Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.
|
|
- Ellinor Mattsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning Projektet (FriZon 2005) numera kallat BIFF (Barnen i föräldrarnas fokus) kom i gång1dec.2005 pågick till Nära samarbetspartners i detta är familjerätten i Södertälje och Rädda Barnen. Syftet med detta projekt som numera är permanat verksamhet var att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. Målgrupp var mammor respektive pappor som har eller haft kontakt med familjerätten. Remitterande/rekommenderande instanser är familjerätt, tingsrätt, Frizon, kommunens familjecenter, socialjour dvs. instanser som möter barn och föräldrar i vårdnadstvister. I Biffprojektet har 21 pappor, 24 mammor deltagit, 52 barn vars föräldrar har gått, antingen båda eller endast en av föräldrarna. FOU Södertörn har utvärderat BIFF projektet. Resultat av utvärderingen har redovisats i en tidigare rapport. Sammanfattningsvis kan sägas att de föräldrar som deltagit i Biffutbildningen varit till största delen mkt positiva och att de fått syn på och en ny kunskap om sina barn genom utbildningen. Vi har också bl.a. genom studiebesök och telefonsamtal kunnat se att BIFF- utbildningen uppmärksammast av samarbetspartner och verksamheter i andra kommuner. Fortsättning på Biff projektet var att koppla barngruppsverksamhet till Biff utbildningen samt att arrangera en föreläsning/information för berörd personal om barns situation och lagstiftning angående vårdnadstvister. Ytterligare ville vi dokumentera den metod för utbildningen som gruppledarna stegvis har utvecklat.. Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. Mål Barnet ska få det lättare att våga formulera och uttrycka sina egna önskningar och behov både till föräldrar och till myndigheter. Ge de olika familjemedlemmarna individuella insatser/kunskaper. Detta ska leda till att fokus på barnet ökar och samtidigt minskar destruktiva processer i samband med vårdnadskonflikt. Målgrupp: Barn som lever i familjer med våld, missbruk, psykisk sjukdom och där föräldrarna befinner sig i vårdnadskonflikt. Personal inom socialtjänst, skola, polis m.fl. som möter barn som fara illa i vårdnadskonflikter.
2 2 Remitterande/rekommenderande instanser: Familjerätt, tingsrätt, Frizon, familjecenter, socialjour, socialtjänstens Barn och Ungdom, familjerådgivningen Metoder: Barngrupp för barn i skolålder, skilda världar materialet Barngrupp för 5-6 åringar, Snigelgruppen Föreläsning för personer inom socialtjänst, skola, polis. Skilda Världar gruppens utformning. Barngruppsarbetet har byggt på existerande material för sk. skildavärldargrupper (material från Bris). Gruppen har letts av två personal från familjerätten i Södertälje. I barngruppen har deltagit fyra barn, samtliga tjejer. De var i åldern 8-9 år. Barngruppen startade i mitten av november 2009 och pågick totalt 10 gånger. Tre av barnens föräldrar har deltagit i Biff utbildningen. Det visade sig att det var svårt att få ihop barn till barngruppen i och med att hälften av de barn vars föräldrar gått Biffutbildningen var yngre än skolåldern. Gruppledarna erfarenheter från barngruppen. Skilda världar. Gruppledarna anser att det har fungerat bra att arbeta utifrån Skildavärldar materialet. De upplevde barnen som väldigt oroliga i början. Vid utvärderingen av gruppen sa samtliga barn att de hade fler saker som de velat berätta men som de inte sagt. Vid detta tillfälle framkom det även att barnen hade bevittnat våld mot mamma. Gruppledarna anser även att det tog tid för barnen att prata om det som tynger. Snigelgruppen Snigelgruppen är en jagstödjande grupp för barn som har föräldrar som befinner sig i vårdnadskonflikt. Åldersgruppen var barn födda 2003 och I gruppen deltog fem barn, tre pojkar och fem flickor. För två av barnen har bägge föräldrarna deltagit i BIFF Utbildning för de tre andra barnen har endast mamman gått BIFF utbildningen Gruppen träffades vid 12 tillfällen, 1,5 timme varje gång. Efter sex tillfällen kortades tiden ner till 1 timme och 15 minuter. Efter cirka fyra gånger hittades en struktur på gruppträffarna som fungerade bra. Till snigelgruppen gjordes en saga om Sally och Jonas. Varje del i Sagan tog upp ett tema, t.ex., familjen, separationen, känslor, hemligheter, mardrömmar. Sagan bidrog till gemensamt