Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Transkript

1 D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

2 2 (7) 1 Bakgrund Landstinget Västmanland har undertecknat ett avtal om en Länsstrategi för kvinnofrid som utarbetats inom ramen för den Regionala samverkansgruppens arbete. Strategin är framtagen av Länsstyrelsen i samverkan med berörda myndigheter (Dnr ). Därutöver har en motion väckts för att ta fram en handlingsplan för våld i nära relationer som syftar till att omfatta både kvinnor män och barn (LTV ). Kompetenscentrum för hälsa har av landstingsdirektören fått i uppdrag att ta fram en sådan handlingsplan som ett övergripande dokument för hela landstinget. Inom ramen för regeringens handlingsplan med att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat hot och våld samt våld i samkönade relationer (SKR 2007/08:39) fick Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet uppdraget att utveckla metoder för hälso- och sjukvården att tidigt identifiera våldsutsatta kvinnor och kunna ge ett adekvat omhändertagande. NCK har tagit fram en nationell handlingsplan för omhändertagande av offer för sexuella övergrepp Handbok- Nationell handlingsplan för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp (NCK-rapport 2008:1). Handboken ger god kunskap och vägledning för hur man ska upptäcka och identifiera våld, om bemötande, om hur ett medicinskt omhändertagande kan se ut, om dokumentation av skadorna, om polisanmälan och sekretessen kring händelserna. Handboken beskriver också samverkan mellan olika myndigheter och ger konkreta hänvisningar till organisationer i länen dit man kan vända sig för råd och stöd. En annan viktig aspekt som berörs är hälso- o sjukvårdens skyldighet att anmäla fall av barnmisshandel liksom misstänkta fall av barn som far illa. Där framhålls att våldsutsatta kvinnor söker hälso- och sjukvården för akuta skador eller kroniska effekter orsakade av våld. Många skäms över sin situation och berättar inte spontant om våldet och det är därför viktigt att hälso- och sjukvårdens personal vågar fråga om våld och har en beredskap att omhänderta våldsutsatta kvinnor. NCK har inom ramen för uppdraget också tagit fram en kunskapsöversikt som grund för hur hälso- och sjukvården bör agera för att tidigt identifiera våldsutsatta. I rapporten, Att fråga om våldsutsatthet som en del i anamnesen (NCK-rapport 2010:4) belyser man olika aspekter på sjukvårdens uppdrag att identifiera våld som en orsak till sjukdom och ohälsa. I rapporten beskrivs förekomst av våldsutsatthet bland kvinnor, barn och män; våldutsatthetens konsekvenser för hälsan; etiska aspekter samt genusperspektiv på att ställa frågan om våld i vården, aktuell brottstatistik samt ekonomiska aspekter. Rapporten belyser även hur frågan bör ställas, till exempel till kvinnor från andra kulturer. Forskare och kliniskt aktiva experter har analyserat hur man bör agera på utvalda arenor inom hälso- och sjukvården som primärvård, psykiatri, kvinnosjukvården osv. när det gäller utsatta grupper som tonåringar, äldre, barn i familjer där det förekommer våld samt kvinnor med missbruk eller fysiska funktionshinder. Rapporten visar att det finns stöd i litteraturen för att tillfråga de som söker vård om våldsutsatthet.

