SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

Transkript

1 SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter i Strömstad Kommun 2009

2 NÄTVERKET - ATT SE SITT SAMMANHANG... Nätverk Kan se olika ut i olika kommuner. Det kan vara ett formellt samarbete med regelbundna möten eller ett mer löst organiserat och informellt nätverk. Det viktigaste är att man känner till varandra och sitt sammanhang i helheten. Äldre- och handikappomsorg Exempel på andra aktörer som kan ingå i ett nätverk kring våldsutsatta kvinnor och barn är: I de här verksamheterna stöter man förr eller senare på våldsutsatta kvinnor och barn. Det är var och ens ansvar att se till att de får den hjälp de behöver och har rätt till. Fackföreningar Åklagare Bostadsbolag Frivården Folkhälsosamordnare VILKA INGÅR I ER KOMMUN? I tid.

3 ... OCH GÖRA EFFEKTIVA INSATSER Vad händer när det framkommer att den du har framför dig är utsatt för våld? Kanske känner du och dina kollegor att ni inte vet hur ni skall hantera situationen. Det här kompendiet är tänkt att vara en hjälp för er. Bakgrund - Projekt i Strömstad Med stöd från Länsstyrelsen Västra Götaland har en processkartläggning av samverkan för hjälpinsatser kring våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld genomförts. Syftet var att med Strömstad som pilotkommun ta fram ett material som kan användas i första hand i Norra Bohuslän. Processkartor En processkarta är en konkretisering av ett händelseförlopp. Metoden som använts här är ett it-baserat program som använts för att visa hur olika verksamheter samverkar. Den digitala kartan som detta kompendium är skapat utifrån finns att tillgå på CD-rom. Tänk brett HAR NI RÄTT KONTAKTUPPGIFTER TILL OLIKA VERKSAMHETER? Våld kan förekomma i alla nära relationer. Äldre kvinnor, kvinnor med missbruk och HBT-personer (homo-, bi- och transsexuella) kan också vara utsatta för våld. Barn är en särskilt utsatt grupp. Konsekvenserna av våld från närstående är utöver fysisk och psykisk ohälsa ofta sociala, juridiska och ekonomiska. Tänk på att oavsett vem som utsätter och vem som är utsatt för våld så har de rätt till stöd och hjälp! Fallgropar HAR NI RUTINER ATT TA HJÄLP AV? I Strömstad identifierades ett antal svaga länkar, kallade fallgropar, i hjälpprocesserna. Dessa måste bearbetas för att hjälpen ska fungera. Fallgroparna återfinns på sidorna Se fallgropar som möjliga riskområden eller svårigheter i samverkan kring hjälpprocessen idag. De kan ändras över tid. HUR SER DET UT I ER KOMMUN? VILKA FALL- GROPAR OCH RISKMOMENT IDENTIFIERAR NI?

4 FÖRSTA KONTAKTEN - LYSSNA IN, TA REDA PÅ BEHOVET Ett arbetsmaterial Använd kompendiet som anteckningsblock för egna rutiner och fyll i kontaktuppgifter som kan vara bra att ha till hands. I detta häfte beskrivs hur hjälpprocessen ser ut för våldsutsatta kvinnor och barn. Till att börja med finns det ett steg som aldrig går att hoppa över för att de skall få det stöd de behöver: Det första. Se till att det passar er! Länkar mellan kartorna Vissa stycken i processkartorna är markerade med fet text och en pil: 23 Det innebär att det på annan sida i häftet finns en karta som beskriver det fortsatta händelseförloppet. Oavsett hur situationen ser ut - om den som söker kontakt känner sig psykiskt nedtryckt, du upptäcker blåmärken, det förekommer ekonomisk utpressning eller sexuellt tvång - är det viktigt att ta tag i situationen när den kommer till din kännedom. Hur och var den första kontakten än sker - ta reda på vilken hjälp som behövs.

