Samverkansprojekt i Husie. Cecilia Ljung Ulrika Lindström

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Samverkansprojekt i Husie. Cecilia Ljung Ulrika Lindström"

Peter Hellström
för 8 år sedan
Visningar:

1 CAP-i-skolan Samverkansprojekt i Husie Cecilia Ljung Ulrika Lindström

2 CAP (Children Are People) Ett pedagogiskt stöd- och utbildningsprogram för r barn och ungdomar till föräldrar f med känslomässig ssig sjukdom. Med känslomk nslomässig ssig sjukdom menas kemiskt beroende (alkohol, narkotika, tabletter), personlighetsförändring/psykisk ndring/psykisk sjukdom, eller upplevelser av hot och/eller våld v i familjen.

Med känslomk nslomässig ssig sjukdom menas kemiskt beroende (alkohol, narkotika,

3 Teman Känslor Försvar Familjen Kemiskt beroende Psykisk sjukdom Våld i familjen Risker och val Självk lvkänsla

4 Syfte med CAP-grupper Att ge barn och ungdomar en ökad självk lvkänsla genom att i grupp fåf träffa andra jämnj mnåriga barn med liknande erfarenheter och påp så sätt kunna känna k igen sig i andra. Att skuldavlasta barnen i att den känslomk nslomässiga ssiga sjukdomen i familjen inte är r deras fel genom att stärka dem i sin egen identitet och roll. Det är r inte heller deras ansvar att se till att föräldern f blir bra igen. Att förebygga f utvecklingen av egen känslomk nslomässig ssig sjukdom genom att ge dem kunskap och möjlighet m att i grupp diskutera och uttrycka sina känslor k och tankar, bli medvetna om sina behov och egna möjligheter m att göra g aktiva val i livet samt dela sina upplevelser med andra.

Det är r inte heller deras ansvar att se till att föräldern f blir bra igen.

5 CAP-i-skolan Idén n föddes f ur svårigheterna att rekrytera barn till ursprungsgrupperna: Om inte barnen kommer till CAP så får r CAP komma till barnen!

6 Omarbetning av programmet I samarbete med Jette Boberg, handledare och utbildare med upphovsrätt tillprogrammet i Malmö. Anpassades till bredare och mer generell målgrupp. Känslomässig ssig sjukdom får f r mindre fokus. Mer fokus påp andra teman som känslor, k självk lvkänsla och barns rättigheter. r

Anpassades till bredare och mer generell målgrupp.

7 Ny målgruppm De barn som inte brukar uppmärksammas särskilt mycket, varken i klassen eller hos socialtjänsten: Tysta och ängsliga barn. Osynliga Tapetblommor

8 Syfte och mål m l med projektet Hitta nya vägar v att nå/fn /fånga upp de barn/ungdomar som tillhör r den ursprungliga målgruppen. m Stärka de mer ängsliga och tysta barnen. Främja tryggheten påp skolan.

9 Projektplan Programmet omarbetas i samarbete med Jette Boberg. Ht 2006: Första F gruppen startar med två gruppledare från n Husies öppenvård. Ht 2006: Skolkurator genomgår r gruppledarutbildning. Vt 2007: Andra gruppen startar med kurator som gruppledare tillsammans med en gruppledare från Husies öppenvård. Vt 2007: Skolsköterska genomgår r gruppledarutbildning. Ht 2007: Projektet fortsätter tter i skolans regi, med skolsköterska och skolkurator som gruppledare.

Ht 2006: Skolkurator genomgår r gruppledarutbildning.

10 Grupperna Gruppstart ht elever från åk k 3 (vt 6 stycken) 4 från n respektive klass. Barnen utvalda av sina respektive lärare. l Ett erbjudande en möjlighet. m

11 Effekter / Resultat Lärare fick fylla i skattningsformulär r i samband med start och avslut. Gruppledarna förde f utvärderande samtal med lärarna l efter varje gruppavslut. Gruppledarna genomförde utvärderingsintervjuer enskilt med barnen.

Gruppledarna förde f utvärderande samtal med lärarna l

12 Effekter/Resultat Ökat självf lvförtroende: Vågar säga s nej Vågar räcka r upp handen Vågar säga s vad de tycker Normaliserande: Ser att man inte är r ensam Ökad koncentration Större medvetenhet kring sina egna och andras känslor k och försvar. f Större förstf rståelse för f r sig själv och andra.

r ensam Ökad koncentration Större medvetenhet kring sina egna och andras

13 Effekter / Resultat goda exempel: En flicka kunde be om hjälp i klassrummet utan att gråta. Ett barn hade lärt l sig att diskutera konflikt påp ett nytt sätt. Ett annat barn var mer medveten om och koncentrerad på skolarbetet. En lärare l hade lagt märke m till att ett par barn hade tuffat till sig och numer klarade och vågade v tala om vad de vill för f r såväl s l lärare l som kamrater. En lärare l kunde se en tydlig förbf rbättring av ett barns självf lvförtroende.

Ett annat barn var mer medveten om och koncentrerad på skolarbetet.

14 Effekter / Resultat goda exempel: En flicka sade efter gruppens slut att hon lärt l sig våga v räcka r upp handen i klassrummet trots att hon inte var säker s påp svaret. Lärare har noterat att ett par barn som deltagit i gruppen räcker upp handen för f r att svara i större utsträckning. En flicka uppgav att hon vågar v säga s nej i leken oftare. En pojke berättade att han genom avslappningsövningen vningen (som ingår r i varje grupptillfälle) lle) lättare l somnar påp kvällarna. En flicka har lärt l sig att även om någon n skrattar när n r den inte får r vara med sås kan det betyda att den är r ledsen inombords. En pojke har lärt l sig att visa sina känslor k istället för f r att gåg iväg g och gömma g sig, samt att alla familjer bråkar ibland och har problem, - inte bara min.

En pojke berättade att han genom avslappningsövningen vningen (som ingår r i varje grupptillfälle) lle) lättare l somnar påp kvällarna.

15 Projektets fortsättning ttning Nästa rektorsområde enligt samma projektplan 2007/2008. Sista etappen (tredje rektorsområdet) preliminärplaneras rplaneras till hösten h 2011.

Relevanta dokument

Pedagogisk gruppverksamhet Barnfokus 7-20 år För hela familjen Politiskt och religiöst obundet BIV startades i Malmö 2004 och BIS 2007 av IM och

Pedagogisk gruppverksamhet Barnfokus 7-20 år För hela familjen Politiskt och religiöst obundet BIV startades i Malmö 2004 och BIS 2007 av IM och BIS-deltagarna Familjerna och de ensamkommande ungdomarna har bott i krigsdrabbade länder vilket påverkar både de ensamkommande barnen/ungdomarna och familjerna. Många har också utsatts för diskriminering