decenniet, men specifika urval och olika former av datamaterial i studierna har försvårat möjligheten till jämförelser mellan olika målgrupper och resultat. För att få ökad kunskap om målgruppen och dess förändring över tid har en longitudinell uppföljningsstudie av ungdomar som inleder en behandlingskontakt med en Maria-mottagning påbörjats. Folkhälsomyndigheten har till detta forskningsprojekt beviljat medel under åren för att genomföra en ettårsuppföljning. Projektets målsättning har varit att utveckla ny kunskap om målgruppens långsiktiga förändring samt hur betydelsefulla faktorer kan påverka utfallet för olika grupper efter en öppenvårdskontakt. Ungdomar som kommer i kontakt med öppenvård är ingen enhetlig grupp. Individers ökande eller minskande droganvändning uppvisar även variation och förändring över tid. Genom att identifiera deras olika utvecklingsbanor med utgångspunkt i risk- och skyddsfaktorer kan studien bidra till utveckling och utformning av mer effektiva behandlings- och preventionsinsatser för ungdomar med olika former av alkohol- och narkotikaproblem. Syfte I projektet genomförs en uppföljningsstudie i syfte att studera ungdomars förändring när det gäller alkohol- och narkotikaanvändning, psykisk hälsa, kriminalitet, social situation samt hur särskilda risk- och skyddsfaktorer kan påverka utfallet för olika grupper efter öppenvårdsbehandling vid Maria-mottagningarna. Projektet omfattar följande delsyften: a) att identifiera olika gruppers förändring och utvecklingsbanor, vid ett respektive tre år efter påbörjad behandling, med stöd av uppgifter som inhämtas från nationella register, b) att analysera de olika gruppernas särdrag beträffande demografiska data, riskoch skyddsfaktorer samt uppgifter om behandlingsinterventionen, c) att undersöka hur olika typer av risk- och skyddsfaktorer, behandlingsfaktorer eller andra betydelsefulla aspekter kan relateras till olika gruppers förändringsprocesser. 4 (14)

5 Metod Projektets design I detta pågående forskningsprojekt med en longitudinell design följs 469 ungdomar med en kontakt vid Maria-mottagningarna upp, ett år efter påbörjad kontakt. Uppföljningen genomförs med stöd av information från nationella register. En treårsuppföljning är också planerad. Båda dessa uppföljningsstudier är godkända av den regionala etikprövningsnämnden i Linköping. Urval Samtliga ungdomar, 15 år och äldre, som påbörjade kontakt med Mariamottagningarna under perioden 1 januari 2016 till den 31 december 2016 tillfrågades om medverkan i studien. Sammantaget valde 469 ungdomar att delta. I det aktuella projektet medverkar mottagningar från följande 12 städer: Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping, Helsingborg, Norrköping, Eskilstuna, Södertälje, Kristianstad, Solna, Hässleholm och Sundbyberg. Metoder och datamaterial När behandlingskontakten inleddes gjordes en första datainsamling med stöd av UngDOK-intervjun som innehåller frågor inom olika livsområden som t.ex. boendeoch levnadsform, uppväxtförhållanden, relationer, psykisk och fysisk hälsa, droganvändning samt kriminalitet (Dahlberg et al. 2017). Detta underlag utgör studiens s.k. baslinje. Ett år efter påbörjad kontakt med en Maria-mottagning görs en uppföljning med stöd av ett flertal uppgifter från nationella register kring särskilda händelser, specifika aktiviteter och andra betydelsefulla aspekter i deras liv påföljande år, d.v.s. under Ett flertal olika mått på förändring används, dels för att analysera ungdomarnas utveckling över tid och dels för att identifiera olika gruppers förändringsprocesser. Metodiken baseras på erfarenheter från tidigare studier och avser att ge en mångdimensionell bild av ungdomarnas utveckling. Nedan anges förändringsmåtten och dess koppling till olika aktuella register. Indikationer på fortsatt alkohol- och narkotikaanvändning: vård inom slutenoch öppen sjukvård med missbruksdiagnos samt förskrivning av mediciner, heldygnsvård enligt SoL/LVU och LVM-vård från Socialstyrelsens patientregister, läkemedelsregister, register över insatser för barn och unga samt tvångsvårdsregistret. Domar för alkohol- och narkotikarelaterade brott från Brottsförebyggande rådets lagfördaregister. Psykisk och fysisk hälsa: psykiatrisk diagnos, sluten- och öppenvård för psykiska problem, förskrivning av mediciner för psykiska besvär från Socialstyrelsens patientregister och läkemedelsregister. Kriminalitet: lagförda för olika typer av brott från Brottsförebyggande rådets lagfördaregister. Utbildning och sysselsättning: slutbetyg från grundskola och gymnasium, pågående utbildning, arbete eller praktik, ungdomar som varken arbetar eller studerar (UVAS) från SCB:s register. Förekomst av ekonomiskt bistånd från Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd. Dödsfall: från Socialstyrelsens patientregister. 5 (14)

