Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas?
|
|
- Cecilia Lindberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Anna Berglund, Elisabeth Tönnesen
2
3 Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Anna Berglund, Elisabeth Tönnesen Våld i nära relationer är vanligt och många kvinnor och män har erfarenhet av det. Enligt SCB:s Undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF) hade 6,5 procent av de tillfrågade kvinnorna och 7,5 procent av de tillfrågade männen år utsatts för något våld och hot under de senaste 12 månaderna under Bland svenska kvinnor har nästan hälften erfarit våld eller hot om våld från män, bekanta eller obekanta, någon gång under livet och knappt en tredjedel har varit utsatta i en nära relation med en man. 2 Systematiskt utövat våld har visats ha långtgående konsekvenser för offrets hälsa. Det finns ett stort antal studier och systematiska litteraturgenomgångar som visar att utsatta kvinnor drabbas av både fysiska och mentala symtom i mycket högre grad än andra kvinnor (se kapitel 7 Våldets konsekvenser för hälsan). Frågor om våldsutsatthet har därför sin plats i den medicinska anamnesen. WHO utgav i början av 2000-talet en rapport om våld och hälsa och tar tydligt ställning för att man måste verka förebyggande mot allt slags våld inklusive våld i nära relationer. De betonar den preventiva effekten av att ta upp och ständigt påpeka våldets effekter och värdet av att offren blir behandlade med respekt och empati. 3 Ann Coker i USA som forskat mycket inom detta fält skriver i en ledare i American Journal of Preventive Medicine 2006 att man måste ta bort skamstämpeln från våldsutsattheten. 4 Genom att fråga visar man att våldsutsatthet är ett hälsoproblem, att samhället inte kan acceptera att någon utsätts för förtryck och våld samt att det finns kompetens och beredskap inom hälso- och sjukvården att hantera problemet och hjälpa patienten. Hälsoekonomiska studier, inte minst den som gjorts för denna antologi, visar att våldsutsatthet kostar stora summor pengar både för hälso- och sjukvård och samhälle. Stora vinster för livskvalitet och ekonomi skulle kunna göras om våldet mot kvinnor i nära relationer minskade. En undersökning eller en test som erbjuds alla inom hälso- och sjukvården för att upptäcka ett tillstånd tidigt för att kunna bota eller lindra effekterna kallas ofta för screening. Rutinfrågor om våld har internationellt betraktats som en screening och har även utvärderats som detta. Våldsutsatthet kan dock inte betraktas som Att fråga om våldsutsatthet som en del i anamnesen 3
4 ett renodlat medicinskt tillstånd och rutinfrågor om våld inte heller som ett neutralt medicinskt test, vilket gör det svårt att utvärdera enligt vanliga principer. Veder tagen behandling saknas också. Därför använder vi i stället begreppet att rutinmässigt fråga om våld. Se vidare litteraturöversikten i kapitel 6. Att hälso- och sjukvården uppmärksammar våldsutsatthet kan hjälpa patienten att förstå och reflektera över hur livssituationen kan sätta avtryck i hälsan. Vårdgivaren kan ibland få en förklaring till att patienten inte följer ordinationer eller varför en behandling inte hjälper. Vad utmärker våld i nära relationer? De flesta anser att våldet är en del i att utöva kontroll. Forskarparet Dobash förklarar mäns våld mot kvinnor i nära relationer som en följd av fyra faktorer hos mannen: en känsla av äganderätt gentemot kvinnan vilket medför svartsjuka; oenighet och olika förväntningar på hur hushållets resurser ska förvaltas och brukas; mannens uppfattning att han har rätt att tillrättavisa och straffa sin kvinna; och behovet av att utöva sin maskulina makt. 5 Eva Lundgrens förklaringsmodell normaliseringsprocessen beskriver mannens och kvinnans strategier i ett våldsamt förhållande. Genom våld uppnår mannen kontroll, dels kortsiktigt vid själva misshandeln, dels långsiktigt genom att det isolerar kvinnan men också genom att växla mellan våld och värme. Detta binder kvinnan hårdare till honom. Isoleringen, vare sig den är fysisk eller emotionell, gör att hon blir utlämnad till hans bedömning. Därigenom förskjuts också hennes uppfattning om vad som är normalt. 