Ensamkommande ungdomars kontakt med. Maria-mottagningarna i Sverige. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik
|
|
- Elsa Hellström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ensamkommande ungdomars kontakt med Maria-mottagningarna i Sverige Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik mikael.dahlberg@lnu.se
2 Introduktion I medier och tidskrifter har ensamkommande ungdomars droganvändning de senaste åren fått stor uppmärksamhet och företeelsen har inte sällan lyfts fram som ett omfattande och eskalerande samhällsproblem. De lever på storstädernas gator, begår kriminella handlingar, utnyttjas sexuellt och är beroende av droger, vanligen av tyngre preparat som heroin och kokain. Sveriges regering har uppdragit åt myndigheter att kartlägga omfattningen och typen av narkotikavanor bland ensamkommande barn och unga upp till 21 år (Regeringskansliet 2017). Uppdraget att genomföra nämnda kartläggning lämnades bl.a. till Folkhälsomyndigheten. Kartläggningen ska utgå från de data som finns registrerade i forskningsdatabasen IKMDOK och kopplas till relevant forskning inom området.
3 Syfte Rapportens övergripande syfte är att bidra med kunskap om ensamkommande ungdomar i relation till användning av alkohol och narkotika. Syftet är dels att kartlägga alkohol- och narkotikaproblem hos ensamkommande ungdomar som har påbörjat en vårdkontakt med en Maria-mottagning, dels att sammanställa befintlig forskning inom området. Ett ensamkommande barn är ett barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skild från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Definitionen omfattar såväl asylsökande som icke-asylsökande barn. (Länsstyrelserna 2017, s. 7).
4 Metod Litteraturgenomgång med följande sökord: unaccompanied minors, young refugees, young asylum seekers i kombination med substance use, substance abuse, substance misuse, drug use, drug abuse och alcohol. Totalt 31 publikationer. Baseras på underlag från de data som samlats in av Maria-mottagningarna i de 12 städer (Eskilstuna, Göteborg, Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Linköping, Malmö, Nacka, Norrköping, Solna, Stockholm och Södertälje). Urvalet bestod av 1374 ungdomar som påbörjade kontakt under perioden , därav 95 ensamkommande ungdomar. Inskrivningsintervjun innehåller sammanlagt 75 frågor, varav 40 valdes för kartläggningen. UngDOK har i en nyligen genomförd valideringsstudie bedömts ha en tillfredsställande psykometrisk kvalitet (Dahlberg et al. 2017).
5 Metod Frågeområden i UngDOK A. Adm. uppgifter B. Sociodem. information C. Behandlingskontakt D. Boende & Försörjning E. Sysselsättning F. Alkohol, droger och tobak G. Behandlingshistoria H. Kriminalitet I. Uppväxt och uppväxtmiljö J. Utsatt för våld K. Familj och relationer L. Fysisk hälsa M. Psykisk hälsa N. Avslutande frågor
6 Social situation och uppväxtvillkor EKB N=95 Övriga N=1279 Totalt N=1374 p-värde Gymnasiebehörighet Skolproblem Läs- och skrivsvårigheter Fritidsaktivitet Problem i uppväxtmiljö Ekonomi Missbruk Psykiska problem Misshandel/våld
7 Användning av alkohol och narkotika EKB N=95 Övriga N=1279 Totalt N=1374 p-värde Riskfylld alkoholkons. Primär drog Alkohol Cannabis Övrig narkotika Debutålder (år) Hög användningsfrekv. Blandmissbruk Injicerat ngn gång , , ,
8 Vilken är din egen främsta anledning till kontakten med vår enhet? Extern motivation Intern motivation Extern/intern
9 Kriminalitet och våldsutsatthet EKB Övriga
10 Psykisk hälsa vid inskrivning, självrapporterade problem senaste 30 dagarna EKB Övriga
11 Typ av trauma eller allvarlig händelse? Trauma från hemland Trauma från flykt Trauma från både hemland/flykt 28
12 Exempel på utsagor Trauma från hemlandet: - Min äldre bror blev mördad i mitt hemland. - Jag har sett när vänner blivit ihjälskjutna. - Min pappa försvann när jag var liten. Trauma från flykt: - Jag har varit om händelser under flykten till Sverige. - Flykten, med en traumatisk situation där jag tappade bort min mamma och mina bröder. - Det var många av mina kompisar som dog under resan till Sverige, drömmer ibland om deras ansikten.