6 Analys I analysen identifieras olika undergruppers utvecklingsbanor, vilket sker utifrån både teoretiska och statistiska grunder. Med hjälp av s.k. klusteranalyser genereras grupper av individer som delar gemensamma förändringsbanor över tid, samtidigt som grupperna tydligt skiljer sig åt från varandra. Därefter identifieras faktorer som predicerar varje typ av utvecklingsbana. Metodiken tilltalar såväl praktiker och forskare med kategoriseringar som kan kännas igen och även knytas till specifika behandlings- och preventionsinsatser. 6 (14)

7 Resultat Genomförda forskningsaktiviteter Inför en uppföljningsstudie av denna typ är det av stor betydelse att veta mer om den aktuella populationen, d.v.s. de ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem som blir föremål för öppenvårdskontakt med en Maria-mottagning. Tanken är att få en ökad kunskap och förståelse för särskilt väsentliga risk- och skyddsfaktorer hos ungdomarna, t.ex. avseende könsskillnader, deras skolgång, utsatthet för våld och övergrepp, psykisk problematik. Inom ramen för det pågående projektet har därför fem olika studier möjliggjorts och genomförts. Samtliga studier utgår från uppgifter som i sin tur baseras på UngDOK-intervjuer med ungdomar i samband med påbörjad vårdkontakt. I en första studie analyserades skolproblem hos ungdomar på Maria-mottagningar (Ekberg m.fl. 2016). Totalt ingick 755 ungdomar i studien och sammantaget analyserades 415 ungdomars utsagor om sina olika typer av svårigheter i skolan. Med stöd av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell analyserades individuella variationer kring skolmisslyckande i relation till förhållanden i lokalsamhälle, skola, familj och till jämnåriga. Resultatet visade att nästan två tredjedelar av ungdomarna uppger att de har eller har haft olika typer av svårigheter som påverkat deras närvaro, trivsel och resultat i skolan. Nästan en tredjedel av ungdomarna anger även flera olika typer av skolproblem, exempelvis både mobbning och skolfrånvaro. Merparten av skolproblemen, 36 %, uppfattas som individuella hinder t.ex. koncentrationssvårigheter och psykiska besvär. Problem som knyts till både individ och skola angavs i 35 % av utsagorna. Dessa aspekter innefattar såväl individuella faktorer som skolan och samspelet mellan dessa. Det handlar t.ex. om skolfrånvaro, motivationsproblem eller otrivsel med skolan. En andra studie fokuserade på dessa ungdomars erfarenheter av våld och övergrepp (Anderberg & Dahlberg 2016). Studien baseras på 748 inskrivningsintervjuer som samlats in av Maria-mottagningarna. I studien konstateras att drygt hälften av de ungdomar som påbörjar öppenvårdsbehandling för missbruksproblem har sådana erfarenheter. Dessa ungdomar saknar i jämförelse med ungdomar som ej utsatts för våld i mycket högre grad sysselsättning, de har oftare problem i skolan, umgås oftare med vänner som är involverade i kriminalitet och droger samt har i dubbelt så stor utsträckning haft svåra uppväxtförhållanden eller varit placerade i familje- eller behandlingshem. Dessa erfarenheter är även starkt knutna till aktuella psykiska besvär av olika slag hos ungdomarna, som t.ex. depression, ångest, koncentrationssvårigheter, våldsamt beteende, självmordstankar, ätstörningar och självskadebeteende. Förekomsten av våldsutsatthet är även starkt relaterad till en allvarligare alkohol- och narkotikaanvändning, såsom riskfylld alkoholkonsumtion, val av huvuddrog, droganvändningens omfattning, blandmissbruk, samt erfarenheter av tidigare vård eller behandling för missbruksproblem. Den tredje studien undersökte förekomst av ADHD-diagnos bland ungdomarna med missbruksproblem (Anderberg m.fl. 2018). Totalt analyserades uppgifter från UngDOK-intervjuer med ungdomar. Studien visar att cirka en femtedel av de ungdomar som kommer i kontakt med en Maria-mottagning till följd av alkohol- och 7 (14)

