ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem

Transkript

1 ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM)

2 Innehåll Bakgrund Tidigare forskning Syfte och metod Resultat Några slutsatser Diskussion

3 Bakgrund I Lavinartad ökning av ADHD-diagnoser och medicinering såväl i världen som i Sverige ( %) Stora geografiska skillnader i förekomst både mellan och inom länder 2-5 gånger vanligare att pojkar har en ADHD-diagnos Andelen flickor med ADHD har dock ökat de senaste åren Barn till föräldrar med låg socioekonomisk status får oftare ADHD-diagnos Barn till föräldrar med missbruksproblem och/eller psykiska problem får oftare ADHD-diagnos Några tänkbara förklaringar till ökningen: - Förändringar i DSM:s formuleringar - Omfattande marknadsföring från läkemedelsföretag - Skolan kräver diagnos för särskilt stöd - Påtryckningar från föräldrar och patientföreningar Överrepresentation av ADHD-diagnoser hos ungdomar i samhällsvård

4 Födelsemånadens betydelse för ADHDmedicinering (Morrow et al. 2012)

5 Slutsatser (Morrow et al. 2012) Pojkar födda i december var 30 % mer benägna att diagnosticeras med ADHD än pojkar födda i januari Flickor födda i december var 70 % mer benägna att få en ADHD-diagnos än flickor födda i januari Pojkar har en 41%:s större risk och flickor 77 %:s större risk att få ett läkemedel för behandling av ADHD om de är födda i december än om de är födda i januari Barns omognad diagnosticeras som ADHD Potentiella skador av överdiagnostik och överförskrivning (negativa effekter på sömn, aptit och tillväxt samt en ökad risk för hjärt- /kärlsjukdomar)

6

7

8 Tidigare forskning I Starka samband mellan ADHD-diagnos i barndom och ökad risk för tobaks-, alkoholoch narkotikaanvändning som ungdom/ung vuxen Ungdomar med ADHD (jämfört med ungdomar utan diagnos): - debuterar tidigare med narkotika - har en mer frekvent droganvändning - använder flera olika preparat - använder tyngre droger - utvecklar i högre grad missbruksproblem (dubbelt så stor risk) Ungdomar med både ADHD och missbruksproblem (jämfört med ungdomar med missbruksproblem men utan diagnos): - har oftare psykiska problem (sömnproblem, depression, uppförandestörning) - har oftare erfarenheter av psykiatrisk vård, tidigare behandling för missbruksproblem eller av rättsväsende - har en förhöjd risk att råka ut för/skadas i olyckor - har oftare konflikter med föräldrar, syskon och jämnåriga - har oftare problem i skolan - har en ökad risk för social exkludering Ah

9 Tidigare forskning II Ungdomar med både ADHD och missbruksproblem i behandling (jämfört med ungdomar med missbruksproblem men utan diagnos): - Har en ökad risk för dropout - Har återfall i högre grad - Har sämre behandlingsresultat Andra studier visar inte på några sådana skillnader alls Medicinering vid behandling av ADHD i unga år kan: - Minska risken för att utveckla problem med tobak, alkohol och narkotika - Öka risken för att utveckla problem med tobak, alkohol och narkotika - Sakna påverkan på utveckling av problem med tobak, alkohol och narkotika

10 Studiens syfte och metod Studiens syfte är att kartlägga utveckling och lokal förekomst avseende ADHD-diagnoser hos ungdomar som påbörjar en öppenvårdskontakt för sina missbruksproblem samt hur diagnosen relateras till deras sociala förhållanden, droganvändning samt psykiska hälsa ungdomar som skrivits in på en Maria-mottagning under Flickor 27 % och pojkar 73 %, medelålder 17 år UngDOK-intervjuer Har du någon neuropsykiatrisk diagnos? Om ja, vilken? Undersökningsgruppen kategoriserades i två undergrupper: 1. Ungdomar med ADHD-diagnos (17 %) 2. Ungdomar utan ADHD-diagnos (83 %) Bearbetning och analys med stöd av SPSS (Chi2 och t-test)

11 Maria-mottagningarna Ett växande koncept i Sverige Öppenvårdsmottagningar Samverkan mellan kommun och landsting UngDOK Rådgivning Anhörigstöd Behandlingsmetoder: - MI - HAP, Cannabisprogram - KBT - BSFT, andra familjeterapeutiska inriktningar

12 Ungdomar med ADHD-diagnos på Maria-mottagningarna Pojkar Flickor Totalt

13 Lokal förekomst av ADHD-diagnoser ADHD 5 0

14 Könsfördelning för ungdomar med respektive utan ADHD-diagnos Ej ADHD ADHD Flickor 284 Pojkar

15 Uppväxtvillkor för grupperna ADHD Ej ADHD Ek probl uppv Missbr uppv Psyk pr uppv Våld uppv Familjehem institution

16 Sociala förhållanden för grupperna ADHD Ej ADHD Saknar syssels Fritid Skolproblem Läs/skriv Umg vänner drog Umg vänner brott Dömd brott Utsatt brott

17 Droganvändning i grupperna primär drog ADHD Ej ADHD Alkohol Cannabis Övrig narkotika

18 Droganvändning i grupperna ADHD Ej ADHD , Regelbunden tobaksanv Riskfylld alk 2-3 dagar el mer Debutålder Blandmissbr Tidigare missbruksvård

19 Psykisk hälsa hos grupperna ADHD Ej ADHD 0

20 Sammanfattande resultat Påtaglig ökning under den senaste treårsperioden Över en femtedel av de ungdomar som påbörjar kontakt med en Maria-mottagning uppger att de har en ADHD-diagnos Andelen flickor är nästan lika stor som andelen pojkar De lokala skillnaderna är stora Det finns både likheter och skillnader mellan grupperna med och utan diagnos - Gruppen med ADHD har svårare uppväxtvillkor - Gruppen med ADHD har en något svårare social situation - Grupperna är mer lika när det gäller droganvändning - Gruppen med ADHD är överlag mer psykiskt belastad En stor andel av ungdomar med ADHD saknar pågående psykiatrisk kontakt

21 Diskussion Kan social belastning förklara ADHD-diagnosticering hos ungdomarna? I vilken grad speglar den höga och ökande andelen av ADHD-diagnoser hos ungdomar med missbruksproblem samhällets förändrade syn på normalitet och avvikelse? Ses diagnosticering och medicinering som lösning på komplexa sociala problem? Hur kan den stora lokala variationen förstås? Hur ser inflytandet ut från föräldrar, skola, socialtjänst och sjukvård? Risk för överdiagnostik och överförskrivning av ADHD-medicin? Risk för stigmatisering som kan påverka livet på lång sikt?

22 Mellan normalitet och avvikelse Avvikelse Normalitet Linnéuniversitetet