Våld i nära relationer 2013

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller SN 2013/ Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan för arbetet mot våld i nära relationer enligt bifogat förslag. Bakgrund Socialnämnden har sedan tidigare en handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer. Denna uppdaterades senast Bifogad handlingsplan har omarbetats så att den uppfyller rekommendationerna i socialstyrelsens föresskrift 2009:22. Ingela Möller Avdelningschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga Handlingsplan för arbetet mot våld i nära relationer Socialförvaltningen Vc Adress Box 834, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax ingela.moller@kalmar.se

2 SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Socialnämnden Verksamhetsutvecklare Lena Jenisch 1 (10) Handlingsplan för arbetet mot våld i nära relationer

3 2 (10) Innehållsförteckning Syfte... 3 Definitioner... 3 Våld... 3 Närstående... 3 Avgränsning... 3 Utgångspunkt... 3 Särskilda grupper att beakta... 3 Socialtjänstens ansvar... 4 Information... 4 Mål... 4 Kompetens... 4 Samverkan... 5 Kontroll/uppföljning/utvärdering... 5 Bemötande... 5 Handläggning och dokumentation... 6 Metodstöd... 6 Förhandsbedömning... 7 Utredning... 7 Insatser... 8 Skyddade personuppgifter... 9 Kontaktförbud och skyddspaket... 9 Rättsprocess... 9 Viktiga kontaktpersoner, myndigheter och frivilligorganisationer... 9

4 3 (10) Syfte Syftet med denna handlingsplan, är att klargöra och underlätta det praktiska arbetet med målgruppen. Handlingsplanen finns tillgängligt för all personal i socialförvaltningens verksamhetshandbok och är ett komplement till de övriga dokument som styr socialtjänstens arbete. Handlingsplanen kontrolleras 1 gång/år och revideras vid behov. Definitioner Våld Begreppet våld i nära relationer inkluderar olika typer av våld som kan förekomma mellan närstående. I begreppet våld inkluderas fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt, ekonomiskt och dolt våld. Försummelse av en person i beroendeställning betraktas också som våld. Närstående Begreppet närstående innebär att det finns en nära och förtroendefull relation mellan personerna. Det kan t.ex. vara makar, sambor, pojk- och flickvänner, föräldrar, styvföräldrar, syskon, barn, mor- och farföräldrar. Det tydligaste synliggjorda brottet när det gäller våld i nära relationer begås av en man mot en kvinna i en parrelation. Vidare skiljer sig våld i nära relationer mot annan våldsbrottslighet då brottet ofta begås i hemmet av en person som den utsatta/e har en eller haft en nära relation till. Våldet upprepas vanligen och tenderar att öka inom relationen. Avgränsning Handlingsplanen gäller i arbetet med personer utsatta för våld i nära relationer oavsett kön och inkluderar därmed inte alla brottsoffer samt avser händelser i nutid. Utgångspunkt Arbetet mot våld i nära relationer bygger på nedanstående tre delar; Information om vart den som är våldsutsatt kan vända sig för råd och stöd, både hos förvaltningen och externa aktörer ska finnas tillgängligt via hemsida och spridas inom organisationen i form av broschyrer. Inom socialförvaltningens alla verksamheter ska finnas en beredskap att våga se, våga fråga och våga agera när någon är utsatt för våld i nära relation. Den som är utsatt för våld i nära relation erbjuds ett särskilt stöd utifrån sina behov som brottsoffer. Särskilda grupper att beakta Grupper som särskilt ska beakta är kvinnor med utländsk bakgrund, missbrukande kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning, äldre kvinnor samt personer som lever i samkönade relationer.