8 narkotikaproblem uppger att de har diagnosticerats med ADHD. Det framgår även att det har skett en påtaglig ökning av ungdomar med ADHD-diagnos för såväl pojkar som flickor. Beträffande alkohol- och droganvändning framträder det inga eller små skillnader mellan grupperna. När det gäller självrapporterade psykiska symptom föreligger det inte några större variationer mellan grupperna kring vissa tillstånd som t.ex. depression, ångest och självmordstankar, medan påtagliga skillnader framträder avseende exempelvis koncentrationsproblem, aggressivitet, självmordsförsök och självskadebeteende. Det är en relativt hög andel av ungdomar med ADHD-diagnos som inte har en pågående psykiatrisk kontakt. Det kan antingen bero på att många av dessa ungdomar inte är önskvärda inom psykiatrin för att de använder alkohol eller narkotika eller på att de bedöms få ett relevant psykosocialt och medicinskt stöd på de aktuella Maria-mottagningarna. I en fjärde studie har könsskillnader hos ungdomar på Maria-mottagningarna studerats (Anderberg & Dahlberg 2018). Undersökningen genomfördes som en tvärsnittsstudie baserad på intervjuuppgifter från ungdomar som påbörjat öppenvårdsbehandling. Av studien framgår att flickor genomgående har svårare familje- och uppväxtförhållanden än pojkar och i högre grad erfarenheter av knapp ekonomi, missbruk, psykiska problem och misshandel eller våld under sin uppväxt. Även när det gäller alkohol- och droganvändning ses tydliga skillnader. Andelen pojkar som anger cannabis som primär drog är betydligt högre än för flickor som i större utsträckning uppger droger som t.ex. amfetamin och opiater, och använder även denna huvudsakliga drog mer frekvent än pojkar. Flickorna rapporterar i jämförelse med pojkarna också att de oftare använder två eller flera preparat i kombination, vilket indikerar att flickorna generellt har en allvarligare missbruksproblematik. Pojkar har i avsevärt högre grad har blivit gripna av polis och dömda för olika typer av brottslighet. Flickor uppger i betydligt högre grad olika typer av psykiska besvär. En av studiens hypoteser är att flickors väg in i behandling ofta följer ett specifikt genusmönster, där många flickor och unga kvinnor i samhället utsätts för kränkningar och våldsutsatthet av olika slag, som skapar allvarliga psykiska problem och en omfattande alkohol- och narkotikaanvändning som en följd av de svåra emotionella problem som dessa erfarenheter genererar. Studien har fått stor uppmärksamhet och spridning både nationellt och internationellt. Den femte studien undersökte förekomsten av psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem som kommer i kontakt med en Maria-mottagning (inskickad för publicering). Studien baseras på totalt ungdomar. En relativt stor andel (34-54%) av den totala gruppen rapporterar självskattade psykiska besvär som, depression, ångest och koncentrationsproblem. En oroväckande hög andel (31 %) av ungdomarna uppger att de har varit med om en allvarlig händelse som fortfarande påverkar deras psykiska hälsa negativt. Studien identifierar även en grupp ungdomar (19-21%) med konstaterad psykisk ohälsa som har en pågående kontakt med psykiatrisk vård, har föreskriven medicin för psykiska problem eller anger att de har en neuropsykiatrisk diagnos. En mindre andel av ungdomarna (2-10%) uppger allvarliga psykiska tillstånd som hallucinationer, ätstörningar, självskadebeteende, självmordstankar och suicidförsök. Å andra sidan finns det också en stor andel ungdomar (79-81%) som inte har någon pågående psykiatrisk kontakt eller ordineras medicin för psykiska besvär. Många av dem har en lindrigare alkohol- och 8 (14)

9 drogproblematik som troligen utgår från en mer experimentell eller social droganvändning. Studiens resultat står därmed i motsättning till flera tidigare översikter och studier som fastslår att det snarare är regel än undantag att ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem också har en samtidig psykisk problematik. Pågående forskningsaktiviteter Rekrytering av ungdomar till den longitudinella studien slutfördes och sammantaget valde 469 ungdomar att medverka. Inventering och identifiering av relevanta nationella register slutfördes under 2017 och en beställning av data från Socialstyrelsen, SCB och Brå genomfördes i februari Leverans av registeruppgifter har försenats p.g.a. en lång kö hos registerhållande myndigheter och merparten av uppgifter för ettårsuppföljningen mottogs i december Några ytterligare uppgifter kommer att tillhandahållas under våren Arbetet med bearbetning och analys har påbörjats under januari och en första uppföljningsstudie beräknas vara slutförd under innevarande år. Det aktuella forskningsprojektet omfattar även en treårsuppföljning som är etikprövad och kommunicerad med registerhållande myndigheter, vilket innebär att förnyade forskningsmedel för åren har ansökts om vid FORTE och Familjen Kamprads stiftelse för att möjliggöra även denna studie. Med utgångspunkt i de hittills genomförda studierna så är det således av stor vikt att i den pågående longitudinella studien följa upp hur det går för ungdomar med erfarenheter av skolsvårigheter, våldsutsatthet, psykiska problem och andra riskfaktorer på längre sikt, dels efter avslutad öppenvårdskontakt men även hur deras samhälleliga förankring, psykiska hälsa, kriminalitet och alkohol- och droganvändning tar sig uttryck i ung vuxen eller vuxen ålder. Det blir också viktigt att under den pågående uppföljningsstudien undersöka om det finns könsspecifika risk- och skyddsfaktorer som predicerar olika typer av utfall samt analysera skillnader mellan flickor och pojkar även när det gäller förändring, eftersom skillnaderna kan ha stor betydelse för utformning av både preventiva insatser och behandlingsinslag. Externa aktiviteter Vi som forskare har även medverkat i ett flertal andra forskningsaktiviteter som har varit mer utåtriktade till sin karaktär. Här följer en redogörelse för de viktigaste aktiviteterna. Endagskonferens med forskningsprojektets medverkande Mariamottagningar på Göteborgs universitet i maj Projektträff med Folkhälsomyndigheten i Sigtuna i september 2016, 2017 och 2018 där den longitudinella studien har presenterats. Presentation av det pågående forskningsprojektet och ett seminarium om studien om ADHD-diagnoser bland ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem vid den nationella IKMDOK-konferensen på Linnéuniversitetet i Växjö i november Presentation av studien om ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkoholoch narkotikaproblem på den nationella konferensen Att förebygga 9 (14)