5 SAMVERKAN - UTIFRÅN BEHOVET AV STÖD När den första kontakten sker är det viktigt att gå igenom vilken hjälp som behövs. Vilka kontakter bör tas? Samverkan För att de nätverk som finns runt våldsutsatta kvinnor och barn skall fungera väl, krävs samverkan. I vissa kommuner ordnas träffar med kontaktpersoner för olika verksamheter. Hur ofta man möts varierar. Att utse samordnare och kontaktpersoner för det nätverk som finns i er kommun underlättar skapandet av ett effektivt skyddsnät.

6 SAMVERKAN - VUXEN KVINNA På följande sidor koncentrerar vi oss på hjälpprocessen för en våldsutsatt kvinna. Vid den första kontakten gäller det alltid att lyssna in personens berättelse. Ställ därefter frågor kring alla områden. Det gör att du vet vilka kontakter som bör tas. Processkarta för första kontakt

7 EKONOMISKT STÖD - VUXEN KVINNA Finns det ekonomiska problem som försvårar för kvinnan att lämna en våldsam relation? EGNA ANTECKNINGAR

8 POLISANMÄLAN - VUXEN KVINNA EGNA ANTECKNINGAR Informera om att hon är utsatt för ett brott. Vill hon polisanmäla? Behöver hon stöd med detta? Polisanmälan görs Obs! Vid anmälan erbjuds kontakt med BOJ direkt (BOJ) 2 rättskedjan

9 TRYGGT BOENDE - VUXEN KVINNA Om inte kvinnan vet var hon ska ta vägen eller är i behov av skydd, behövs hjälp. Bostadssituationen ser olika ut i olika kommuner. EGNA ANTECKNINGAR Är boende på kvinnojour lämpligt?

10 NÄR DET FINNS BARN - VUXEN KVINNA Har kvinnan barn? Tänk på att barnet behöver eget stöd och hjälp. Barn = Prio ett EGNA ANTECKNINGAR Alla skall ha ett barnperspektiv. Ge barnet möjligheter att få det stöd det är i behov av och har rätt till. Misstänker du brott - anmäl till socialtjänsten! De i sin tur anmäler till polisen. Din uppgift är att se till barnets behov och att lämna informationen till socialtjänsten, som har ansvar att utreda och uppfylla dem

11 SAMTALSSTÖD -VUXEN KVINNA Behöver kvinnan få prata med någon utomstående? Professionell eller från någon frivilligorganisation? offentlig verksamhet i behov av samtalstöd 11

12 SJUKVÅRD - VUXEN KVINNA Har kvinnan skador som behöver tas om hand? EGNA ANTECKNINGAR Det är också viktigt att dokumentera skador direkt. I efterhand kan det annars vara svårt att bevisa våldet. ning 12

13 SAMVERKAN - BARN På följande sidor koncentrerar vi oss på den hjälpprocess som ett våldsutsatt barn följer. Brott som innebär att barn har bevittnat (hört eller sett) eller varit direkt utsatta för våld skall anmälas till socialtjänsten. Om du upptäcker ett pågående brott och inte får tag på socialtjänsten - ring polisen

14 SOCIALTJÄNST - BARN Myndighetsanställda har skyldighet att - och alla övriga personer bör - anmäla till socialtjänsten om man misstänker att barn far illa. Socialtjänsten är den centrala aktören som skall skydda barns rättigheter och bevaka deras behov. EGNA ANTECKNINGAR

15 POLISANMÄLAN - BARN Har barnet varit utsatt för våld? Då är det ett brottsoffer. Polisanmälan görs i regel av socialtjänsten. Polisen kontaktar åklagare för beslut om eventuell utredning 6... NN... 15

16 SAMTALSSTÖD - BARN Att barnet får träffa en proffessionell och opartisk person så snart som möjligt är viktigt för barnets psykiska hälsa. EGNA ANTECKNINGAR uppmärksammar behov behöver Får kontakt med förälder / socialtjänst om att barnet är i behov av krisstöd. BUP kontaktar polisen för att säkerställa att BUP:s utredning ej krockar med polisutredning 16