prat och lek kring dagens tema. Annat material som användes var korta filmer om barns tankar och känslor kring föräldrarnas separation. Barnen bjöds även på fika och hade möjlighet till fri lek. I slutet samlades barnen för en gemensam avslutningsceremoni. Syftet med gruppen var att barnen skulle få prata om hur de hade det, få information och kunskap utifrån att deras föräldrar befinner sig i vårdnadskonflikt. Gruppledarnas erfarenheter från Snigelgruppen Gruppen har varit viktig för barnen utifrån att barnen har fått träffa andra barn som har varit med om liknande saker. Gruppledarna upplevde barnen som väldigt oroliga. Barnen hade svårt att koncentrera sig under längre perioder. På grund av detta kortades också grupptiden ner. Gruppledaren tyckte att det var svårt att ha grupp med de här barnen. Beroende dels på barnens ålder men även på att barnen påverkades starkt av föräldrarnas pågående konflikt. Ytterligare en svårighet var att ett barn endast kunde komma två av fyra gånger då hon bodde växelvis hos sina föräldrar i olika städer. Ett annat problem inför gruppen var att få båda
3 3 föräldrarnas samtycke till att barnen skulle få delta i grupp. Vid utvärdering med barnen och föräldrarna ansåg föräldrarna och barnen att gruppen hade varit bra och rolig. Barnen hade vid flera tillfällen frågat om det var snigeldag. Gruppledarna anser att den här gruppen var viktig för barnen, att de blev synliggjorda och fick det stöd och den information som de har rätt till. Föreläsningar Den 22:a april hölls föreläsningen Ser vi barnet. Föreläsare var Anna Kaldal, doktorand i processrätt vid Juridiska institutionen vid Stockholms universitet. Områden som belystes var bland annat riskbedömningar för barnet i vårdnads och LvU-mål, hur barnet påverkas, lagstiftning. Föreläsningen vände sig till personal inom socialtjänst, skola, landsting, politiker, polis, advokater, tingsrätt. Till föreläsningen kom ca 100 personer. Många av ovannämnda yrkesgrupper var representerade. Kari Rooth, projektledare, i Biff 3 föreläste om sina resultat från studier av registerdata för socialtjänsten i Södertälje. Dessa visar på att barn i vårdnadstvister många och upprepade kontakter med olika delar av socialtjänsten och att för många barn är vårdnadstvisten en del av en tillvaro med exempelvis våld, missbruk, psykisk sjukdom i hemmet. Samverkan: Projektet har som tidigare nämnts drivits i nära samarbete med familjerätten och Rädda Barnen. Sedan 2007 arbetar Inger Ekbom med BIFF inom ramen för sin anställning inom Rädda Barnen och Rädda Barnen har gått in som direkt samarbetspartner. Arbetsgruppen (representanter för Frizon och familjerätten) och gruppledarna har haft regelbundna träffar och kontinuerligt följt upp och utformat projektet. Detta har varit fruktbart på många sätt t.ex. att vi fått större kunskap om våra olika arbetsområden och kunnat samutnyttja respektive kompetenser..i övrigt har samverkan fortsatts med alla de samverkanspartners som redan finns inom Kvinnofrid/Frizon dvs. socialtjänstens olika delar, skola, myndigheter såsom landstinget (BUP, sjukvården och primärvården), polis, åklagarmyndighet, frivilligorganisationer såsom Rädda Barnen. Kvinnofrid/FriZon har avtal med Salems och Nykvarns kommuner vilket innebär att barn från Salem och Nykvarn deltar i den ordinarie barngruppsverksamheten. Samverkan med andra kommuner i form av erfarenhetsutbyte har förekommit med en rad kommunen som Huddinge, Järfälla, Nacka mfl. Vi har också haft många studiebesök med anledning av Biffprojekten.. Dokumentation/Utvärdering Under projekttiden dokumenterades den metod som gruppledarna stegvis utvecklat samt erfarenheterna kring arbetet runt om kring Biff utbildningen. Biff handledningen har funnits till försäljning genom oss och Rädda Barnen. Den finns även att ladda ner som pdf. Utifrån den handledningen har intresset varit stort för BIFF utbildningen. Detta ledde till att en utbildningsdag i samarbete mellan Södertälje kommun och Rädda Barnen anordnades. Ytterligare en utbildningsdag har hållits för kommunerna i Stockholm. I snigelgruppen skapades en saga, Jonas och Sally. Den är snart klar och kommer att tryckas under våren. Vid utvärdering med barnen och föräldrarna i snigelgruppen ansåg föräldrarna och barnen att gruppen hade varit bra och rolig.