5 4 (10) Socialtjänstens ansvar I 5 kap. 11 Socialtjänstlagen (SoL) framgår att socialnämnden har ett ansvar för att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Bestämmelsen omfattar samtliga brottsoffer, oavsett ålder och kön. Vidare framgår att socialnämnden ansvarar för att särskilt beakta att kvinnor som är eller varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd eller hjälp för att förändra sin situation. Det framgår även att socialnämnden ansvarar för att särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna kan vara i behov av stöd och hjälp. Information Information till grupper och enskilda tillhandahålls via socialförvaltningens hemsida och i form av gratis broschyrer. Informationen ska innehålla fakta kring var den våldsutsatte kan vända sig för råd och stöd, både inom förvaltningen och hos externa aktörer. Mål Socialförvaltningens fastställda, uppföljningsbara mål för målgruppen är; December 2013 används systematiskt screeningsfrågor inom enheten Mottagning barn och vuxen för att identifiera kvinnor som varit utsatta för våld och barn som bevittnat våld mot närstående. Mätning görs av antal utredningar där screeningsinstrument använts samt antal kvinnor som identifierats som utsatta för våld/barn som bevittnat våld mot närstående. Kompetens Personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden enligt socialtjänstlagen ska ha socionomexamen eller annan likvärdig utbildning. Dessutom ska personal som utreder enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) genomgå en introduktionsutbildning för grundläggande kompetens kring våld i nära relationer. Introduktionsutbildningens innehåll ska ge personalen kompetens i att känna till varningstecken, problemens omfattning och möjligheter till insatser utifrån den enskildes behov. Introduktionsutbildningen tillhandahålls av personal från Alternativ till våld (ATV) 2 ggr/år. Personal som genomför insatser enligt SoL och LSS ska regelbundet genomgå kompetensutveckling inom området våld eller andra övergrepp av eller mot närstående. Kompetensutvecklingen tillhandahållas genom ATV 1 ggr/år. Behov av ovanstående introduktionsutbildning och kompetensutveckling ska följas upp i de årliga medarbetarsamtalen. Utbildningarna ska vara återkommande i socialförvaltningens övergripande utbildningsplan. Resurspersoner Enhetschefer inom socialförvaltningen ansvarar för nedanstående: Att vara extra kunnig i frågor gällande våld i nära relation, särskilt gällande målgruppen inom sin enhet.

6 5 (10) Att aktivt uppdatera sig i vad som händer på området och löpande ge medarbetare information. Samverkan I dagsläget förekommer samverkan internt och externt men det saknas skriftliga samverkansavtal och rutiner. Under 2014 utvecklas området genom upprättande av samverkansavtal med Polis, Kvinnojour, Sjukvård och skola samt framtagande av skriftliga rutiner för samverkan internt mellan handläggare, behandlare, Barnahus och ATV. Kontroll/uppföljning/utvärdering Kontinuerlig uppföljning och utvärdering av de samlade insatserna är viktiga för att identifiera behov av andra eller ytterligare åtgärder samt av samverkan mellan olika aktörer. Det är också en förutsättning för att systematiskt kunna undersöka om insatserna leder till förbättringar för den enskilde. För att säkerställa att socialförvaltningens insatser för våldsutsatta personer är av god kvalitet och fortlöpande utvecklas ska; Omfattningen av våld eller andra övergrepp mot kvinnor av närstående och barn som bevittnat våld kartläggas. Uppgifterna hämtas från socialförvaltningens interna statistik. Redovisning sker till socialnämnden 1 gång/år. Ansvarig är verksamhetschef för VO 1 Förebyggande, mottagning och utredning. Kartläggning av hur de sociala tjänsterna motsvarar målgruppernas behov analyseras. Resultaten sammanställas och redovisas till socialnämnden 1 gång/år. Ansvarig är verksamhetschef för VO 1 Förebyggande, mottagning och utredning. Bemötande När socialförvaltningens personal får kännedom om eller misstänker att en person utsatts för våld i nära relation är det viktigt att få en personlig kontakt så snart som möjligt, helst inom det närmsta dygnet. Det är då den utsatta personen är som mest motiverad att ta emot hjälp. - Visa ett engagerat intresse för personen och dennes situation. Det absolut viktigaste är att vinna personens förtroende. - Våga ställa raka frågor om våld. Ställ frågor som har du blivit slagen?, fråga inte har du blivit misshandlad? Även om du får ett nekande svar har du ändå förmedlat att du sett personen i dennes situation, att det är tillåtet för personen att berätta. - Var noga med att inte fråga om detaljer. Det kan uppfattas som förhör och ifrågasättande. - Lyssna på personen Ta reda på hur rädd och hotad personen känner sig, Vad ser personen själv för lösningar? Det är viktigt att inte komma med pekpinnar och färdiga lösningar. - Kom ihåg att personen vi möter befinner sig i ett kris- och chocktillstånd.