17 17

18 Fallgropar som gäller hjälpprocessen för våldsutsatta kvinnor. Fallgrop 1 Socialtjänsten saknar manual/rutiner för denna typ av ärende. Fallgrop 7 Var skall hon bo? Boende på jouren är inte en slutgiltig lösning. Fallgrop 2 Ekonomiskt stöd. Kvinnan anser att behov föreligger. Detta kan ej uppfyllas av socialtjänsten eller frivilligorganisationerna. Ex. Kvinnan vill ha annan hjälp än den som erbjuds. Oförutsägbara situationer kan uppstå. Fallgrop 8 Fallgrop 9 Samlad information om resurser för samtalsstöd saknas. Frivilligorganisationerna möter ett behov av samtalsstöd som de inte klarar av. Det kan vara för svårt. Fallgrop 3 Fallgrop 4 Fallgrop 5 Fallgrop 6 Polisanmälan. Kvinnan vill ej polisanmäla trots att ett brott är begånget. Brist på dokumentation (bevis) försvårar utredning. Otrygghet för kvinnan om kvinnan inte är informerad, har stöd i vad som händer med gärningsmannen. Hon kan vara rädd för vad mannen kan göra när han släpps. Har kvinnan det stöd/skydd som behövs vid tidpunkten? Om ordinarie bostadsfråga inte är löst. Det finns inga lediga lägenheter. Hur ser kommunala bostadsbolagets policy ut? Fallgrop 10 Risk att hamna mellan huvudmän (primärvård, NU sjukvård, men även socialtjänst) Fallgrop 11 Övriga intressenter känner ej till sjukvårdens kompetens kring våld i nära relationer. Fallgrop 12 Socialtjänstens rutiner vid samtalsstöd är oklara. Fallgrop 13 Har socialtjänsten kompetens för samtalsstöd? Fallgrop 14 Övriga intressenter känner ej till sjukvårdens rutiner kring dokumentation av detta avgörande moment. Sjukvårdens dokumentation ligger till grund för rättsintyget. Rättsintyget baseras på information från sjukvårdens dokument och är centralt för om det blir en fällande dom. Detta är de fallgropar som identifierades i Strömstad Kommun när projektet genomfördes. Nu kan situationen se annorlunda ut. 18

19 Fallgropar som gäller barn som bevittnat eller varit utsatta för våld i nära relationer. Fallgrop A Fallgrop B Fallgrop C Det finns för få jourfamiljer, som ställer upp akut, dygnet runt för barn i alla åldrar. Finns det skrivna rutiner kring våldsutsatta barn som berör: kartläggning av livsmiljö för att identifiera behov av insatser som berör allt från skolgång till husdjur och fritidsaktivitet, vänner etc. Var skall kvinnan och barnet bo om kvinnojouren ej är lämplig? Fallgrop F Fallgrop G Personbunden hjälp på barn-socialtjänst i kontakten mellan socialtjänst och polis. Sårbart. Hur ser rutinerna ut? Övriga intressenter känner inte till sjukvårdens rutiner kring dokumentation av detta avgörande moment. Sjukvårdens dokumentation ligger till grund för rättsintyget. Rättsintyget baseras på information från sjukvårdens dokument och är centralt för om det blir en fällande dom. Fallgrop D Fallgrop E Risk att saker görs i fel ordning eller att det är för dålig dokumentation/underlag för polisens arbete, med att få gärningsmannen dömd. Vi känner ej till den faktiska kompetensen. Brist på bevis gör att utredningen måste läggas ner. Fallgrop H BUP måste ha kontakt/godkännande från båda föräldrarna/vårdnadshavarna, vilket kan föranleda konflikter/svårigheter vid behandling. Dessutom mister polisens underlag för utredning/bevis sin trovärdighet. Detta är de fallgropar som identifierades i Strömstad Kommun när projektet genomfördes. Nu kan situationen se annorlunda ut. 19

20 20 EGNA ANTECKNINGAR - fallgropar i det nätverk vi ingår i

21 EGNA ANTECKNINGAR - kontaktuppgifter 21

22 STOPP! för våld i nära relationer DETTA MATERIAL ÄR FRAMTAGET MED STÖD FRÅN LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND. DET ÄR EN DEL AV KVINNOFRIDSARBETET I NORRA BOHUSLÄN DÄR UTGÅNGSPUNKTEN VARIT STRÖMSTAD KOMMUN.