4 4 Informationsmaterial: En broschyr om utbildningen framställdes inför BIFF -starten hösten 2006.Den har senare omarbetats något. Det finns också en anmälningsblankett och ett informationsblad till remitterande instanser. Vi har även tryckt upp visitkort med BIFF information. På Södertälje kommuns hemsida finns information samt anmälningsblankett till Biff Måluppfyllelse:. I projektplanen ingick att metoden för barngruppsarbetet ska bygga på dels existerande material för sk. Skildavärldargrupper (material från Bris ) och kompletteras men erfarenheter från Biffprojektet och nu använda gruppmetoder utvecklade av Rädda Barnen mfl. Nu blev det två olika grupper. En grupp med Skilda världar materialet och en grupp som dels byggde på detta men med annat material enligt ovan tillagt.. Man utvecklade också nytt material (sagan om Sally och Jonas). Gruppledarna från familjerätten som använde Skildavärldarmaterialet tyckte att det fungerade väl men att barnen berättade om våldserfarenheterna i slutet av gruppen tydde på att materialet kunde behöva kompletteras. Inför Snigelgruppen var tanken att utveckla materialet för gruppverksamhet mer kring våldsproblematiken. Förutom att barnen i vår målgrupp drabbas av föräldrarnas vårdnadskonflikt har de upplevt våld/missbruk/psykisk sjukdom i hemmet. Redan från början skulle vi genom barnens föräldrar skaffa information om historik och nusituation. Sedan skulle gruppledarna ta upp och prata med barnen om hur våldsproblematiken kan se ut för barn som har föräldrar som befinner sig i svåra vårdnadskonflikter. Detta gjordes sedan som beskrivits genom bl. a genom sagan om Sally och Jonas där våld i hemmet ingick som ett tema. Det har visat sig genom intervjuer med gruppledarna att barnen i båda grupperna vågat formulera och uttrycka sina egna önskningar och behov både till föräldrar och till myndigheter. Genom att ge de olika familjemedlemmarna individuella insatser, Biffutbildning till mammor respektive pappor, Snigelgrupp respektive Skildavärldargrupp till barnen har projektet bidragit till att synliggöra barns situation i vårdnadstvister både för barnen själva föräldrarna och professionella inom området Barnen har fått stöd och hjälp att bättre förstå sin situation och att det inte är deras fel att deras föräldrar har separerat. Gruppen har varit viktig för barnen utifrån att barnen har fått träffa andra barn som har varit med om liknande saker. Ytterligare en positiv erfarenhet är att efter både första barngruppen och Snigelgruppen har barnen i större utsträckning sagt vad de vill och tycker. Gruppledarna har även kunnat se barnets behov och i vissa fall slussa dem vidare för mer hjälp. En del problem har stötts på i arbetet. När det gäller Snigelgruppen visade det sig att det svårt att ha dessa barn i grupp. Dels på grund utav deras ålder men även utifrån deras livssituation. Det har även varit svårt att få dessa barn till grupp dels på grund utav att föräldrarna har gemensam vårdnad och båda vårdnadshavarna inte godkänner att barnet får gå men också utifrån att barnen bor växelvis. I Snigelgruppen löstes det med att barnet fick gå de veckor den bodde hos den ena föräldern. Genom att vi har informerat om Biffprojekten inom kommunen och till andra kommuner samt arrangerat en föreläsning har vi ytterligare bidragit till att synliggöra dessa barn. Utbildning och den handledningsskrift av Inger Ekbom om hur man leder Biffgrupper samt sagan om Sally och Jonas ( Inger Ekbom ) som skapats i Snigelgruppen är viktiga bidrag till målet att sätt synliggöra barnet i vårdnadstvister.