7 6 (10) Personen behöver få sin verklighet bekräftad. Det känslomässiga kaoset gör att personen kan ha svårigheter att genomföra sitt beslut. Var gärna en fixare i inledningsskedet. Hjälp personen att boka tider, erbjud att följa med till exempelvis läkare, polis och andra myndigheter. - Uppmana att polisanmäla, men ställ inga krav. Observera att socialtjänsten bör eftersträva att polisanmälan i första hand görs av den drabbade personen. Erbjud att följa med till polisen och ge stöd genom hela rättsprocessen. Socialnämnden får, utan hinder av sekretess, anmäla begångna brott till polismyndighet eller åklagare om misstanken angår brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än ett års fängelse. T.ex. är minimistraffet för grov misshandel ett års fängelse. - Skador Om personen har synliga skador men inte vill göra en polisanmälan uppmana personen att uppsöka sjukvården för att få skadorna tillsedda och dokumenterade. Det kan vara viktig bevisning om anmälan görs vid ett senare tillfälle. Information I ett läge där personen avböjer hjälp och stöd, lämna skriftlig information om råd och stöd. Handläggning och dokumentation Metodstöd Frågor till personer utsatta för våld i nära relation Checklista, se bilaga 1 Checklistan är framtagen som ett stöd för att ställa frågor vid ett första möte med en person utsatt för våld i nära relation. Checklistan passar att användas i ett akut skede. Bedömning FREDA Under 2013 ska Mottagningsenheten barn och vuxen påbörja implementering av Socialstyrelsens standardiserade bedömningsmetoder FREDA i arbetet mot våld i nära relationer. Implementeringen av FREDA kommer därefter fortsätta på övriga utredningsenheter under FREDA består av tre bedömningsmetoder: FREDA kortfrågor som är ett stöd att våga fråga om våld i enskilda ärenden. FREDA-beskrivning är en hjälp att få en uppfattning om karaktären på det våld som förekommit eller förekommer. FREDA-farlighetsbedömning är en hjälp att bedöma risken för fortsatt utsatthet och ska finnas som underlag för att bedöma behov av ökat skydd. Alla handläggare som i arbetet kommer i kontakt med våld i nära relationer använder vid behov FREDA. Underlag för utredning kring våld i nära relation checklista, se bilaga 2 Checklistan är framtagen som ett stöd för personal som har i uppdrag att enligt 11 kap 1 SoL utreda en persons behov av stöd och hjälp. Checklistan utgör en ram och går att anpassa utifrån situation.

8 7 (10) Checklistorna (bilaga 1 och 2) finns tillgängliga för personal i socialförvaltningens verksamhetshandbok under rubriken verksamhetsunika processer, rutiner/gemensamma. Checklistorna kommer att finnas i en övergångsfas till dess att Socialstyrelsens standardiserade bedömningsmetoder FREDA är helt implementerade i socialförvaltningens utredningsarbete. Implementeringsplan för FREDA se bilaga 3 Förhandsbedömning När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha bevittnat våld bör nämnden skyndsamt göra en förhandsbedömning, inklusive skyddsbedömning. När det framkommer uppgifter om att ett barn bevittnat våld inleds alltid utredning jml 11 kap 1 SoL. Huvudansvarig för socialtjänstens akuta insatser när det gäller våld i nära relationer är Mottagningsenheten barn och vuxen. När det finns en anmälan om våld i nära relation är det socialsekreterare i Mottagningsenheten barn och vuxen som ansvarar för att en första, personlig kontakt med berörd/a kommer till stånd. Detta första samtal syftar till att bedöma behov av akuta insatser såsom skydd för barn och/eller person samt informera om möjligheter till hjälp. Checklista för hjälp med frågor att ställa se bilaga 1 Utredning Enligt 11 kap 1 första stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Om det inte är uppenbart att personen enbart efterfrågar information, utan behöver någon form av hjälp eller stöd, ska förfrågan hanteras som en ansökan om stöd eller hjälp. Våldsutsatta personer ska på så sätt inte riskera att informeras bort eller hänvisas till att själva vända sig till öppen verksamhet utan att deras hjälpbehov utreds och bedöms. En våldsutsatt person behöver uppmärksammas på sin rätt att få sina behov utredda, att bli erbjuden insats till stöd och hjälp och att få ett beslut som kan överklagas. Information skall alltid lämnas om skillnaden mellan att få insatsen som bistånd respektive service. Våldsutsatta kvinnor/män I alla typer av ärenden (SOSFS 2009:22) som rör en våldsutsatt person bör socialnämnden, med anledning av våldet, bl.a. utreda - vilket behov personen har av stöd och hjälp akut, - våldets karaktär, omfattning och konsekvenser, - risken för att personen kommer att utsättas för ytterligare våld, - hur personens nätverk ser ut, - vilket behov personen har av stöd och hjälp på kort och lång sikt, och - om något barn har bevittnat våldet. Barn som bevittnat våld Enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2009: 22) om Socialnämndens arbete med våldsutsatta personer samt barn som bevittnat våld bör en

