Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags

Transkript

1

2 SET LIVSKUNSKAP

3 Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags ibland

4 Varför r Livskunskap i skolan? 28% 26% Hjärtkärlsjukdomar Psykisk ohälsa tumörer 10% 15% 24% skador Övrigt

5 ETT RÄKNER KNE- EXEMPEL

6 Normalgrupp = 90 elever Riskgrupp = 7 elever Problemgrupp = 3 elever

7 Relativ risk (RR) att utveckla ett asocialt beteende RR = 10% = 9 vuxna RR = 25% = 2 vuxna RR = 40% = 1 vuxen

8 Riskfaktorer på individnivå koncentrationsproblem dålig anknytning till skolan tidig alkoholdebut mobbning aggressivitet dålig impulskontroll låg g självk lvkänsla

9 Riskfaktorer på familjenivå Konflikter i familjen Brist påp kärlek, omsorg och stöd Brist påp tillsyn och uppfostran Brist påp familjetraditioner Låga förväntningar Kommunikationssvårigheter Fysisk misshandel

10 Riskfaktorer skola/samhälle lle Koncentrationssvårigheter righeter Att ha mobbat någon n Att ha skolkat Bostadsområde de Socioekonomiskt

11 Relation mellan skolk och avhopp från n skolan Sen ankomst Frånvaro Frånvaro hela dagar Frånvaro längre perioder Avhopp Kearney, 2003

12 Skolk och psykosocial anpassning under tonåren Elever som skolkar regelbundet är r ofta ett eller två år r efter sina kamrater i läsning, l skrivning och matematiska färdigheter. f

13 Skolk och psykosocial anpassning under tonåren Samtliga undersökningar visar att skolkande elever är överrepresenterade när n r det gäller g missbruk och ungdomskriminalitet. Eleverna som missbrukar tobak, alkohol och tidigt debuterar med narkotika kännetecknas k av att de oftare har det svårt i skolan, känner k mindre engagemang, vantrivs, saknar framtidsplaner och skolkar.

14 Skolk och psykosocial anpassning Skolk har visat sig vara den viktigaste prediktorn för r kriminalitet, missbruk och asocialt beteende senare i livet.

15 Skyddsfaktorer Att bli sedd och ha en ömsesidig relation till åtminstone en vuxen utanför r familjen Att goda sociala nätverk n utvecklas Att det finns tydliga ramar och en trygg struktur Att fåf möjlighet att utveckla social och emotionell kompetens

16 Skyddsfaktorer hos individen Positiv självk lvkänsla Konflikthanteringsförm rmåga Känslohanteringsförmåga Framtidstro

17 Skyddsfaktorer påp familjenivå Öppen kommunikation Anknytning Aktiv uppfostran Demokratisk familj Restriktiv drog policy Familjesammanhållning llning Positiva uppfostringsstrategier

18 Lägre sannolikhet för f r problem, t ex droganvändning ndning och psykisk ohälsa Minska riskfaktorer Förstärkarka skyddsfaktorer Livskunskap

19 KASAM KÄNSLA AV SAMMANHANG Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Antonovsky,, Hälsans H mysteri

20 SET-de fem delmomenten Empati Hantera sina känslor Motivation Själv lvkänne- dom Hantera Förhållanden Att förstf rstå och respektera hur andra känner k sig och uppskatta att människor känner olika Att veta varför man känner k påp ett visst sätt s och hur man ska handskas med sin ångest,rädsla och sorg Att kunna rikta sina känslor mot ett visst mål, att arbeta långsiktigt och stå ut med att utdelningen kommer först f senare Att vara observant påp sina känslor k och veta vad man känner här h r och nu Social kompetens och att kunna hantera andras känslor

21 Teman Problemlösning Hantera starka känslork Lika-Olika Värderingsövningar Konflikthantering Tolka bilder och berättelser Göra mer av det man mår m r bra av Stå emot kompistryck

22 Teman Kunna säga s NEJ Läsa av människor m och situationer Samarbetsövningar Veta vad man kännerk Lyssna och föra f fram budskap Sätta upp mål m l och arbeta mot dem Ge och fåf positiv feedback Stresshantering-avslappning avslappning,, massage

23