6 I studien Varför går hon? har två svenska forskare, Carin Holmberg och Viveka Enander, djupintervjuat tio kvinnor som lämnat ett våldsamt förhållande. Forskarna har också genomfört två gruppintervjuer med personal på kvinnojourer. De har identifierat flera faktorer eller band som utgör hinder för att kvinnor ska bryta upp: kärlek, rädsla, hat, medlidande, vilja att förstå mannen och hopp om att han ska ändra sig, skuld, beroende av ekonomiskt, socialt, eller känslomässigt slag, internalisering av mannens världsbild samt isolering. Gemensamma barn och oro för vårdnaden och rädsla för vad partnern tar sig till om man går påverkar också. Författarna nämner processen som kvinnan ska igenom att gå, att bli fri och att förstå, vilket inte nödvändigtvis sker i den ordningen. 7 Fokus i denna rapport är, i enlighet med regeringens uppdrag till Nationellt centrum för kvinnofrid, mäns våld mot kvinnor. Med detta är det inte sagt att män inte löper risk att utsättas för våld från sin partner. Kunskapsläget här har hittills varit bristfälligt men talar för att män som utsätts för våld eller förtryck från sin partner eller någon annan löper risk att drabbas av kroniska smärtor, depression och ångest liksom fysiska skador. Mycket talar för att männen också bör tillfrågas om sina erfarenheter av våld (se kapitel 22). Effekterna av våldet för hälsan bedöms emellertid större för kvinnor eftersom våldet oftast är grövre. 4 Att fråga om våldsutsatthet som en del i anamnesen
5 Även de ekonomiska konsekvenserna av att lämna ett våldsamt förhållande är ännu så länge större för kvinnor. 1 Statistiska centralbyrån (2008). Undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF), 2 Lundgren E, Heimer G, Westerstrand J & Kalliokoski A-M (2001). Slagen Dam; Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige en omfångsundersökning. Umeå: Brottsoffermyndigheten. Wijma K, Samelius L, Wingren G & Wijma B (2007). The association between ill-health and abuse: A cross-sectional population based study. Scandinavian J of Psychology. 48: Krug EG, Dahlberg LL, Mercy JA. Zwi AB & Lozano R eds (2002). World report on violence and health. Geneva: World Health Organization. (läst ). 4 Coker A (2006). Preventing intimate partner violence How we will rise to this challenge. Am J Prev Med. 30:6, s Dobash RE & Dobash RP (1998). Violent men and violent contextsi Rethinking violence against women. Dobash RE and Dobash RP (red). Sage Series on Violence against Women. Thousand Oaks, California: Sage publications Inc. s Lundgren E (2004). Våldets normaliseringsprocess. Stockholm: Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS). 7 Holmberg C & Enander V (2004). Varför går hon om misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser. Ystad: Kabusa. Att fråga om våldsutsatthet som en del i anamnesen 5
6
2013-05-06. Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Läs merKvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon
Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,
Läs merATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN
ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Att fråga om våldsutsatthet som en del i anamnesen 1 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK Uppsala
Läs merMäns våld mot kvinnor
Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad
Läs merVad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,
Läs merEkonomiska konsekvenser av mäns våld mot kvinnor
Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Ekonomiska konsekvenser av mäns våld mot kvinnor En kunskapsöversikt samt kostnads beräkningar utifrån
Läs merAtt fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK
Att fråga om våld Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Våld - ett hot mot kvinnors hälsa Världsbanken: World Develop Report 1993: Global
Läs merATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN
ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Att fråga om våldsutsatthet som en del i anamnesen 1 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK Uppsala
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Läs merrelationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Våld i nära n relationer Borås s den 22 mars-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare,
Läs merHur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan?
Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan? Koordinatorn nytt stöd i sjukskrivningen SKL konferens 14 sept 2017 Åsa Witkowski Verksamhetschef KFE Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet
Läs merVad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,
Läs mer1 (6) YTTRANDE Dnr NCK 2014/4 Ert Dnr: 31070/2012
YTTRANDE 1 (6) 2014-02-14 Dnr NCK 2014/4 Ert Dnr: 31070/2012 Nationellt centrum för kvinnofrid National Centre for Knowledge on Men s Violence Against Women SE-751 85 Uppsala Besöksadress/Visiting address:
Läs merVåldets konsekvenser för hälsan
Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Våldets konsekvenser för hälsan Anna Berglund Våldets konsekvenser för hälsan Anna Berglund Personer
Läs merVälkomna! Våld i nära relationer
Välkomna! Våld i nära relationer Vad är våld? Fysiskt våld Psykiskt våld Ekonomiskt våld Sexuellt våld Materiellt våld Våld är varje handling riktad mot annan person, som genom att den skrämmer, smärtar,
Läs merArbetsområdet. Mäns våld mot kvinnor i nära relation. Nationellt centrum för kvinnofrid (Regeringens förordning SFS 2006:1072)
Mäns våld mot kvinnor i nära relation - Förekomst, förklaringsmodeller och konsekvenser för kvinnor Vidareutbildning för stödjare inom BOJ September 2010 Lina Ploug Utbildningssamordnare Nationellt centrum
Läs merVåld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK
Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Läs merRepetition & uppföljning våld i nära relation
Repetition & uppföljning våld i nära relation Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Innehåll för denna förmiddag Repetition av de tre tidigare tillfällena
Läs merMansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping
Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt
Läs merAtt fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK
Att fråga om våld Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Våld - ett hot mot kvinnors hälsa Världsbanken: World Develop Report 1993: Global
Läs merVåldets konsekvenser för hälsan
Våldets konsekvenser för hälsan Introduktionsdagarna 19-21 januari 2016 Elisabeth Tönnesen Specialist i allmänmedicin Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet Akuta och långsiktiga effekter
Läs merPlats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00
1 (6) Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 Närvarande: Eva Kullenberg (FP) Åsa Larsson (S) Gudrun Rhodén (SD) Sven-Erik Paulsson (SD) Anne Viljevik-Hall (EP) Gunilla
Läs merKurslitteratur. Mäns våld mot kvinnor tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma 15 hp, halvfart 1 (5)
Mäns våld mot kvinnor tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma 15 hp, halvfart 1 (5) 2019-02-18 Nationellt centrum för kvinnofrid National Centre for Knowledge on Men s Violence Against Women SE-751 85
Läs merVåld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad
Våld i nära relationer Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Startades 1996 Hälso- och sjukvård Socialtjänst Polis Åklagarkammare Kriminalvård Frivilligorganisationer
Läs merDefinition av våld och utsatthet
Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång
Läs merVåld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som
Läs merFaktaboken om mäns våld mot kvinnor. RSK, Riksföreningen - Stoppa Mäns Våld mot Kvinnor och Maria Scheffer Lindgren
Faktaboken om mäns våld mot kvinnor RSK, Riksföreningen - Stoppa Mäns Våld mot Kvinnor och Maria Scheffer Lindgren RSK, Riksföreningen - Stoppa Mäns Våld mot Kvinnor och Maria Scheffer Lindgren Copyright
Läs merVåld ett hot mot kvinnors hälsa
Våldets påverkan på hälsan Konferens om våld i nära relation Sunderby sjukhus 5 december 2016 Åsa Witkowski Verksamhetschef Akademiska sjukhuset Uppsala universitet Våld ett hot mot kvinnors hälsa 1948
Läs merAtt möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal
Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för
Läs merRiksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,
Läs merAtt ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Läs merDefinition av våld. Per Isdal
Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att
Läs merDIVISION Närsjukvård
Att fråga om våld i nära relation Begreppet våld i nära relation Våld i nära relation innefattar allt våld som inträffar inom familjen eller av någon som man står i beroendeställning till eller någon man
Läs merBilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög
Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:
Läs mer(Länk i Studentportalen) Connell, Raewyn (2015). Om genus. Göteborg: Daidalos. (Länk i Studentportalen) Urval (Länk i Studentportalen)
Mäns våld mot kvinnor tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma 15 hp, halvfart 1 (5) Kurslitteratur 2019-08-15 Nationellt centrum för kvinnofrid National Centre for Knowledge on Men s Violence Against
Läs merAtt fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus
Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus WHOs definition av våld att uppsåtligt bruka eller hota att bruka makt eller fysisk styrka mot sin egen person,
Läs merST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation?