9 8 (10) utredning till skydd eller stöd för ett barn ha en klar inriktning på barnets situation, hans eller hennes behov och hur dessa tillgodoses. När ett barn har bevittnat våld bör socialnämnden, med anledning av våldet bl.a. utreda - vilket behov barnet har av stöd och hjälp akut, - våldets karaktär och omfattning, - hur våldet har påverkat barnet och dess relation till föräldrarna, - barnets egen uppfattning om våldet, - vardera förälderns uppfattning om våldets konsekvenser för barnet, - om barnet också har blivit utsatt för våld, och - vilket behov barnet har av stöd och hjälp på kort och lång sikt. Checklista för underlag till utredning se bilaga 2. Insatser Enligt 3 kap 1 femte strecksatsen socialtjänstlagen hör det till socialnämndens uppgifter att svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. I 4 kap. 1 socialtjänstlagen finns bestämmelser om den enskildes rätt till bistånd av socialnämnden. Av 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden särskilt ska beakta att våldsutsatta kvinnor kan vara i behov av stöd och hjälp. Tillfälligt boende Om en våldsutsatt person är i behov av stöd och hjälp akut eller på kort eller lång sikt, ska personen kunna erbjudas - lämpligt, tillfälligt boende som är tillräckligt bemannat av kvalificerad personal och som har tillräckliga skyddsanordningar, t.ex. lås och larm, och - annat lämpligt, tillfälligt boende. Det boende som erbjuds en våldsutsatt person bör även ta emot samt vara lämpligt för medföljande barn oavsett kön och ålder. Råd och stöd Om en våldsutsatt person är i behov av stöd och hjälp akut eller på kort eller lång sikt, ska personen kunna erbjudas - råd och stöd, - hjälp vid kontakt med andra myndigheter, t.ex. hälso- och sjukvården, polisen och Skatteverket, - förmedling av kontakt med frivilligorganisationer och andra aktörer, och - hjälp med att söka och anskaffa ett nytt permanent boende. Ekonomiskt bistånd Av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:5) om ekonomiskt bistånd framgår det när våld eller andra övergrepp av eller mot närstående särskilt bör beaktas i bedömningen av den enskildes rätt till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen.

10 9 (10) Om en våldsutsatt person är i behov av ekonomiskt bistånd ska socialnämnden tillhandahålla - beredskap för att kunna handlägga ett ärende om ekonomiskt bistånd som är akut. Barn som bevittnat våld Av 5 kap 11 tredje stycket socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden särskilt ska beakta att barn som bevittnat våld kan vara i behov av stöd och hjälp. Om ett barn som bevittnat våld är i behov av stöd och hjälp med anledning av våldet, akut eller på kort eller lång sikt ska barnet kunna erbjudas - råd och stöd - stöd- och behandlingsinsatser, och - förmedling av kontakt med frivilligorganisationer och andra aktörer, - erbjuda barnets föräldrar och andra till barnet närstående råd och stöd utifrån barnets behov. Skyddade personuppgifter Ansökan om skyddade personuppgifter görs hos Skatteverket. Det finns tre olika typer av skyddade personuppgifter: sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. För mer information se Skatteverkets webbsida: 18e1b10334ebe8bc html Intern hantering För intern hantering av skyddande personuppgifter se särskild rutin i verksamhetshanbok. Kontaktförbud och skyddspaket Polisen kan göra en hot- och riskbedömning för att se om det finns behov av att ge skydd. Det finns olika grader av skydd, beroende på hur hotbilden ser ut. Polisen kan även ge rådgivning, bevakning och olika tekniska hjälpmedel. Kontakt med polisen för anmälan, tel och alltid 112 om det är akut. Rättsprocess Uppmana alltid den som är utsatt för våld i nära relation att göra en polisanmälan, men detta är inget krav för att få stöd från socialtjänsten. Erbjud stöd att följa med när en polisanmälan görs. Information om vad som gäller vid anmälan om brott och brottsprocessen finns på Brottsoffermyndighetens webbsida: Viktiga kontaktpersoner, myndigheter och frivilligorganisationer Mottagningsenheten, Socialförvaltningen vx Besöksadress: Skeppsbrogatan 55, plan 2 Alternativ till våld (ATV), tfn Besöksadress: Södra Långgatan 34 Polismyndigheten, Familjevåldsgruppen, vx Monica Elmquist, kriminalinspektör, tfn

11 10 (10) Kvinnojouren Kalmar, tfn Kvinnojouren Terrafem, tfn Brottsofferjouren, Kalmar tfn Öppenvårdspsykiatrimottagning Söder tfn Öppenvårdspsykiatrimottagning Norr tfn Mansjouren, tfn