13 Några slutsatser Förekomsten är 7%, merparten har kontakt med en Maria-mottagning i någon av Sveriges tre storstäder. Ensamkommande har generellt en något mindre allvarlig alkohol- och narkotikaanvändning än övriga, resultat som överensstämmer väl med flera tidigare studier som visat på generellt låga nivåer av missbruksproblem hos gruppen. Eftersom de har kommit ifråga för behandling i relativ tidig ålder, samtidigt som de har en senare debutålder (i många fall sannolikt efter ankomsten till Sverige) och en lägre användningsfrekvens, finns det goda förutsättningar för en positiv utveckling efter avslutad behandling. Ensamkommande ungdomar är emellertid en heterogen grupp och en mindre grupp av dem har en mer omfattande droganvändning, huvudsakligen till följd av svårartade uppväxtvillkor och negativa erfarenheter som har skapat betydande psykosociala problem.
14 Ett kontinuum Få riskfaktorer Många riskfaktorer
Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik
Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-
Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande
Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande Syfte Syftet med denna studie är att belysa samtidig förekomst av psykisk ohälsa
Ungdomar med missbruksproblem. Mikael Dahlberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM)
Ungdomar med missbruksproblem Mikael Dahlberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) I. Bakgrund II. Narkotika och alkohol III. Social situation IV. Psykisk
Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö
Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet
Ungdomar med missbruksproblem några framtida utmaningar
Ungdomar med missbruksproblem några framtida utmaningar IKMDOK-konferensen 1613 Mats Anderberg Mikael Dahlberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) Innehåll
UngDOK. - ett projekt inom Trestad 2. Mikael Dahlberg Annika Hallén Hemb
UngDOK - ett projekt inom Trestad 2 Mikael Dahlberg Annika Hallén Hemb Disposition 1. Trestad 2 och UngDOK 2. Uppgifter från UngDOK 3. Hur uppfattar ungdomar och behandlare UngDOK Trestad 2 projekt UngDOK
Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna
Socialförvaltningen Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-08-10 Handläggare Nina Mörman Aldunge Telefon: 508 25 006 Till Socialnämnden Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid
IKM för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvård
IKM för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvård IKMDOK-konferensen 2018 Mats Anderberg Mikael Dahlberg Vad är IKMDOK? Linnéuniversitetet Deltagande verksamheter Journal Digital IKMDOK:s
Ensamkommande unga och ANDT. Åsa Domeij, utredare
Ensamkommande unga och ANDT Åsa Domeij, utredare Vad ska jag prata om? Resultat av en kartläggning av narkotikavanor bland ensamkommande barn och unga utifrån fyra delstudier inom området. Vad är viktigt
Välkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger?
Välkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger? 2016-10-26. Organisation Social utveckling Verksamhetschef Enhetschef Enhetschef Enhetschef Enhetschef Alkohol, narkotika, dopning och
Tvärsnittsstudie baserad på uppgifter om ensamkommande barn och unga i databasen IKMDOK
[Dokumenttyp] Tvärsnittsstudie baserad på uppgifter om ensamkommande barn och unga i databasen IKMDOK Mikael Dahlberg Mats Anderberg Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 Syfte 3 Definitioner 3 2. Metod 4
Riskfylld alkoholanvändning och narkotikamissbruk. Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM)
Riskfylld alkoholanvändning och narkotikamissbruk Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) Innehåll Bakgrund Syfte och metod Lite resultat Några
ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem
ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) Innehåll Bakgrund Tidigare forskning Syfte
Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö
Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - Ungdomar i öppenvård år 04 Mikael Dahlberg & Mats Anderberg Trestad Storstädernas satsning mot cannabis ISBN: 978-9-87099-4-4 Innehållsförteckning
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.