10 skolmisslyckande på Linnéuniversitetet i Växjö februari 2017 inom ramen för det Skolsociala forskningsnätverket. Medverkan i Sveriges Radio P kring studien om våldsutsatthet hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Föreläsning om ungdomar med missbruksproblem och samtidig psykisk ohälsa på den regionala konferensen Samsjuklighet. Varför gör vi inte det vi vet möjlighet och hinder i Göteborg i oktober Presentation av pågående studier vid IKMDOK-konferensen på Linnéuniversitetet i Växjö i november Studien om könsskillnader presenterades på den internationella konferensen What s the Nordic way regarding cannabis? i Helsingfors under våren 2018 arrangerad av Nordic Welfare Centre. Två olika populärvetenskapliga texter om studien kring könsskillnader har publicerats dels via popnad genom Nordic Welfare Centre, dels via den internationella forskningsbloggen SAGE Insights i augusti Forskningsseminarium om ungdomar med missbruksproblem tillsammans med Framtid Stockholm, Stockholms stad i september Posterpresentation vid den nationella konferensen Drogfokus i Uppsala, oktober Posterpresentation om den longitudinella studien vid forskningskonferensen Att stärka alkohol- och drogforskningen i Göteborg: Mot en hållbar framtid anordnad av CERA vid Göteborgs universitet i oktober Presentation av pågående studier samt föreläsning om ungdomar med missbruksproblem och samtidig psykisk ohälsa vid IKMDOK-konferensen på Linnéuniversitetet i Växjö i november (14)

11 Diskussion Projektets kunskapsbidrag Det aktuella forskningsprojektet har bidragit till ny kunskap i ett flertal olika avseenden, särskilt kring den aktuella målgruppen och betydelsefulla risk- och skyddsfaktorer. Eftersom de ungdomar som ingår i de hittills genomförda studierna och den kommande uppföljningsstudien representerar ett flertal olika städers Mariamottagningar runt om i Sverige, så är resultaten av betydelse för både forskning och praktik på lokal, regional och nationell nivå. En första viktig slutsats är att ungdomar som med alkohol- och narkotikaproblem som kommer i kontakt med öppenvård på Maria-mottagningar inte är en homogen grupp. De har en varierande grad av problem och således mycket olika behov. Cirka en tredjedel av ungdomarna på Maria-mottagningarna har svåra uppväxtförhållanden och omfattande problem inom flera livsområden, medan en tredjedel av ungdomarna har en relativt stabil social situation där skyddsfaktorer som boende, skolgång och regelbunden fritidssysselsättning tycks vara fungerande. En tredje grupp befinner sig i en mellanposition. Ytterligare en viktig slutsats från de genomförda studierna är att det är viktigt att inte enbart fokusera på cannabis utan även på alkoholanvändning, eftersom en stor andel av ungdomarna också har en riskfylld alkoholkonsumtion. Dessutom framträder ett flertal tydliga könsskillnader, vilket belyser vikten av att identifiera betydelsefulla skillnader mellan flickor och pojkar i tonåren eller unga kvinnor och män eftersom denna kunskap kan ha stor betydelse för både preventiva insatser och behandlingsinslag. Studiens resultat ger direkta fingervisningar om hur man tidigare kan upptäcka flickors droganvändning, då de i mycket högre grad än pojkar har erfarenhet av tidigare kontakter med psykiatrin och i större omfattning även av problem i skolan. Det öppnar möjligheter för en tidigare identifiering och ett mer relevant stöd i ett tidigare skede. Det borde alltså även vara möjligt att öka andelen flickor inom öppenvården så att det blir en mer jämlik könsfördelning. Då flickor generellt har en större belastning av psykosociala riskfaktorer jämfört med pojkar, kan de troligen även ha behov av multidimensionella och mer omfattande behandlingsinsatser som löper över en längre tid. Tidigare traumatiska upplevelser kan också behöva beaktas och hanteras i behandling. En annan viktig slutsats är att de flesta av de skolsvårigheter som de aktuella ungdomarna tar upp är påverkbara och därmed möjliga att förändra. Det är av stor vikt att tidigt identifiera elever som har begynnande alkohol- och narkotikaproblem eller som riskerar att hoppa av skolan i förtid p.g.a. låg närvaro och låga skolresultat och tidigt införa proaktiva sociala och pedagogiska insatser för att stärka dessa elevers anknytning till skolan. Det är även av stor betydelse att behandlare inom öppenvården uppmärksammar och hanterar skolproblem när ungdomarna berättar om dessa, vilket exempelvis kan innebära att en tätare kontakt och samverkan mellan behandlare och den aktuella skolan kan upprättas. En tredje slutsats är att det är angeläget att samtlig personal som möter ungdomar och ansvarar för öppenvårdsbehandling bör ha någon form av grundkompetens när det gäller utsatthet för våld av olika slag samt tillgång till särskild handledning av expertis 11 (14)