3 3 (7) Utbildningsfilmer som illustrerar hur frågan om våld kan ställas i olika situationer samt ett utbildningsmaterial har tagits fram som komplettering till rapporten. Våld i nära relationer är ett komplext fenomen med samband mellan såväl biologiska, sociala, kulturella, ekonomiska som politiska faktorer. Det är viktigt att förstå och kunna se sambanden mellan olika våldshandlingar och dess förklaringsmodeller för att få en samlad bild. Det handlar det inte bara om mäns våld mot kvinnor utan även om våld i nära relationer generellt. I motionen som ovan nämnts framhålls vikten av att landstingets handlingsplan också omfattar våld i andra nära relationer, såsom våld mot barn, i samkönade relationer och i andra familjekonstellationer. Landstingets handlingsplan avser därför att omfatta omhändertagande av såväl kvinnor som män och barn som utsatts för våld. I länsstrategin Kvinnofrid i Västmanlands län anges följande mål: Förbättrad samverkan metodutveckling Förbättrat samarbete genom gemensamma länsövergripande satsningar Förbättra samordning av utbildningsinsatser Insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck Insatser för att bekämpa människohandel och prostitution Utveckla effektiva insatser för förövare och misstänkta förövare och samverka med fler aktörer Ökade och samordnade informationsinsatser Arbetet med länsstrategin följs årligen upp av den Regionala samverkansgruppen. Ett övergripande mål i länsstrategin är att samverkansarbetet och samordningen av insatser ska stärkas både inom kommunernas olika verksamheter, mellan kommunerna och andra ansvariga myndigheter samt med ideella organisationer som kvinno- och brottsofferjouren samt övriga berörda parter. Av länsstrategin framgår att varje aktör i samverkansgruppen ska ha sin egen handlingsplan i syfte att bidra till att förverkliga den gemensamma strategin. 2 Nationellt styrande dokument Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (Skr. 2007/08:39). Dokumentet är en nationell strategi för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och överlämnades i en skrivelse till regeringen Här framhålls att problemen måste åtgärdas utifrån olika perspektiv som rättsligt, socialt, ekonomiskt och hälsorelaterat men kanske framför allt ur ett jämställdhetsperspektiv. Handlingsplanen omfattar sex insatsområden som kompletterar och stärker varandra. De berör ökat skydd och stöd till våldsutsatta, öka förebyggande insatser, förbättra kvalitet och effektivitet i

4 4 (7) rättsväsendet, utveckla insatser mot våldsförövare samt ökad samverkan och ökade kunskaper. Nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp (NCK-rapport 2008:1). Programmet omfattar dels en handbok för vårdpersonal, Handbok - nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp ; dels en guide med konkreta anvisningar för undersökning och spårsäkring, Guide för omhändertagande efter sexuella övergrepp. Att fråga om våldsutsatthet som en del i anamnesen (NCK-rapport 2010:4). Rapporten är en kunskapsöversikt med rekommendationer för hur man bör ställa frågor om våld inom hälso- och sjukvården. Tillägg i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2009:979) 2, där det anges att hälsooch sjukvården särskilt ska beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets föräldrar eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har 1. En psykisk störning eller funktionsnedsättning, 2. Har allvarlig fysisk eller psykisk sjukdom eller skada eller 3. Är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. 3 Program för Landstinget Västmanland Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett folkhälso- och samhällsproblem. Socialstyrelsen har beräknat att det förutom lidande för de utsatta kvinnorna och barnen kostar samhället ca 300 miljoner per år i Sverige. Det övergripande syftet med programmet är att säkerställa ett gott bemötande och effektivt omhändertagande av våldsutsatta patienter, såväl kvinnor som män och barn. Landstingets verksamheter ska arbeta förebyggande och ha god kunskap om våld i nära relationer, kunna ge råd och stöd till dem som söker vården samt kunna slussa till adekvat hjälp. Landstingets insatser för våldsutsatta patienter bygger på de styrande nationella dokument som ovan angetts samt Handlingsplan för barn som far illa, framtaget av landstinget i lokala samverkansgruppen för våld i nära relationer i Fagersta. 3.1 Mål 1. Hos alla som söker sjuk/tandvården ska fysisk och/eller psykisk misshandel uppmärksammas. 2. All personal ska ha kännedom i frågan. 3. All personal som kommer i kontakt med berörda patienter ska ha kunskap om hur bemötande och vård skall ske i de olika fallen, samt till vem/vilken organisation/ myndighet hänvisning bör ske om så bedöms vara nödvändigt.