Intervjuinformation 1. Individkod: 4. Datum för ifyllande av formulär: 2. Vårdtillfälle: 5. Löpnummer: 3. Inskrivningsdatum: 6. Intervjuare/uppgiftslämnare (II+3 siffror): A - Administrativa uppgifter
Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö
Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - Ungdomar i öppenvård år 18 Mikael Dahlberg & Mats Anderberg ISBN: 978-91-87099-21-2 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Introduktion... 6 Ungdomars
Inskrivning text, IKM-DOK
Inskrivning text, IKM-DOK Individkod: Datum för intervju: Placerande kommun: Intervjuare: Inskriven: (A,B) Allmän information Klienten är en 39-årig man. Han är svensk medborgare och är född i Sverige.
UngDOK en intervjumetod för ungdomar med missbruksproblem
UngDOK en intervjumetod för ungdomar med missbruksproblem Göteborg 2015-11-12 Mikael Dahlberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) Innehåll Utgångspunkter
Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö
Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - Ungdomar i öppenvård år Mikael Dahlberg & Mats Anderberg ISBN: 978-91-87099-16-8 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Introduktion... 6 Ungdomars
Regeringsuppdrag att kartlägga narkotikavanor bland ensamkommande barn och unga
Socialdepartementet Handläggare Åsa Domeij Vårt ärendenummer S2017/02634/FS (delvis) Datum 2017-12-14 Regeringsuppdrag att kartlägga narkotikavanor bland ensamkommande barn och unga Solna Folkhälsomyndigheten,
Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö
Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - Ungdomar i öppenvård år Mikael Dahlberg & Mats Anderberg ISBN: 978-91-87099--5 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Introduktion... 6 Ungdomars
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg
Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers
UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem
Kvalitetsutveckling av missbruksvården i Sverige UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem IKMDOK Ett samarbete mellan IKM, Linnéuniversitet och Journal
Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö
Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar i öppenvård år Mikael Dahlberg & Mats Anderberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Introduktion... 6 Ungdomars användning av alkohol
Verksamhetsområde Social utveckling
Trestad 2 2012-2014 Fokus: Cannabis Dubbla målgrupper, ungdomar och vuxna nära ungdomar (föräldrar, professionella, föreningar) Utgår från storstädernas förutsättningar och från det som görs idag Verksamhetsnära
Hållbar stad öppen för världen
Bakgrund Göteborgs Stad har beslutat att undersöka omfattningen av det tunga narkotikamissbruket. (beslut i Social resursnämnd 28-12-19) 2 Definition Definitionen av tungt narkotikamissbruk: personer,
Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö
Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - Ungdomar i öppenvård år 2013 Maria Almazidou, Mats Anderberg, Mattias Borg, Mikael Dahlberg, Kari Kainulainen, Ingegerd Nilsson, Terese Saras och
Kunskapsbaserad vård för ungdomar med missbruksproblem. Mats Anderberg & Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik
Kunskapsbaserad vård för ungdomar med missbruksproblem Mats Anderberg & Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Innehåll En kunskapsbaserad vård Projektets utgångspunkter Könsskillnader och heterogenitet
Implementering av metoder för att upptäcka spelproblem bland vuxna och unga. Mats Anderberg, IKM Växjö
Implementering av metoder för att upptäcka spelproblem bland vuxna och unga Mats Anderberg, IKM Växjö 2018-12-11 Innehåll Bakgrund till projekten Förekomst av spelproblem i olika klientgrupper inom socialtjänsten
Välkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger?
Välkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger? 2016-10-26. Organisation Social utveckling Verksamhetschef Enhetschef Enhetschef Enhetschef Enhetschef Alkohol, narkotika, dopning och
Orientering i bedömningsinstrumentet DOK
Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Bert Gren, specialist i klinisk psykologi Utvecklingsledare för IKMDOK IKM, Växjö universitet Social Resursförvaltning, Göteborgs stad Svenska Kommunförbundet och
Ensamkommande barn De mest utsatta!
Ensamkommande barn De mest utsatta! Etthundra-åttiotusen asylsökande väntar i Sverige idag..här finns över trettiotusen ensam-kommande barn. och dessutom ska sextio till åttiotusen avvisas.. Asylsökande
Ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mats Anderberg, IKM, Institutionen för pedagogik
Ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mats Anderberg, IKM, Institutionen för pedagogik Innehåll Några sanningar och myter om ungdomars alkohol- och cannabisanvändning Några alkohol- och narkotikatrender
Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö
Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet
DOK 2011 Inskrivning. Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII):
1 Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII): 2. Vårdtillfälle: 3. Inskrivningsdatum: 4. Datum för ifyllande av formulär: 5. Löpnummer: 6. Intervjuare/uppgiftslämnare: A - Administrativa uppgifter A1.
MET för ungdomar IKMDOK. Helen Falck och Olga Ott
MET för ungdomar IKMDOK Helen Falck och Olga Ott MET för ungdomar Historik MET Motivational Enhancement Therapy utvecklades ursprungligen för vuxna med alkoholproblem i USA på 1990-talet. Studier hade
Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län
Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15
Ungdomar med missbruksproblem och skolsvårigheter. Mats Anderberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande
Ungdomar med missbruksproblem och skolsvårigheter Mats Anderberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande Innehåll En kort bakgrund till studien Ungdomar med missbruksproblem och deras svårigheter
Cannabis och unga rapport 2012
Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk
En longitudinell studie av Maria-mottagningarnas ungdomar Sammanfattande slutrapport för
En longitudinell studie av Maria-mottagningarnas ungdomar Sammanfattande slutrapport för 2016-2018 Mats Anderberg & Mikael Dahlberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvården
Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga
Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag
Screening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Personer intagna på SiS LVM-hem 2012
Institutionsvård i fokus n nr 5 2013 Personer intagna på SiS LVM-hem 2012 En tabellsammanställning av DOK inskrivningsintervju Institutionsvård i fokus ges ut av Statens institutionsstyrelse, SiS. Serien
UngDOK Manual för intervjuformulären
En rapport från Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvården, IKM UngDOK Manual för intervjuformulären Mikael Dahlberg, Mats Anderberg UngDOK Manual för intervjuformulären
Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården)
Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården) Varför ska vi återkoppla? För att öka klientens delaktighet i
Lokal uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö
Lokal uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg, Mattias Borg, Mikael Dahlberg, Catharina Davidsson, Alexander Holmstedt, Kari
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen
Skadlighetssgradering av legala och illegala droger en översikt av kunskapsläget. Jonas Berge, AT-läkare, doktorand, Lunds universitet
Skadlighetssgradering av legala och illegala droger en översikt av kunskapsläget Jonas Berge, AT-läkare, doktorand, Lunds universitet Klassificeringssystem för narkotika i många länder och inom FN och
BoendeDOK. Inflyttning
GÖTEBORGS STAD SOCIAL RESURSFÖRVALTNING BoendeDOK Inflyttning IKMDOK-Boende Inskrivning 2012 Generella svarskoder: N = Ej relevant, X = Klienten vill ej svara, V = Vet ej, Z = Frågan har ej ställts Social
Inledning Sammanfattning
Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till
Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se
Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
BoendeDOK 2014. juni 2015. Brukarnas åsikter
BoendeDOK 2014 juni 2015 Brukarnas åsikter Kortversion av BoendeDOK årsrapport 2014 BoendeDOK - E T T S T R U K T U R E R A T S A M T A L F Ö R B Ä T T R E B O E N D E S T Ö D 1 BAKGRUND Sedan 1 januari
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,
Ungdomars och föräldrars röster och behov i det drogförebyggande arbetet
Ungdomars och föräldrars röster och behov i det drogförebyggande arbetet Anna William-Olsson och Therese Holmkvist Stockholms stad The Capital of Scandinavia Kontexten, delprojektet Ungdom i storstad 2012-2015
Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09
Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Alingsås 328.5 315.5 Attunda 325 346 334 322 Blekinge 299.5 300.5 Borås 328.5 310.5 Eksjö 297.5 Eskilstuna 316 307.5 Falu Gotland 318.5 Gällivare 297 Gävle
Polisens arbete med ensamkommande barn som begår brott
Polisens arbete med ensamkommande barn som begår brott Maria Pettersson Civil utredare. Arbetar med ungdomsutredningar, Lokalpolisområde Södermalm, Polisen Stockholm city. E-post: maria-y.pettersson@polisen.se.