12 inom området. Vid sidan av stöd för alkohol- och narkotikaproblemen kan det också vara lämpligt med någon form av kompletterande traumabehandling, antingen integrerad eller parallell. För det fjärde visar studierna också att olika former av självrapporterad psykisk ohälsa förekommer hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem som påbörjar öppenvårdsbehandling. Samtidigt rapporterar många ungdomar att de inte har några symtom och endast en mindre andel har en dokumenterad psykisk problematik. Behovet av hjälp för psykisk ohälsa är således högst varierande i gruppen, men en central aspekt som behöver kartläggas och bedömas i varje enskilt fall. Kopplingen mellan drogproblemets allvarlighetsgrad och psykiska problem som ångest, koncentrationsproblem, aggressivitet, hallucinationer och trauma pekar på vikten av att uppmärksamma och undersöka denna relation i behandlingsarbetet med unga och specifikt vilken funktion drogen har för dem. När det gäller ADHD-problematik hos ungdomarna så reser den stora lokala variationen och den höga förekomsten hos såväl pojkar som flickor frågor kring diagnosernas orsak, tillförlitlighet och konsekvens. De flesta psykiatriska problem eller tillstånd har ofta en relativt oklar orsaksgrund och kan vara svåra att fastställa eftersom sådana diagnoser bygger på beteendemässiga och psykologiska aspekter som definieras i relation till normalitet. En normalitet som kan förändras över tid där gränser för avvikelser förflyttas utifrån vad som i samhället vid en viss tidpunkt betraktar som sjukdomstillstånd men också på förväntningar och behov från föräldrar, skola, socialtjänst och sjukvård. Det finns således en risk att sociala problem omdefinieras till en ADHD-diagnos. Två studier av ungdomarnas erfarenheter av försummelse och traumatiska upplevelser i sin barndom samt psykiskt välbefinnande pågår i samarbete med CERA vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Spridning och användning av ny kunskap Samtliga aktuella Maria-mottagningar deltar sedan tidigare i ett nätverk för lokal kunskapsutveckling. Nätverket leds och samordnas av ansvariga forskare vid Linnéuniversitet. Det ger möjlighet för mottagningarna att ha kontinuerliga kontakter med akademin som kan stimulera och stödja lokala initiativ där ny kunskap och nya metoder prövas gemensamt. I forskargruppen finns en omfattande erfarenhet av att bedriva forskning i nära kontakt med såväl kommuners som landstingens missbruksoch beroendevård, vilket innebär att resultat och slutsatser från projektet även kan nå ut till det professionella fältet. Även verksamheterna själva efterfrågar forskning om hur det långsiktigt går för de ungdomar som varit föremål för Maria-mottagningarnas insatser. Projektets resultat kommer att återkopplas till de deltagande verksamheterna i form av lokala seminarier där målet är att både sprida själva forskningen men även att initiera nya utvecklingsprojekt där deltagande verksamheter kan implementera och tillämpa delar av den nya kunskapen. Genom ett upparbetat nätverk med Mariamottagningarna och tidigare kollaborativa forsknings- och utvecklingsprojekt, möjliggörs en implementering av den kunskap som forskningsprojektet generar. Avrapportering av projektets resultat kommer även att ske genom vetenskapliga 12 (14)

13 artiklar och konferenspresentationer. Information om projektet och dess resultat kommer kontinuerligt också att tillgängliggöras via IKM:s och CERA:s hemsidor. Kontakt IKM är ett samhällsvetenskapligt kunskapscentrum som bedriver forskning och kvalitets- och kompetensutveckling inom ungdoms- och missbruksvården. Här bedrivs praktiknära behandlingsforskning med syftet att stimulera användningen av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder i det praktiska arbetet med personer med alkohol- och narkotikaproblem. Kontaktuppgifter till ansvariga för detta forskningsprojekt och länkar till samtliga vetenskapliga artiklar som publicerats inom det aktuella projektet finns på 13 (14)

