Godkännande av reviderad handlingsplan

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum Sida 6(23) Socialnämnden SN Punkt 5 SNau 19 Sn/2014:52/001 Godkännande av reviderad handlingsplan Förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår att socialnämnden godkänner den reviderade Handlingsplan avseende socialnämndens arbete mot våld i nära relation. Sammanfattning Socialstyrelsen kom 2009 ut med SOFS 2009:22 Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Den handlingsplan som tidigare fanns inom förvaltningen Handlingsplan för socialtjänsten i Kristinehamns kommun avseende våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld saknade vissa delar av det som enligt SOFS 2209:22 ska ingå i en handlingsplan. Den handlingsplanen antogs av nämnden Kvinnofridshandläggare Sabina Gómez Jansson har reviderat den tidigare handlingsplanen så att den omfattar de krav som ställs i SOFS 2009:22. Ärendet Handlingsplanen är nu reviderad så att den möter upp de krav som ställs i SOFS 2009:22. De förändringar som gjorts rör främst målgrupp, mål, kartläggning av omfattningen av förekomsten av våld i nära relation, analys av de insatser som erbjuds, utvärdering och uppföljning av de insatser som beviljas för målgruppen, intern och extern samverkan, hantering av skyddade personuppgifter, riskbedömning samt beskrivning av flödet i ett ärende internt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Handlingsplan, reviderad Beslutet skickas till Kvinnofridshandläggare Sabina Gómez Jansson för expediering. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 Handlingsplan avseende socialnämndens arbete mot våld i nära relation Januari 2014

3 Handlingsplan avseende socialnämndens arbete mot våld i nära relation Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. (5:11 SoL). En person som utsätts för våld kan vara i behov av hjälp och stöd enligt bestämmelserna om rätten till bistånd i 4 kapitlet 1 i socialtjänstlagen. Socialtjänsten har enligt 3 kapitlet 5 i samma lag ett samordningsansvar i dessa ärenden. Målgrupp Handlingsplanen omfattar vuxna som utsätts för våld i nära relation (även i samkönade partnerrelationer), barn och vuxna som utsätts för hedersrelaterat våld, barn som lever med våld samt vuxna som utövar våld i nära relation. Handlingsplanen har utformats som att det är en kvinna som är våldsutsatt, detta utifrån att det är vanligast att en man utövar våld mot en kvinna han har eller har haft en nära relation med men avser även våldsutsatta män och vuxna som utsätts för hedersrelaterat våld.

4 Mål en större andel barn som lever med våld för det stöd och den hjälp som de behöver en större andel personer som utövar våld söker och får det stöd och den hjälp som de behöver en större andel våldsutsatta får det stöd och den hjälp som de behöver oavsett ålder, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller missbruk och beroende Målen ska uppnås genom att ha relevant och aktuell information tillgänglig för allmänheten på kommunens hemsida och hos minst tre samverkansaktörer samt genom kontakter med media någon gång per år. Målen ska också uppnås genom att fortlöpande analysera och genom intern och extern samverkan tillgodose behovet av kompetensutveckling hos socialnämndens personal kring området våld i nära relation. Målen i handlingsplanen ska följas upp regelbundet. Handlingsplanen ska revideras vid behov, exempelvis när nya riktlinjer kommer eller ny lagstiftning träder i kraft. Kartläggning av omfattningen av förekomsten av våld i nära relation Med hjälp av nationell statistik och nationella utvärderingar ska socialnämnden kunna uppskatta hur stor omfattningen av våld i nära relation är i Kristinehamns kommun (hur många personer som utsätts för våld i nära relation samt hur många barn som lever med våld). Punktinsatser i form av mätningar av hur många ärenden som är aktuella hos socialnämnden som rör våld i nära relation kommer utföras med jämna mellanrum som komplement till ovan nämnda metod. Analys av de insatser som erbjuds samt uppföljning av insatser Socialnämnden ska kunna erbjuda stöd till både våldsutövare, våldsutsatta och barn som lever med våld. På individnivå ska de insatser som beviljats följas upp minst var sjätte månad för att på säkra kvalitén i insatserna. Uppföljning och utvärdering av nämndens verksamhet Socialnämndens verksamhet ska ligga i linje med de riktlinjer och den lagstiftning som finns på området våld i nära relation. Extern samverkan Samverkan på individnivå mellan socialnämnden, andra myndigheter och/eller frivilligorganisationer kan endast ske med den våldsutsattas medgivande. Anonyma samråd kan dock ske utan den våldsutsattas medgivande. Extern samverkan på individnivå utifrån en hotbild som innebär att den våldsutsatta måste få behovet av skydd tillgodosett utanför den egna kommunen regleras i avtal på individbasis. I många fall har de föreningar som socialnämnden kan anlita för att utföra denna insats egna avtal som socialnämnden undertecknar i varje individärende. I de fall föreningen inte har något eget avtal har socialnämnden ett avtal med bilaga som ska användas. När föreningar själva har avtal är det viktigt att kontrollera så att de punkter som ska finnas i avtalet finns med då det handlar om att socialnämnden har ansvar för att insatsen skyddat boende är av god kvalité och även har ansvar för uppföljning av dessa insatser. När det gäller samverkan kring barn finns möjlighet till samverkan utan barnets eller dess vårdnadshavares samtycke, men utgångspunkten måste alltid vara att motivera till ett samtycke. Extern samverkan på samhällelig nivå sker bland annat genom socialnämndens deltagande i det lokala Nätverket mot Våld i Nära Relation där bland annat polismyndigheten, hälso- och sjukvården, skolan samt föreningar deltar. Genom deltagande i nätverket kan socialnämnden få möjlighet att samarrangera events i samband med 22 februari - Internationella brottsofferdagen, 8