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning
Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige
Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL
Stockholmsenkätens länsresultat 2010
Stockholmsenkätens länsresultat Spindelklubben den 7 september Kaisa Snidare, länssamordnare Länsstyrelsen i Stockholms län Stockholmsenkäten i Stockholms län deltog 18 hemkommuner i undersökningen Åk
Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen
Förebygg.nu Göteborg 11 November 2015 Maria Renström Department of Mental Health and Substance Abuse Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen 1 CND side event
Beroendemottagningarna i Gävleborgs län
Arbetsrapport 2011:2 Beroendemottagningarna i borgs län Sammanställning av besökarstatistik första halvåret 2010 Ann Lyrberg Annika Almqvist Per Åsbrink Arbetsrapport 2011:2 FoU Välfärd Region borg Grafisk
Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011
Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011 Mats Anderberg Mikael Dahlberg Karin Patriksson Kunskapskällar n Rapport 2012:1 1 Innehållsförteckning Göteborgs Stad, Social resursförvaltning Kunskapskällar
Pedagogisk gruppverksamhet Barnfokus 7-20 år För hela familjen Politiskt och religiöst obundet BIV startades i Malmö 2004 och BIS 2007 av IM och
BIS-deltagarna Familjerna och de ensamkommande ungdomarna har bott i krigsdrabbade länder vilket påverkar både de ensamkommande barnen/ungdomarna och familjerna. Många har också utsatts för diskriminering
DUDIT-E Drug Use Disorders Identification Test
Formuläret DUDIT-E Drug Use Disorders Identification Test Bilaga 1 DUDIT-E Drug Use Disorders Identification Test Löp nr: Man Kvinna Ålder Så ofta använder jag följande substanser: (se DUDIT droglistan)
ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen ASI08, med
ANDT-strategi för Värmdö kommun
ANDT-strategi för Värmdö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-21 152 1 Inledning... 3 2 Nationella och regionala mål... 3 2.1 Nationell strategi... 3 2.2 Regional strategi... 4 3 Värmdö kommuns
Personer intagna på SiS LVM-institutioner 2009
Allmän SiS-rapport 2010:7 Personer intagna på SiS LVM-institutioner 2009 En sammanställning av DOK inskrivningsintervju Förord En viktig uppgift för Statens institutionsstyrelse, SiS, är att dokumentera
Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
UngDOK Manual för intervjuformulären 2016
En rapport från Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbrukarvård, IKM UngDOK Manual för intervjuformulären 2016 Mats Anderberg, Mikael Dahlberg UngDOK Manual för intervjuformulären
Skolan som arena för ANDT-prevention
Skolan som arena för ANDT-prevention Utvärdering av kontraktsmetoden Johanna Hulldin & Susanna Geidne Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Syfte Att förbättra kunskapsbasen
Vikten av att ta fram kunskapsbaserade analyser av gruppen unga vuxna och en strategi för arbetet framåt
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-08-08 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Vikten av att ta fram
Frågeområde alkohol och droger
Frågeområde alkohol och droger Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg Riskabel alkoholkonsumtion bygger på screeningtestet Alcohol Use Disorder Identification Test (AUDIT). AUDIT utvecklades av WHO
Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog
Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod
Trestad2 - storstädernas satsning mot cannabis
Trestad2 - storstädernas satsning mot cannabis Ulla Kungur, Göteborg Anders Eriksson, Stockholm Mats Glans, Malmö Cannabissituationen Stockholm Göteborg Malmö Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika
Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika
Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet
Poängberäkning(CS) matematiskt sammanvägda mått. ASI Composite score