14 Referenser Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2016). Experiences of victimization among adolescents with substance abuse disorders in Sweden. Scandinavian Journal of Child and Adolescent Psychiatry and Psychology, 4(3), Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2018). Gender differences among adolescents with substance abuse problems at Maria clinics in Sweden. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 35(1) Anderberg, M., Dahlberg, M. & Hellberg, K. (2018). Ökad förekomst av ADHDdiagnos bland ungdomar med alkohol-och narkotikaproblem. Socialmedicinsk tidskrift, 95(1), Dahlberg, M., Anderberg, M. & Wennberg, P. (2017). Psychometric properties of the UngDOK a structured interview for adolescents with substance use problems. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 34(2), Ekberg, M., Fonseca, L., Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2016). Ungdomar med missbruksproblem och deras uppfattning om skolproblem. Nordic Studies in Education, 36(4), Jacobsson, J., Richter, C., Tengström, A. & Borg, S. (2011). Ungdomar och missbruk kunskap och praktik. Rapport för Missbruksutredningen. Stockholm: Beroendecentrum, Stockholm. Richert, T. Anderberg, M & Dahlberg, M. (submitted). Mental health problems among young people in substance abuse treatment. SKL (2018). Handlingsplan mot missbruk och beroende. Tidig upptäckt, tidiga insatser, stöd och behandling för personer i åldern år. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 14 (14)

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande

Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande Syfte Syftet med denna studie är att belysa samtidig förekomst av psykisk ohälsa

Läs mer

IKM för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvård

IKM för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvård IKM för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvård IKMDOK-konferensen 2018 Mats Anderberg Mikael Dahlberg Vad är IKMDOK? Linnéuniversitetet Deltagande verksamheter Journal Digital IKMDOK:s

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem. Mikael Dahlberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM)

Ungdomar med missbruksproblem. Mikael Dahlberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) Ungdomar med missbruksproblem Mikael Dahlberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) I. Bakgrund II. Narkotika och alkohol III. Social situation IV. Psykisk

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem några framtida utmaningar

Ungdomar med missbruksproblem några framtida utmaningar Ungdomar med missbruksproblem några framtida utmaningar IKMDOK-konferensen 1613 Mats Anderberg Mikael Dahlberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) Innehåll

Läs mer

Ensamkommande ungdomars kontakt med. Maria-mottagningarna i Sverige. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Ensamkommande ungdomars kontakt med. Maria-mottagningarna i Sverige. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Ensamkommande ungdomars kontakt med Maria-mottagningarna i Sverige Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik mikael.dahlberg@lnu.se Introduktion I medier och tidskrifter har ensamkommande ungdomars

Läs mer

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) Innehåll Bakgrund Tidigare forskning Syfte

Läs mer

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie

Läs mer

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:

Läs mer

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna Socialförvaltningen Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-08-10 Handläggare Nina Mörman Aldunge Telefon: 508 25 006 Till Socialnämnden Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid

Läs mer

Välkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger?

Välkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger? Välkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger? 2016-10-26. Organisation Social utveckling Verksamhetschef Enhetschef Enhetschef Enhetschef Enhetschef Alkohol, narkotika, dopning och

Läs mer

Välkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger?

Välkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger? Välkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger? 2016-10-26. Organisation Social utveckling Verksamhetschef Enhetschef Enhetschef Enhetschef Enhetschef Alkohol, narkotika, dopning och

Läs mer

Riskfylld alkoholanvändning och narkotikamissbruk. Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM)

Riskfylld alkoholanvändning och narkotikamissbruk. Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) Riskfylld alkoholanvändning och narkotikamissbruk Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) Innehåll Bakgrund Syfte och metod Lite resultat Några

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem och skolsvårigheter. Mats Anderberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande

Ungdomar med missbruksproblem och skolsvårigheter. Mats Anderberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande Ungdomar med missbruksproblem och skolsvårigheter Mats Anderberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande Innehåll En kort bakgrund till studien Ungdomar med missbruksproblem och deras svårigheter

Läs mer

UngDOK. - ett projekt inom Trestad 2. Mikael Dahlberg Annika Hallén Hemb

UngDOK. - ett projekt inom Trestad 2. Mikael Dahlberg Annika Hallén Hemb UngDOK - ett projekt inom Trestad 2 Mikael Dahlberg Annika Hallén Hemb Disposition 1. Trestad 2 och UngDOK 2. Uppgifter från UngDOK 3. Hur uppfattar ungdomar och behandlare UngDOK Trestad 2 projekt UngDOK

Läs mer

Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - Ungdomar i öppenvård år Mikael Dahlberg & Mats Anderberg ISBN: 978-91-87099-16-8 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Introduktion... 6 Ungdomars

Läs mer

Implementering av metoder för att upptäcka spelproblem bland vuxna och unga. Mats Anderberg, IKM Växjö

Implementering av metoder för att upptäcka spelproblem bland vuxna och unga. Mats Anderberg, IKM Växjö Implementering av metoder för att upptäcka spelproblem bland vuxna och unga Mats Anderberg, IKM Växjö 2018-12-11 Innehåll Bakgrund till projekten Förekomst av spelproblem i olika klientgrupper inom socialtjänsten

