Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Transkript

1 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september vkv@vgregion.se Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Vad är? Utbildningar Ett kompetenscentrum som samlar, skapar och sprider kunskap. Introduktionsföreläsningar och målgruppsanpassade Lotta Nybergh, Tove Corneliussen, Anita Kruse, Daniel Cederberg Viveka Enander, Jenny Ström, Eva Wendt Vi är till för hälso- och sjukvården inom Västra Götalandsregionen. Lisebergsteatern. Katarina Wennstam & Börje Svensson. Universitetsprogram Universitetskurser GESS Information Portalen Filmerna Rapporter Hinder och möjligheter vid primärprevention av våld i nära relationer Söker du så finner du Könsforskning pågår!

2 Forskning Initiera, bedriva och förmedla Genväg till forskning Forskning Forskningsprojekt 1 Använda WHO:s frågeformulär om våld riktad mot både män och kvinnor - doktorandstudie Forskningsprojekt 2 Bemötandestudie av våldsutsatta kvinnor Forskningsprojekt 3 Kartläggningsstudie av samtliga MVC, BVC och UM i regionen Utveckling Utvecklingsprojekt 1 Regionprojekt om gemensamma riktlinjer vid sexuella övergrepp/våldtäkt från 13 år Utvecklingsprojekt 2 Storgöteborgprojekt om samverkan vid sexuella övergrepp/våldtäkt år Varför ska vi göra något? Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem. Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten s.347 Våld i nära relationer är en av de vanligaste skadeorsakerna bland kvinnor. Campbell (2002) Health consequences of intimate partner violence. Lancet 2002; 359, 9314; Hälso- och sjukvården är ofta den första instans som våldsutsatta personer söker sig till. Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK). Våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation. (2006) Våldet är ofta en bakomliggande orsak till andra ospecifika symptom. Krantz, Gunilla, Östergren, P.O.The association between violence victimisation and common symptoms in Swedish women. Journal of epidemiology and community health X. ; 54(2000):11, s Barn som lever med våld far illa och löper ökad risk för framtida ohälsa. Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten s. 255 Hälso- och sjukvårdens roll Upptäcka/identifiera Behandla/stödja/motivera Dokumentera skador/spårsäkra Vägleda/hänvisa till andra hjälpinstanser Samverka Socialtjänstlagen 5 kap 11 Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott..

3 Hur identifiera? Varför r upptäcks inte barn som lever i våld? v Identifikation av våldsutsatta mödrar är troligen det bästa sättet att identifiera övergrepp av barn! Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen (2010) NCK Barnperspektiv saknas Rädsla för att barnen omhändertas Lojalitet och skam hos barnen Många barn tror att det blir bättre Barnet litar ej på myndigheter Källa: Hydén, M (2005) När mamma blir slagen - att hjälpa barn som levt med våld i familjen Varför är våldet så osynligt? Sådant som angår familjen ska hållas inom fyra väggar och inte diskuteras utanför hemmet. Det är väldigt privat. I familjer där våld förekommer råder tystnadens kultur. (Arnell/Ekbom) Att våga v fråga Visar att vården har en beredskap för problematiken Patienten uppmärksammas på vad det betyder för hennes/barnets hälsa och livskvalitet Patienten väljer om hon (han) vill berätta nu eller senare Tänk påp att. samtala med patienten i enrum alltid använda auktoriserad tolk undvik egna värderingar ta dig tid att lyssna Vad påverkar p vårt v bemötande? Värderingar Kunskap/erfarenhet Tidsbrist Känsligt att fråga

4 Fråga om våld Diskutera: Hur påverkas p barn av våld? v Hur kan du lyfta frågan om våld v påp din arbetsplats? Vilka rutiner finns för f r anmälan till socialtjänsten? Hur skall jag fråga? Förslag påp rutinfrågor för f r vuxna Öppna frågor Fråga grundligt Tillåtande attityd Visa empati Definiera vad som menas med våld Berätta om konsekvenserna för hälsan Det är vanligt att kvinnor har erfarenhet av att bli utsatta för våld och hot och det ger effekter på hälsan så därför brukar jag fråga alla mina patienter. Är det okej? Har du blivit slagen, hotad eller utsatt för något som skulle kunna skada dig någon gång? Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK Förslag påp rutinfrågor, forts Har någon tvingat dig att göra saker som du inte vill genom att slå dig eller hota eller kränka dig? Känner du dig kontrollerad eller förnedrad av din partner? Har någon tvingat dig till sexuella handlingar mot din vilja? Är du rädd för någon i din omgivning? Dokumentation Dokumentera tecken på psykiskt och fysiskt våld Dokumentera gärna med fotografier Journalanteckningar kan användas vid en ev. rättegång Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2010

5 Offentlighets- och sekretesslagen Person som skyddas av sekretessen kan ge sitt tillstånd till att sekretessen får brytas (kap 10:1) Offentlighets- och sekretesslagen Vid misstanke om brott som ger ett års fängelse eller försök till brott som ger minst två års fängelse får sekretessbelagd uppgift lämnas till polis/åklagare (kap 10:23). Sekretessgenombrott Några exempel på brott som ger > 1 års fängelse: Mord, dråp, grov misshandel Människorov, olaga frihetsberövande och försättande i nödläge Våldtäkt, grovt koppleri Sexuellt övergrepp mot barn Sekretessgenombrott Rådgör alltid med överordnad! Rådgör med polis eller åklagare i avidentifierat ärende Källa: NCK 2008:1 Anmälningsplikt Vid misstanke om att barn far illa eller är utsatta för brott skall anmälan genast göras till socialtjänsten (14:1 SOL). Anmälningsplikt Räcker med misstanke Rådgör med socialtjänsten!

6 Barnets behov i centrum Utgångspunkten i en anmälningssituation måste inom sjukvården vara barnets behov och inte hänsynen till föräldrarna. Källa: Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn, SoS 2004 Anmälningspliktens efterlevnad 137 barn på Astrid Lindgrens barnsjukhus; 95 barn utsatta för fysisk misshandel och 42 utsatta för sexuella övergrepp Fysisk misshandel: 51 % anmäldes till soc och 22 % till polisen Sexuella övergrepp: 62 % anmäldes till soc och 50 % till polisen Källa: Child abuse clinical investigation management and nursing approach. Björn Tingberg, 2010 Varför r anmäler vi inte? Vår egen ångest - vill inte se Skjuter upp problemet till nästa person Rädsla för att slå sönder familjen Dålig återkoppling Misstro till socialtjänstens arbete Dålig kunskap Källa: Björn Tingberg, Miogruppen, 2008 Socialtjänst och hälsoh lso- och sjukvård rd....har arbetssätt som försvårar upptäckt av våld i familjen, t ex genom att alltid samtala med familjen tillsammans. Källa: Stöd till barn som upplevt våld mot mamma, Broberg.A et al 2010 Framgångsfaktorer Skaffa kunskap kring våldet. Diskutera värderingar inom arbetsgruppen. Ha utarbetade rutiner på arbetsplatsen. Skaffa goda kanaler för samverkan. Ta fram bra hänvisningslistor. Våga agera!