Våld i nära relationer

Transkript

1 Våld i nära relationer

2 Dagens program Inledning Våldsutsatta, inklusive paus Lunch Barn Fika Våldsutövare Avslutning

3 Definitioner av våld Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. Förenta nationerna (FN) Alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående i såväl heterosexuella som samkönade relationer samt inom syskon- och andra familje- och släktrelationer. Nationellt centrum för kvinnofrid(nck)

4 Våld mot kvinnor Jämställdhetsproblem Demokratiproblem Hälsoproblem Hinder för kvinnor och barns åtnjutande av mänskliga rättigheter

5 Vad är våld i nära relation Fysiskt Sexuellt Psykiskt Socialt Materiellt/Ekonomiskt Latent Försummelse/vanvård

6 2 kap 1 socialtjänstlagen Socialnämnden i varje kommun har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Vad säger lagen? Hälso- och sjukvårdslagen 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. 5 kap 11 socialtjänstlagen Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av en närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. 2 a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård.

7 Vuxna Mellan 30 och 60 procent av världens kvinnor har någon gång blivit utsatta för fysiska eller sexuella övergrepp (WHO) 17 kvinnor per år dödas av en man som de har eller har haft en nära relation till Var 10:e som söker vård är utsatta för någon form av våld i hemmet fall av misshandel mot kvinnor över 18 år anmäldes under (Brå) Mörkertalet är stort, omkring 80 procent utsatta kvinnor polisanmäler inte (Brå)

8 Särskilt utsatta grupper Personer med funktionsnedsättning Personer med missbruks- eller beroendeproblematik Personer med utländsk bakgrund Utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck Äldre Samkönade relationer HBTQ

9 Ungdomar Kvinnor Psykiskt och sexuellt våld Förövaren är vanligen någon som finns nära, förälder, partner eller tidigare partner. Män Fysiskt våld Förövaren är oftast en kompis eller en okänd person.

10 Riskperioder för våld Flytta ihop Gifta sig Graviditet Spädbarnsperioden Uppbrott

11 Konsekvenser av våld Kontusioner, frakturer, skallskador och skärsår Kronisk smärta, huvudvärk, muskelvärk, buksmärtor, mag/tarmproblem, gynekologiska besvär Psykosomatiska symtom som stickningar, domningar, illamående, diffus trötthet, yrsel och svimningar Drogmissbruk, depression, tobaksbruk, ångest Isolering Minnesstörningar Förvirring Handlingsförlamning

12 Att leva med våld Känslomässiga Sammansatta Traumatiska Kärlek Förståelse/mening Våld/värme Rädsla Beroende Internalisering Hat Medlidande Skuld Hopp Carin Holmberg och Viveka Enander 2007 & 2010

13 Normaliseringsprocessen (våldets kontinuum) Påverkar självbild Påverkar självförtroende Bryter ner Tappar tron på sig själv Tar över (internaliserar) hans bild av sig själv

14 Varför lämnar inte en utsatt Känslomässiga band Växling värme våld Normalisering Begränsat livsutrymme relationen?

15 Uppbrottsprocessen Misshandlade kvinnor gör i genomsnitt 3-5 tillfälliga uppbrott innan de lämnar relationen definitivt Slutligt uppbrott sker oftast på grund av ökad grad av våld eller att kvinnan fruktar för sitt eget eller eventuella barns liv/säkerhet

16 Steg i frigörelsen 1. Den utsatta är fortfarande bunden i relationen jag älskar 2. Den utsatta tar avstånd jag hatar 3. Den utsatta känner medlidande med mannen jag tycker synd om 4. Den utsatta känner likgiltighet jag känner ingenting

17 Att diskutera Vad i berättelsen fångade dig mest? Samhällets syn på våldsutsatta är att den utsatte ska gå vid första slaget. Hur påverkar det en person utsatt för våld? Det finns en rad olika mekanismer i en våldsrelation som påverkar en utsatts handlande. Hur kan förståelsen av varför en utsatt inte lämnar relationen inverka på ditt möte med klienter/patienter?

18 Vilka tecken bör leda tanken till våld/förtryck? Partner/familjemedlem är överbeskyddande, kontrollerande eller vägrar att lämna personen ensam Personens berättelse om skadans uppkomst stämmer inte överens med skadans utseende Personen har väntat länge med att söka vård eller stöd Upprepade besök för diffusa eller vaga symtom/problem Tänk på att medföljande vän/väninna kan vara en förövare!

19 Upptäcka våldsutsatta Tar inte av sig ytterkläderna Tittar ofta på klockan Mobilen ringer ofta Får ofta SMS Är orolig/stressad Svårt att få ögonkontakt Har svårt att fatta egna beslut Synliga tecken på våld

20 Varför är det viktigt att fråga om våld? Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem Professionens skyldighet Kunna erbjuda stöd och hjälp Att inte fråga bekräftar skam och skuld och är en ytterligare kränkning Det möjliggör och underlättar en upprättelseprocess

21 Hur fråga? Blir du slagen? Är din partner våldsam? Är du rädd för din partner? Behöver du hjälp? Upplever du att någon i din närhet kontrollerar dig eller begränsar din frihet? Känner du dig trygg eller finns det delar av ditt liv som känns otrygga eller hotande?

22 NCK, nationellt centrum för kvinnofrid, Kunskapsbanken - Ämnesguiden Barn som upplever våld Mäns våld mot kvinnor Sexuellt våld Särskild utsatthet Våld i nära relationer Våld i samkönade relationer Publikationer Rapporter och övrigt material från NCK Beställa material från NCK och Kvinnofridslinjen

23 Hjälp för vårdgivare 1. Kvinnohälsa Våld mot kvinnor Bemötande och omhändertagande av misshandlad kvinna. 2. Psykisk hälsa vuxna Våld i nära relation 3. Barn- och ungdomshälsan Barns som far illa eller misstänks fara illa

24 1177 Fakta råd och stöd/liv och hälsa/när livet är svårt - Utsatt för hot eller våld Vart vänder man sig i Jönköpings län? Går att hitta information om: Vad är våld? Varför är det svårt att lämna en relation där våld förekommer? Vem utövar våld Nationella stödorganisationer Stöd i Jönköpings län Om man själv utövar våld var kan man vända sig?

25 Kontaktuppgifter Madeleine Söderberg Utvecklingsavdelningen Länsstyrelsen i Jönköpings län madeleine.soderberg@lansstyrelsen.se Veronica Ottosson Folkhälsa och sjukvård Landstinget i Jönköpings län veronica.ottosson@lj.se