Läs mer

SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.1-0080/2009 SAN 2009-02-12 SID 1 (6) 2009-01-14 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 508 25 606 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Kunskapsbaserad vård för ungdomar med missbruksproblem. Mats Anderberg & Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Kunskapsbaserad vård för ungdomar med missbruksproblem. Mats Anderberg & Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Kunskapsbaserad vård för ungdomar med missbruksproblem Mats Anderberg & Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Innehåll En kunskapsbaserad vård Projektets utgångspunkter Könsskillnader och heterogenitet

Läs mer

UngDOK en intervjumetod för ungdomar med missbruksproblem

UngDOK en intervjumetod för ungdomar med missbruksproblem UngDOK en intervjumetod för ungdomar med missbruksproblem Göteborg 2015-11-12 Mikael Dahlberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) Innehåll Utgångspunkter

Läs mer

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Ungdomstiden

Läs mer

Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser

Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser Seminariet innehåll: Presentation av Fältgruppens verksamhet Presentation av Beroendecentrum ungs verksamhet Fallbeskrivning Frågestund

Läs mer

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text. Referensmaterial ASI 2008 Klicka eller tryck här för att ange text. Referensmaterial ASI Som en del av forskningsprojektet Referensmaterial för bättre användning av ASI-intervjun genomfördes i oktober

Läs mer

Ensamkommande unga och ANDT. Åsa Domeij, utredare

Ensamkommande unga och ANDT. Åsa Domeij, utredare Ensamkommande unga och ANDT Åsa Domeij, utredare Vad ska jag prata om? Resultat av en kartläggning av narkotikavanor bland ensamkommande barn och unga utifrån fyra delstudier inom området. Vad är viktigt

Läs mer

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar i öppenvård år Mikael Dahlberg & Mats Anderberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Introduktion... 6 Ungdomars användning av alkohol

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - Ungdomar i öppenvård år 04 Mikael Dahlberg & Mats Anderberg Trestad Storstädernas satsning mot cannabis ISBN: 978-9-87099-4-4 Innehållsförteckning

Läs mer

Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - Ungdomar i öppenvård år 18 Mikael Dahlberg & Mats Anderberg ISBN: 978-91-87099-21-2 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Introduktion... 6 Ungdomars

Läs mer

Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - Ungdomar i öppenvård år Mikael Dahlberg & Mats Anderberg ISBN: 978-91-87099--5 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Introduktion... 6 Ungdomars

Läs mer

Unga vuxna vet bäst själva vad de behöver! PÅBÖRJAT ARBETE MED ATT INVOLVERA UNGDOMAR I UTVECKLINGSARBETET DÄR VI TILLSAMMANS PROVAR VÄGAR FRAMÅT.

Unga vuxna vet bäst själva vad de behöver! PÅBÖRJAT ARBETE MED ATT INVOLVERA UNGDOMAR I UTVECKLINGSARBETET DÄR VI TILLSAMMANS PROVAR VÄGAR FRAMÅT. Unga vuxna vet bäst själva vad de behöver! PÅBÖRJAT ARBETE MED ATT INVOLVERA UNGDOMAR I UTVECKLINGSARBETET DÄR VI TILLSAMMANS PROVAR VÄGAR FRAMÅT. Dagens seminarium Presentation av Misa Ung Nuläget - Psykiskhälsa

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Inskrivning text, IKM-DOK

Inskrivning text, IKM-DOK Inskrivning text, IKM-DOK Individkod: Datum för intervju: Placerande kommun: Intervjuare: Inskriven: (A,B) Allmän information Klienten är en 39-årig man. Han är svensk medborgare och är född i Sverige.

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.

Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete. Psykisk hälsa, ohälsa Rapport om pågående arbete ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Ing-Marie Wieselgren och Zophia Mellgren Kort information och lite diskussion: 1. Handlingsplanen

Läs mer

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Bert Gren, specialist i klinisk psykologi Utvecklingsledare för IKMDOK IKM, Växjö universitet Social Resursförvaltning, Göteborgs stad Svenska Kommunförbundet och

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017 Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk Beroendedagen, 14 sept 2017 Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs

Läs mer

Nationellt perspektiv

Nationellt perspektiv Nationellt perspektiv Sammandrag ur Socialstyrelsens lägesrapport Individ- och familjeomsorg 2017 Områden Social barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Våld i nära relation Missbruks- och beroendevård

Läs mer

Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem- tillämpning av LVU

Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem- tillämpning av LVU Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-05-02 Handläggare Anna Forsström Telefon: 08-50825085 Carolina Morales Telefon: 08-50825146 Till Socialnämnden

Läs mer

Vikten av att ta fram kunskapsbaserade analyser av gruppen unga vuxna och en strategi för arbetet framåt