5 mars - Internationella kvinnodagen samt 25 november FN:s internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor. Extern samverkan mellan myndigheter och andra instanser i kommunen finns beskriven i Samverkansplan Kvinnofrid. Extern samverkan på samhällelig nivå sker också genom socialnämndens deltagande i andra nätverk både på regional och nationell nivå. Intern samverkan Det är viktigt att samordna de kontakter socialnämnden har med en familj där det förekommer våld i nära relation på så sätt att familjemedlemmarna ska träffa så få socialsekreterare och behandlare som möjligt. De särskilda rutiner, handböcker och annat material som kan vara användbart i handläggning av ärenden som rör våld i nära relation återfinns i ledningssystemet. Skyddade personuppgifter Socialnämnden har en särskild rutin för hur skyddade personuppgifter ska hanteras, det är viktigt att handläggning i ärenden som rör våld i nära relationer sker utifrån ett säkerhetstänkande. För barn med skyddade personuppgifter/hemlig vistelseort som ska familjehemsplaceras finns en särskild handlingsplan. Denna är välarbetad och bör användas för alla barn med skyddade personuppgifter (även de som inte är familjehemsplacerade) som lämnar eller flyttar till kommunen för att säkra att skyddet upprätthålls av både skola och socialtjänst. Att ta del av rutiner kring skyddade personuppgifter är av största vikt. Ovan nämnda handlingar återfinns i ledningssystemet. Information eller ansökan om bistånd Oavsett var inom Socialförvaltningen i Kristinehamn en våldsutsatt söker hjälp ska hon emottas och bemötas med respekt (se rubrik bemötande av våldsutsatt). En kvinna kan kontakta socialtjänsten med en allmän förfrågan om vilka insatser socialtjänsten kan erbjuda henne och förutsättningarna för detta. Hon kan även kontakta socialtjänsten med en förfrågan om vilket stöd och vilken hjälp hon kan få mer specifikt. En ansökan behöver dock inte vara skriftlig och inte heller vara särskilt noggrant preciserad. Om det inte är uppenbart att personen enbart efterfrågar information, utan behöver någon form av hjälp eller stöd, ska hennes förfrågan hanteras som en ansökan om stöd eller hjälp (JO 1987/88 s. 155 och 1997/98 s. 347) och en utredning enligt 11 kap. 1 SoL inledas. En utredning kan inte inledas mot den våldsutsattas vilja. Det är viktigt att dokumentera vilken information den våldsutsatta fått samt vilka erbjudanden om stöd den våldsutsatta fått i en förhandsbedömning för det fall att den våldsutsatta motsätter sig att utredning inleds. Det är viktigt att erbjuda även den som utövar våldet hjälp och stöd. Stödet kan erbjudas som en kommunal service eller beviljat bistånd via Krismottagningen för män. Om det är en förälder som utövat våldet kan socialnämnden motivera denne att söka hjälp för sin våldsproblematik och bör erbjuda honom råd och stöd utifrån barnets behov (SOSFS 2009:22) Våldsutövande pappor kan erbjudas Caring Dads som ett beviljat bistånd. När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha bevittnat våld bör nämnden skyndsamt göra en förhandsbedömning av om en utredning enligt 11 kap. 1 SoL ska inledas (SOSFS 2009:22). Detta gäller oavsett om informationen kommit till nämndens kännedom genom en ansökan, anmälan, vidarebefordran inom socialtjänsten eller på annat sätt. Om det av anmälan eller informationen framgår att barnet kan ha skyddsbehov kan en förhandsbedömning behöva göras omedelbart. Att ett barn befaras ha bevittnat våld av eller mot en vuxen närstående torde innebära att en utredning behöver inledas för att klarlägga vilka behov barnet kan ha av stöd eller hjälp. Att våldet har upphört innebär inte att barnets behov av insatser