Poängberäkning(CS) matematiskt sammanvägda mått ASI Composite score Poängberäkning (CS) matematiskt sammanvägda mått I utvärderings- och forskningssammanhang är behovet av mätnoggrannhet (reliabilitet)
Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
2011-03-07 Material Rapportserien Nr 8 Narkotikasituationen i Norden... 40,00 Nr 12 Totalkonsumtionsmodellen. En forskningsöversikt... 40,00 Nr 14 Sverige, EG och alkoholpolitiken. En konferensrapport...
Droganvändning bland äldre
Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen
Stockholmsenkäten Stockholms län 2018
1 (5) Enheten för social utveckling Kaisa Snidare Stockholmsenkäten Stockholms län 2018 Stockholmsenkäten är en enkätundersökning med frågor som rör ungdomars alkohol- och drogvanor, brott och trygghet,
Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete
Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT
Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008
Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.
Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.
Referensmaterial ASI 2008 Klicka eller tryck här för att ange text. Referensmaterial ASI Som en del av forskningsprojektet Referensmaterial för bättre användning av ASI-intervjun genomfördes i oktober
Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost
Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar
Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol
1(1) Livsstilsstudien 21 delrapport om tobak och alkohol Bakgrund I Danderyd genomförs sedan 24 den så kallade Livsstilsundersökningen (eller i vissa kommuner kallad Stockholmsenkäten) vartannat år av
ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127
ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA Sex som självskadebeteende Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127 Vilka är vi? Caroline Öhman Emma Svanholm Vi som arbetar på Tjej- och Killmottagningen är barnmorskor
Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags
SET LIVSKUNSKAP Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags ibland Varför r Livskunskap i skolan? 28% 26% Hjärtkärlsjukdomar Psykisk ohälsa tumörer 10% 15% 24% skador Övrigt
BoendeDOK. Utflyttning V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R
GÖTEBORGS STAD SOCIAL RESURSFÖRVALTNING BoendeDOK Utflyttning 0 V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R UTFLYTTNINGSFORMULÄR A - Administrativa uppgifter B - Bakgrundsinformation
Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr
Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Varför är det såhär & vad ska vi göra? Aldrig förr har så få ungdomar använt alkohol och narkotika
Att må dåligt en orsak till missbruk och beroende?
Att må dåligt en orsak till missbruk och beroende? tema Fred Nyberg Professor i biologisk beroendeforskning, Uppsala universitets forum för läkemedels och drogberoende (U-FOLD), Institutionen för farmaceutisk
Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn leg.psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Till dig som är tonårs förälder i Solna
Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
RVP ett nytt relationsvåldsprogram inom Kriminalvården David Ivarsson Leg. Psykolog Enheten för behandling Kriminalvården
2018-10-17 RVP ett nytt relationsvåldsprogram inom Kriminalvården David Ivarsson Leg. Psykolog Enheten för behandling Kriminalvården Utgångspunkter Tydligt samband mellan problematiskt drickande och partnervåld
Svensk narkotikapolitik en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa
Svensk narkotikapolitik en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa Svensk narkotikapolitik en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa Narkotikapolitiken
Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?
Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Ungdomstiden
Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk
Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!