5 5 (7) 3.2 Målgrupp(er) Hälso- och sjukvårdens personal (för patienter - se instruktioner för respektive verksamhet/enhet) 3.3 Aktiviteter Representanter från landstinget ska finnas i länets lokala samverkansgrupper. Ansvar: Förvaltningschef - Primärvård, Psykiatri och Handikappverksamhet (PPHV). Det åligger respektive förvaltningschef att ansvara för att lokala handlingsplaner tas fram och implementeras på klinik/verksamhetsnivå. Lokala handlingsplaner skrivs fram och implementeras på klinik/verksamhetsnivå gällande kvinnor, barn och män med utgångspunkt i länsstrategin för kvinnofrid i Västmanland, i nationella handlingsplanerna samt i Handlingsplan för barn som far illa, bil. 2. Ansvar: verksamhetschef. Handböcker framtagna av NCK för hälso- och sjukvården (NCK-rapport 2008:1 samt 2010:4 ), ska vara tillgängliga på varje enhet. Ansvar: verksamhetschef. Riktad utbildning till anställda som möter våldsutsatta patienter i sitt arbete baserad på dels studiematerial till NCK:s handböcker och utbildningsfilmer Att ställa frågan om våld för hälso- och sjukvårdens personal, dels Socialstyrelsen publikation, Behandling av män som utövar våld i nära relationer, ( ). Ansvar: Lärcentrum. Utse minst en personal inom varje klinik/verksamhet som ska ha fördjupad kunskap i ämnet och vara väl insatt i handlingsplanernas innehåll. Ansvar: verksamhetschef. För omvärldsbevakning och utveckling inom området våld i nära relationer har Kompetenscentrum för hälsa ett övergripande ansvar. Revidering av programmet sker var tredje år. Ansvar: Kompetenscentrum för hälsa. 4 Handlingsplaner Syfte: lokala handlingsplaner ska finnas för att berörd personal på olika enheter ska veta vilka rutiner som gäller för bemötande och hantering av patienter som utsatts eller misstänks vara utsatta för våld av olika slag.

6 6 (7) Omfattning: Varje enhet ska ha en egen handlingsplan. Ansvar: Verksamhetschef ansvarar för att det upprättas en lokal handlingsplan, att denna blir känd, samt att anställda har tillräckliga kunskaper inom området. Lärcentrum ansvarar för grundläggande utbildning inom området till berörd personal. Till den personal som förväntas ha fördjupade kunskaper inom området rekommenderas den distanskurs som ges av NCK, Uppsala universitet (7,5 Hp). Tillvägagångssätt: I handlingsplanen ska följande moment ingå: Hur man kan identifiera fysiskt, psykiskt och sexuellt våld Hur våldsutsatta patienter ska bemötas Åtgärder för medicinskt och psykosocialt omhändertagande för både kvinnor och män Sekretess och anmälningsskyldighet Rutiner för hantering av barn som far illa eller misstänks fara illa Beakta rutiner för hänvisning av våldsutövare Ange organisationer dit kvinnor och män kan vända sig. Telefonnummer till kvinno- och tjejjourer i länet, Kvinnofridslinjen inkl. att lämna ut deras visitkort samt till Kriscentrum för män i Västmanland (KMV) tel Handlingsplanen ska också innehålla utbildningsaktiviteter som planeras för berörd personal Tid för uppföljning. Referenser: som utgångspunkt och stöd för arbetet gäller följande material som finns att hämta på PULS, Kompetenscentrum för hälsas hemsida. Länsstrategi för Kvinnofrid i Västmanland, Länsstyrelsen, D nr NCK:s handbok om Nationellt handlingsprogram för våldsutsatta kvinnor. NCK:s handbok Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen NCK rapport 2010:4. Lathund att användas vid sexuella övergrepp, bil. 1. Handlingsplan för barn som far illa, bil.2. Övriga referenser: Behandling av män som utövar våld i nära relationer en utvärdering. Socialstyrelsen Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Socialstyrelsen Bilagor: 1. Lathund att använda vid sexuella övergrepp 2. Handlingsplan för barn som far illa

7 7 (7)