Vikten av att ta fram kunskapsbaserade analyser av gruppen unga vuxna och en strategi för arbetet framåt SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-08-08 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Vikten av att ta fram

Läs mer

Verksamhetsområde Social utveckling

Verksamhetsområde Social utveckling Trestad 2 2012-2014 Fokus: Cannabis Dubbla målgrupper, ungdomar och vuxna nära ungdomar (föräldrar, professionella, föreningar) Utgår från storstädernas förutsättningar och från det som görs idag Verksamhetsnära

Läs mer

Adolescents selling sex and sex as self injury

Adolescents selling sex and sex as self injury Adolescents selling sex and sex as self injury Cecilia Fredlund, medicine doktor, BUPs forskningsenhet, Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN), Institutionen för klinisk och experimentell

Läs mer

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)

Läs mer

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/

Läs mer

Ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mats Anderberg, IKM, Institutionen för pedagogik

Ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mats Anderberg, IKM, Institutionen för pedagogik Ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mats Anderberg, IKM, Institutionen för pedagogik Innehåll Några sanningar och myter om ungdomars alkohol- och cannabisanvändning Några alkohol- och narkotikatrender

Läs mer

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet Martin Forster Karolinska Institutet Risk- och skyddsfaktorer för suicidalitet Individuella riskfaktorer Depression/ångest (1,5,8,10-12,14,15) Missbruk eller

Läs mer

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Varför är det såhär & vad ska vi göra? Aldrig förr har så få ungdomar använt alkohol och narkotika

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Det övergripande målet för ANDTpolitiken ligger fast Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska

Läs mer

Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården)

Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården) Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården) Varför ska vi återkoppla? För att öka klientens delaktighet i

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

SKL Handlingsplan år

SKL Handlingsplan år SKL Handlingsplan 13-29 år Framtagen via MILK Missbruk inom Landsting och Kommun 43 förslag som riktar sig till SKL, staten, kommuner och regioner Formuleras som bör och ska Riktar sig till beslutsfattare

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR PREVENTIONSCENTRUM -EUROPAFORUM TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-0487/2010 SID 1 (5) 2010-09-28 Handläggare: Olavi

Läs mer

UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem

UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem Kvalitetsutveckling av missbruksvården i Sverige UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem IKMDOK Ett samarbete mellan IKM, Linnéuniversitet och Journal

Läs mer

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.

Läs mer

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation

Läs mer

Ny nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten

Ny nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten 1 Ny nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten Linda Brännström, ANDT-samordning Linda.brannstrom@folkhalsomyndigheten.se ANDT-strategin

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se LoRDIA

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts genom

Läs mer

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2008 januari juni HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för

Läs mer

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Fördjupad analys och handlingsplan

Fördjupad analys och handlingsplan Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård

Läs mer

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Varför en social investeringsfond? Bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade

Läs mer

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) 1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande Rosaria Galanti, professor, projektledare

Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande  Rosaria Galanti, professor, projektledare Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande www.kupolstudien.se Rosaria Galanti, professor, projektledare VÄLKOMNA! Kupols sista år i skolan Nyheter på teamfronten Var står vi nu? Rosaria Galanti 9/8/2016

Läs mer

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga Regeringsbeslut III:4 2017-02-16 S2017/01014/FS Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Olof Bäckman och Anders Nilsson Statistikfrämjandets dagar 2014 Brottslighet, missbruk och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Läs mer

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt

Läs mer

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning Varför är frågan om unga och sex mot ersättning

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av

Läs mer

Exempelsamling Logikmodeller

Exempelsamling Logikmodeller Exempelsamling Logikmodeller Ett sätt att åskådliggöra kopplingen mellan övergripande mål, delmål, aktiviteter och mätpunkter (indikatorer) är att strukturera i en logikmodell (tabell 1). För att nå tillräcklig

Läs mer

Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården

Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4197 2015-10-23 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Anneli Jäderland Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården Beslut Styrelsen föreslår kongressen

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem tillämpning av LVU

Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem tillämpning av LVU Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-12-12 Handläggare Anna Forsström 08-508 25 085 Maj-Stina Samuelsson 08-508 25 623 Till Socialnämnden

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

BoendeDOK 2014. juni 2015. Brukarnas åsikter

BoendeDOK 2014. juni 2015. Brukarnas åsikter BoendeDOK 2014 juni 2015 Brukarnas åsikter Kortversion av BoendeDOK årsrapport 2014 BoendeDOK - E T T S T R U K T U R E R A T S A M T A L F Ö R B Ä T T R E B O E N D E S T Ö D 1 BAKGRUND Sedan 1 januari

Läs mer

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen Förebygg.nu Göteborg 11 November 2015 Maria Renström Department of Mental Health and Substance Abuse Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen 1 CND side event

Läs mer

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen. Utdrag Protokoll I:8 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8975/FS (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om ett handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av

Läs mer

Stockholmsenkäten 2008

Stockholmsenkäten 2008 SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,

Läs mer