5 5 Fortsatta insatser för barn med våld/missbruk/psyk sjukdom i hemmet. Diskussioner förs om att fortsätta med barngrupper för barn vars föräldrar befinner sig i familjerättsliga konflikter. Samverkanspartner är Familjerätten. Erfarenheten från Snigelgruppen säger att de små barnen kanske har bättre hjälp av individuella samtal Utifrån barngruppsledarnas erfarenheter och kunskap om barns olika myndighetskontakter i samband med föräldrarnas vårdnadskonflikter i BIFF 3 projektet planerar vi dels att se över och utveckla metoderna för samtal med barn inom socialtjänstens Barn och ungdomsenhet dels att samordna verksamheter så att fler barn kan nås av insatser i form av barngruppsverksamhet. Södertälje Karin Mård Kvinnofrid/Frizon Södertälje kommun Projektansvarig Tove Pettersson Kvinnofrid/Frizon Södertälje kommun Projektledare
BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF
BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje
Läs merAtt arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne
Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne Titel: Utgiven av: Författare: Redaktör: Beställningsadress: Att arbeta med barngrupper Länsstyrelsen i Skåne Län Jette
Läs merBarnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013
Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas
Läs merKLARAgruppen En del av Familjeenheten
KLARAgruppen En del av Familjeenheten Barnverksamhet Barnperspektiv Samverkan Varför barngruppsverksamhet? Barn och ungdomar har ofta lätt att ta på sig skulden för vad som händer i familjen och hur vuxna
Läs merProjektet Konflikt och Försoning
Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att
Läs merANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA
S HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH
Läs merBarnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013
Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas
Läs merAtt öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013
Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist
Läs merSlutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30
Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna
Läs merProjektet Konflikt och Försoning
Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att
Läs merAtt öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014
Arbetsrapport :14 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Annika Almqvist & Per Åsbrink Arbetsrapport :14 FoU Välfärd
Läs merGruppverksamhet för barn till separerade föräldrar
För vilka? Grupperna vänder sig till barn i åldern 7-12 år (uppdelat i 7-9 år och 10-12 år) och omfattar 10 träffar, en eftermiddag i veckan. Varje grupp består av 6-8 barn och två gruppledare. Under kursens
Läs merAtt öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015
Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015 Annika Almqvist och Per Åsbrink FoU Välfärd Arbetsrapport 2016:3 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015 Annika Almqvist och Per Åsbrink
Läs merAtt öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2016
Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2016 Per Åsbrink FoU Välfärd Arbetsrapport 2017:4 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2016 Per Åsbrink Arbetsrapport 2017:4 FoU Välfärd Region
Läs merSlutrapport Gröna Linjen, projekt med barngrupper i samverkan med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning
BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST OCH FRI TID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-12-28 SDN 2011-01-20 Handläggare: Solveig Blid Telefon: 508 06 000 Till Bromma stadsdelsnämnd Slutrapport Gröna Linjen,
Läs merStöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten. Individ- och familjeomsorgen
Stöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten Individ- och familjeomsorgen Föräldrar är barns viktigaste skyddsfaktor, det vet vi och det säger forskning som gjorts om föräldraskap. I alla
Läs merFråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merRapport 2009:55. Kartläggning av insatser för barn som växer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld
Rapport 2009:55 Kartläggning av insatser för barn som väer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld Rapportnr: 2009:55 ISSN: 1403-168X Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands
Läs merGöteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar
Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merAtt öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2013
Arbetsrapport 2014:6 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2013 Annika Almqvist och Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2013 Annika Almqvist och Per Åsbrink Arbetsrapport
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010
Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merAtt öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2017
Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2017 Per Åsbrink FoU Välfärd Arbetsrapport 2018:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2017 Per Åsbrink Arbetsrapport 2018:2 FoU Välfärd Region
Läs merSamverkansteam för barn och föräldrar i samband med separation
Samverkansteam för barn och föräldrar i samband med separation 2014-2018 Ett utvecklingsarbete som drivits med stöd från Socialdepartementet i Malmö, Helsingborg, Nacka, Västerås och Norrköping Varför
Läs merSTÖD TILL BARN OCH FÖRÄLDRAR inför, under eller efter separation
STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLDRAR inför, under eller efter separation Har ni separerat eller har ni problem i er relation? Riskerar ni att dra in barnen i er konflikt? Det finns stöd och hjälp både till er
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merSamtal om stöd till barn och föräldrar i samband med konfliktfyllda separationer eller vårdnadstvister
Samtal om stöd till barn och föräldrar i samband med konfliktfyllda separationer eller vårdnadstvister 2019-05-14 Välkomna önskar Ulrika Heie (C) riksdagsledamot Fredrik Lundh Sammeli (S) riksdagsledamot
Läs merFall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.
Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som
Läs merVÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00
VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING
Läs merProjektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister
Projektplan Barnets rättigheter i vårdnadstvister Stiftelsen Allmänna Barnhuset planerar att tillsammans med Socialstyrelsen, FoU i Väst/GR och region Örebro starta ett utvecklingsprojekt kring barn som
Läs merHUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR?
HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR? vårdnad, boende och umgänge barns behov i olika åldrar Det är viktigt att båda föräldrarna gör sitt bästa för att en separation och tiden därefter blir så skonsam
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010
Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merBrukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen
sida 1 (8) Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 2 (8) sida 3 (8) Inledning Att genomföra brukarundersökningar för att följa upp brukares upplevda kvalitet
Läs merAtt öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2014
Arbetsrapport 2015:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2014 Annika Almqvist och Per Åsbrink FoU Välfärd Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2014 Annika Almqvist och Per Åsbrink
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merMONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Läs merYttrande över remiss - Se barnet! (SOU 2017:6)
Sida 1 av 7 110 Diarienr: IFN-2017/00096 Yttrande över remiss - Se barnet! (SOU 2017:6) Beslut Individ- och familjenämnden yttrar sig i enlighet yttrande 2017-03-21 inkl. revideringar. Paragrafen justeras
Läs merFRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig
FRÄLSNINGSARMÉN VÅRSOLS FAMILJECENTER V Storgatan 21, 3 tr 553 15 JÖNKÖPING Delprojektets namn Barn i sorg Delprojektsansvarig Ann-Charlotte Jernberg Datum 2014-06-05 Sammanfattning Inledning och sammanfattning
Läs merBarnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström
Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merBarn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik
Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Domestic violence våld i hemmet I forskningen synonymt med barn som har bevittnat när en man som har en nära relation med deras mamma utövar våld
Läs merANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007
Läs mer2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma
Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs
Läs merSamverkansteam för barn och föräldrar i konfliktfyllda separationer. Linköping
Samverkansteam för barn och föräldrar i konfliktfyllda separationer Linköping 2016-04-22 Varför samverkansteam? 10% av föräldrar som skiljer sig utvecklar långvariga konflikter Samarbetssamtal fungerar
Läs merBEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera
Läs merRINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG SID 1 (6) DNR 504-201-2010 2011-02-03 SDN 2011-02-17 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 02 340 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Slutrapport - projektet
Läs merBarn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer
Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:
Läs merAtt vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge
Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge Maria Eriksson maria.eriksson@esh.se Barnrättsdagarna Örebro 9-10 april 2019 Föräldrarna separerar (ca 50 000 / år) Föräldrarna separerar
Läs merSKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?
SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter
Läs merTill dig som bor i familjehem
Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...
Läs merAtt arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman
Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna
Läs merA 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?
A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt
Läs merUtvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj
Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj Syfte, upplägg och genomförande Linnéa Almqvist Projektkoordinator Linnea.Almqvist@psy.gu.se Regeringsuppdrag Hösten
Läs merTitel. Innehåll. När ni som föräldrar är överens kan ni skriva avtal om vårdnad, boende och umgänge för barnet eller barnen.
Avtal Avtal Ni som föräldrar kan skriva avtal om vårdnad, boende och umgänge när ni är överens om hur avtalet ska utformas och när barnet eller barnen är folkbokförda i Helsingborg. När ni som föräldrar
Läs merMålgruppsinventeringar inom barn och unga
Målgruppsinventeringar inom barn och unga Sofie Stener, socionom, planerare/utvecklare Barn och familjeenheten Nacka kommun Francesca Östberg, socionom/fil Dr, Institutionen för socialt arbete, Stockholms
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010
Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merMÅLGRUPPSINVENTERING
Barn och Unga, Individ och familjeomsorgen 2014 2015-11-15, Beatrice Jacobsson, Sofie Stener ENS SYFTE OCH MÅL Syftet med målgruppsinventeringen är att få en bild av de - och unga som är aktuella på socialtjänstens
Läs merLyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund
Lyckas med SIP-mötet - Samordnad individuell plan Vilka är vi? Anette Ståhl Socionom Kurator Barnsamordnare Handledare Psykiatri Sydväst Stockholms läns landsting Fanny Eklund Socionom SIP-samordnare Kungsholmen
Läs mer1. Verksamheten i projektet
1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): februari 2014 1. Verksamheten
Läs merSTÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet
STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter
Läs merFler barn bor växelvis hos mamma och pappa
Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen
Läs merUtvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar
Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit
Läs merBarnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott
Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka
Läs merBRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Läs merVerksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelse Hösten 2010 Våren 2011 Tryggvekonceptet i Lidköping Tryggve handlar om att stödja barn och unga till föräldrar med alkoholdrogberoende, ibland benämnda som de glömda barnen. Detta
Läs mer1. Projektplan. 1. Projektnamn och kommun som söker. Biff 3 implementeringsfasen. Södertälje kommun; Social- och omsorgsnämnden
1. Projektplan 1. Projektnamn och kommun som söker Biff 3 implementeringsfasen Södertälje kommun; Social- och omsorgsnämnden 2. Startdatum för projektet 2009-09-01 fortsättning 100901-110831 3. Beskrivning
Läs merBarn som upplevt våld- Socialtjänstinspektörernas kvalitetsgranskning
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-11-18 Handläggare Anna Forsström 08-508 25 085 Maj-Stina Samuelsson 08-508 25 623 Till Socialnämnden
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare
Läs merHerrgårdens förskola
Herrgårdens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Gäller för perioden 100901-110831 Ett krav finns på att en likabehandlingsplan ska tas fram (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen
Läs merFamiljerätten och barnet i vårdnadstvister
Familjerätten och barnet i vårdnadstvister uppföljning av hur 2006 års vårdnadsreform slagit igenom i socialtjänstens arbete Susanna Dellans Gunilla Cederström Eva Elfver-Lindström Dagens presentation
Läs merBasutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld
Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit
Läs merRiktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen
Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...
Läs merVad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?
Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina
Läs merVårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning
Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning Dagen inleddes med att en jurist informerade om de juridiska aspekterna av vårdnadsöverflyttning och därefter presenterade forskare,
Läs merFamiljerådgivning för barn. Skiljas.rb.se Årsrapport Februari 2007
Familjerådgivning för barn Skiljas.rb.se Årsrapport Februari 2007 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision
Läs merTill dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens
Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens barn- och ungdomsenhet Informationsmaterial från socialtjänstens barn- och ungdomsenhet På barn- och ungdomsenheten inom Socialförvaltningen
Läs merAnvändning av BRA- Barns rätt som anhöriga
Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga Maria Eriksson Forskanätverket Barn som anhöriga 18-19 september 2018 maria.eriksson@esh.se Exempel på BRA i en insatstrappa Behandling Synliggörande & generell
Läs merSlutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken
Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken 2014-03-20 Delprojektets namn Barn som anhöriga till cancerpatienter Delprojektsansvarig Eva Ulff Datum 2014-04-10 Sammanfattning I projektet
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Trappan i Uppsala kommun Kontaktuppgifter Besöksadress: Von Bahrs väg 3 A Telefon: 018-727 15 80 Fax: 018-727 17 28 Verksamhetschef, telefon: Birgitta Wikner tel. 018-727 7603 E-post:
Läs merFråga om det finns tillräckliga skäl för att hemlighålla ett barns vistelseort för en förälder.
HFD 2017 ref. 39 Fråga om det finns tillräckliga skäl för att hemlighålla ett barns vistelseort för en förälder. 14 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Högsta förvaltningsdomstolen
Läs merBetänkandet Se Barnet! SOU 2017:6
Skärholmens stadsdelsförvaltning Socialtjänsten Sida 1 (5) 2017-03-24 Handläggare Sarah Adewale Chaara Telefon: 08-508 24 953 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Betänkandet Se Barnet! SOU 2017:6 Svar på remiss
Läs mer1(5) Stöd och behandling - Barn, unga och deras familjer. Styrdokument
1(5) Stöd och behandling - Barn, unga och deras familjer Styrdokument 2(5) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2017-04-03 71 Dokumentansvarig Områdeschef IFO/Myndighetsenheten
Läs mer11. Motion om att inrätta en barnombudsman i Västerviks kommun svar Dnr 2016/
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 22 (28) 2016-11-28 Kf Ks 388 11. Motion om att inrätta en barnombudsman i Västerviks kommun svar Dnr 2016/154-109 Christina Sundsmon (W) har 18 april 2016 väckt
Läs merBESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson
BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2016-12-12 Dnr 5044-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en handläggare vid omsorgs- och socialförvaltningen i Mjölby kommun för bristande information till en vårdnadshavare
Läs merSÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN
SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN Jag vill verkligen tacka er på Bris för allt ni gör för oss. Ni är hjältar. Tack Tack Tack Tack!!! Pojke, 15 år HEJ! Om du har frågor om dina rättigheter eller om
Läs merKvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik 1 Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054 Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöds
Läs merErfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter
Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge
Läs merVåldsutsatta barn socialtjänst i samverkan Projekt i Skärholmen hösten 2011 hösten 2012
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 1 Våldsutsatta barn socialtjänst i samverkan Projekt i Skärholmen hösten 2011 hösten 2012 Projekt i Skärholmen Syfte att utveckla utredningsarbetet för våldsutsatta
Läs merBRUKARENKÄT: TONÅRINGAR
BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av tonåringar som åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2015. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad sommarperiod
Läs merLyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd
Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när
Läs merSkol-BIM - barn till föräldrar med missbruksproblem med fokus på skolan
Skol-BIM - barn till föräldrar med missbruksproblem med fokus på skolan Forskarnätverket Barn som anhöriga 5 februari 2018 Elisabet Näsman Karin Alexanderson I samarbete mellan Uppsala universitet & Region
Läs merIndivid- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.
Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och
Läs merDU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.
DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA. Är det jobbigt hemma? Ibland kan det kännas som att du är helt ensam i världen. Som att ingen varken vill eller kan förstå. Dina föräldrar kanske
Läs merTINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL
TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte
Läs mer