6 inte behöver utredas och bedömas av socialnämnden. Barnets tidigare upplevelser kan vara av den arten att det behöver socialtjänstens insatser för att bearbeta dem. Om en kvinna med barn erbjuds tillfälligt boende ska den enhet som handlägger barnavårdsärenden informeras om detta. Enheten bör skyndsamt göra en förhandsbedömning av om en utredning enligt 11 kap. 1 SoL ska inledas på barnet (SOSFS 2009:22). Det kan inte accepteras att ett barn följer med en våldsutsatt förälder till ett boende utan att barnets eget behov av stöd och hjälp. Om personal inom ett av kommunens äldreboende, boende för funktionsnedsatta, hemtjänst eller annan kommunal insats uppfattar att någon utsätter en kvinna för våld, skall enhetschef kontaktas för eventuella fortsatta åtgärder (t.ex konsultation med kvinnofridshandläggare). I övrigt se rubrik bemötande av våldsutsatt kvinna. När det gäller våldsutsatta äldre eller funktionsnedsatta är det viktigt att betänka att våldet inte enbart kan utövas av partnern utan också kan utövas av vuxna barn eller andra närstående. Handläggning av kvinnofridshandläggaren Kvinnofridshandläggaren har inget myndighetsansvar men kan erbjuda stöd och vägledning under fem samtal som en kommunal service. Därefter behöver behov av fortsatt stöd utredas av socialsekreterare. Kvinnofridshandläggaren medverkar till att kontakt mellan utredande handläggare och våldsutsatt kvinna sker när det är påkallat. Kvinnofridshandläggaren kan också hjälpa till med att flytta en person till ett skyddat boende i annan kommun. Kvinnofridshandläggaren har en konsultativ roll inom förvaltningen utifrån den spetskompetens kring våld i nära relation som funktionen innebär. Bedömning av bistånd jml SoL Utredning om ekonomiskt bistånd och andra biståndsinsatser görs av socialsekreterare på försörjningsstödsgruppen inom avdelningen individ och familj om den våldsutsatta redan uppbär försörjningsstöd eller kommer ansöka om detta. Om personen inte är i behov av ekonomiskt bistånd gör socialsekreterare på vuxengruppen inom avdelningen individ och familj en utredning avseende personens situation och bedömning av biståndsinsatser. Är en våldsutsatt i behov av skyddat boende är detta en insats som beviljas oavsett hur den våldsutsattas ekonomiska situation i övrigt ser ut, även när placeringen blir på det egna kommunala skyddade boendet. Avseende övrigt ekonomiskt bistånd under tiden på skyddat boende till mat etc görs gängse bedömning av rätten till försörjningsstöd av socialsekreterare på försörjningsstödsgruppen med stöd av Socialstyrelsens riktlinjer kring försörjningsstöd till våldsutsatta som återfinns i Socialstyrelsens handbok om våld. Riskbedömning Inom ramen för en utredning görs vid behov en riskbedömning enligt SARA av de socialsekreterare som har kompetens kring detta och i intern samverkan. En SARA görs när våldsutövaren bedöms fortsätta utöva våld. En sammanfattning av riskbedömningen ska dokumenteras i akt, medan själva SARA-formuläret behandlas som arbetsmaterial. Om det finns barn i familjen ska en barnkonsekvensanalys göras inom ramen för SARA. Skyldighet att ingripa till barn skydd I de fall det finns barn som misstänks fara illa skall informationen överföras till barn- och ungdomsgruppen inom avdelningen individ och familj. Utredning om barnets situation sker via barn- och ungdomsgrupp. Vid en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna skall barnets intresse ha företräde. Vid misstanke om att barn utsätts för våld skall ett övervägande om polisanmälan göras och dokumenteras i akt.

7 Bemötande av våldsutsatt - Våga fråga! Fråga vad hon varit med om. Var konkret. Undvik ordet våld då många våldsutsatta inte definierar sig själva som våldsutsatta. Använd i den inledande kontakten ord som bråk, konflikter, slag, knuffar, sparkar etc. - Möt personen med respekt och empati. Det är mycket troligt att hon är omskakad och rädd att bli missförstådd eller inte trodd. - Undvik att blanda in egna värderingar. Våldsutsatta kvinnor känner ofta skuld och skam över sin situation. Ett gott bemötande är en förutsättning för att personen ska känna tillit och våga berätta om våldet. Tänk på att egna attityder som kan avläsas i kroppsspråket påverkar personen. - Tipsa om hjälp. Om hon är tveksam till direkt stöd, ge henne aktuella telefonnummer och adresser som finns i broschyren Kvinnofrid i Kristinehamn att ha om hon ångrar sig. Erbjud nya samtal. Motivera till kontakt med socialsekreterare för att få behovet av stöd bedömt. I de fall personal anser att våldet är så allvarligt att det är fara för personens hälsa bör en anmälan till vuxengruppen göras så att erbjudanden om stöd och hjälp kan dokumenteras. - Försök få henne att inse att hon inte själv kan ta ansvar för situationen, att våldet ofta blir värre. - Lyssna aktivt och tro på personen. Kritisera inte och ifrågasätt inte. - Framhåll att ingen har rätt att utsätta henne för våld. Det hon berättar är konfidentiellt med undantag för om det finns oro för barn. - Var uppmärksam på att många personer som blir utsatta för våld över tid utvecklar PTSD (posttraumatiskt stressyndrom). Detta innebär bland annat att personen har en förhöjd anspänningsnivå, kroppen är alltid på vakt mot fara. Hon är uppgiven och flyr snarare genom att förändra sitt medvetandetillstånd och skärma av sig än genom handling. Personen kan uppfattas som likgiltig, apatisk och känslomässigt avskuren. Hon kan verka förvirrad och uppföra sig inadekvat. Andra psykiska symptom kan vara ångest, nedstämdhet, minnesstörningar och självmordsbenägenhet. - Personen kan behöva någon som är handlingskraftig och ordnar saker och ting praktiskt. - Säkerhetsplan. Hjälp personen att planera för sin egen och ev barnens säkerhet. Ge henne information om hjälp, telefonnummer osv. Information finns på kommunens hemsida under Kvinnofrid. - Viktiga förberedelser. Föreslå att personen har viktiga handlingar och nödvändiga saker som t ex kreditkort, nycklar och en väska med kläder, tillgängliga om hon måste lämna hemmet i hast. (ev förvara väska med ombyte hos en vän) - Erbjud uppföljningssamtal eller ombesörj att hon får den hjälp hon behöver. Det är viktigt att socialtjänsten är lyhörd för vad personer som befinner sig i en våldssituation kan vara i behov av. Många gånger vet inte personen själv vilka möjligheter hon har att få stöd och hjälp. Socialtjänsten måste därför aktivt erbjuda hjälp av olika slag. I socialtjänstens ansvar ligger

8 också att själv ta initiativet till kontakter med en kvinna om nämnden får kännedom om att en våldssituation föreligger. Detta kan bli känt för socialnämnden t ex efter ett polisingripande om det finns minderåriga barn i hemmet eller om polisen anmäler att det förekommer våld i ett hem. Samtidigt är det naturligtvis av yttersta vikt att socialnämnden är försiktig vid sådana kontakter så att inte personens situation förvärras ytterligare. I Handbok för personal inom förvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot finns mer information. Övrigt Om personen samtycker har socialtjänsten alltid rätt att anmäla våld till polis eller åklagare. Dessutom kan socialnämnden polisanmäla våld i nära relation om brottet hindrar socialnämndens verksamhet (12 kap 10 SoL samt 10 kap 23 Offentlighets och sekretesslagen). Bestämmelsen kan exempelvis vara tillämplig om en utebliven anmälan skulle leda till svåra sociala skadeverkningar för den våldsutsatta personen eller hennes familj. En sådan anmälan måste föregås av en omsorgsfull prövning. Av samma paragraf framgår att socialtjänsten kan polisanmäla misstanke om brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år. Viktigt att tänka på: - Att anmälningsskyldigheten är ett personligt ansvar. - Att skyldigheten att anmäla också är kopplad till uppgiftsskyldigheten. - Att personal inom socialtjänsten har en skyldighet att ingripa till barns skydd Enhetschef skall vid behov finnas som stöd för personal som lämnat vidare information angående våldsutsatt. Därutöver finns Alna plus access och Varnumhälsan att tillgå.

9 Mer information: Socialstyrelsens handbok: Våld - Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Handbok för personal inom Socialförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. Socialförvaltningens rutin Skyddade personuppgifter Handlingsplan för familjehemsplacerade barn med skyddade personuppgifter Vägledande rutiner Familjevåld, fysiska, psykiska och sexuella övergrepp, utgiven av Länsstyrelsen i Värmland, Landstinget i Värmland, Åklagarmyndigheten och polismyndigheten i Värmland samt länets 16 kommuner. Skriften Familjevåld Mäns våld mot kvinnor och barn Kunskapsunderlag och handlingsplan, utgiven av Landstinget i Värmland. Socialstyrelsens meddelandeblad 2/2012 Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen. SOSFS 2013:1 Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd. Kommunens externa hemsida: Resursteam Heder har spetskompetens gällande hedersrelaterat våld OBS: Vissa av ovan nämnda skrifter samt annat material kring våld i nära relation återfinns under U:\Ledningssystem\Kvinnofrid -Våld i nära relationer. Material kring personer med skyddade personuppgifter återfinns under U:\Ledningssystem\Skyddade personuppgifter