ST-projekt Linda Andersson Handledare Docent Malin André Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation? Våld mot kvinnor samband med framtida hälsa? Sammanfattning Detta är ett ämne som
Läs merFrågor om vålds utsatthet ur primärvårdsperspektiv
Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Frågor om vålds utsatthet ur primärvårdsperspektiv Elisabeth Tönnesen Frågor om våldsutsatthet ur primärvårdsperspektiv
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin AT-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin AT-läkare 2016-08-23 08-24 Wifi Qulturum Lösenord qulturum 2016-08-26 Schema 23 augusti 09:00 Start 09:30 inledning, presentation, förväntningar 10:00 Försäkringskassans
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merLiten guide till kvinnofridsfrågor
Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:
Läs merFörändringshjulet efter Proschaska & DiClemente
På väg mot ett liv utan våld att arbeta med individuella samtal. Förhållningssä, Auktoriserad socionom och sexolog (authorized Sexuality Educator and Sexual Health Promoter, NACS) suzann@comhem.se Förhållningssä,
Läs merDet är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor
Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer
Läs merVåld i nära relation. Agenda. Rättspsykiatriskt perspektiv. Förhållningssätt i praktiken. Utvecklingsarbete
Våld i nära relation NÄTROMKONFERENS, 16 17 NOVEMBER, 2017 VICTORIA ANDRÉN VERKSAMHETSUTVECKLARE, RÄTTSPSYKIATRI VÄSTMANLAND LEG. PSYKOLOG, FÖRELÄSARE Agenda Våld i nära relation Rättspsykiatriskt perspektiv
Läs merFysioterapeuters ansvar för patienter utsatta för våld i nära relation
FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Cecilia Fridén cecilia.friden@fysioterapeuterna.se SAMMANFATTNING Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett omfattande folkhälsoproblem. Den nationella studien Våld
Läs merKursplan. 1 (5) Mäns våld mot kvinnor - tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma, 15 hp, halvfart
1 (5) Mäns våld mot kvinnor - tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma, 15 hp, halvfart 2016-11-16 Nationellt centrum för National Centre for Knowledge on Men s Violence Against Women SE-751 85 Uppsala
Läs merBeroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar
Läs merVåld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK
Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer 21 mars 2018 Karolin Olstam och Caroline Sjödell 2 3 4 https://vimeo.com/211625191 Definition av våld: Med våld menas varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merDefinition av våld och utsatthet
Definition av våld och utsatthet FN:s definition Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller
Läs merVåld. Annica Odelind, länsstyrelsen
Våld Annica Odelind, länsstyrelsen Innehåll Varför länsstyrelsen? Vad är våld? Våldets konsekvenser Våld i nära relation Det traumatiska bandet Missbrukande kvinnor en särskilt utsatt grupp Varför Länsstyrelsen?
Läs merVåld mot djur och våld i nära relationer
Våld mot djur och våld i nära relationer Med svansen mellan benen Sällskapsdjur, hästar och lantbrukets djur är beroende av människors välvilja, att vi tar hand om dem och vill dem väl. När djur far illa
Läs merVåld mot djur och våld i nära relationer
Våld mot djur och våld i nära relationer Med svansen mellan benen Sällskapsdjur, hästar och lantbrukets djur är beroende av människors välvilja, att vi tar hand om dem och vill dem väl. När djur far illa
Läs merInrättande av Kunskapscentrum för våld i nära relationer
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 p 7 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-10-21 HSN 1110-1315 Handläggare: Kristina Marttinen Louise von Bahr Inrättande av Kunskapscentrum
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Personer med missbruk/beroendeproblematik Katarina Andréasson 2015-03-17 o 18 Alkohol och våld BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012) 74 % av männen som utsatts för misshandel
Läs merGöteborgs Stads plan mot våld i nära relationer
Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015
Läs merVKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Anita Kruse, chef för 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv :s målgrupp :s målgrupp är 43 000 hälso- och sjukvårdsanställda
Läs merNär kärleken slår Om pojkars och mäns våld
Länsstyrelsen Gotlands län Nedladdningsbar pdf: http://www.lansstyrelsen.se/gotland/site CollectionDocuments/Sv/Människa-ochsamhälle/Jämställdhet/Kvinnofrid/Karlek en%20slarslut2011.pdf När kärleken slår
Läs merAtt ställa frågan om våld. ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården
Att ställa frågan om våld ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården 1 Innehåll Bakgrund...3 Litteratur till läsanvisningar...4 Läs mer...4 Varför ska man fråga om erfarenhet av våld inom hälso-
Läs merGenusperspektiv på att rutinmässigt tillfråga kvinnor om våld i nära relationer
Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Genusperspektiv på att rutinmässigt tillfråga kvinnor om våld i nära relationer Anna T Höglund Genusperspektiv
Läs merVåld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)
Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD) Våld i samhället Nationella trygghetsundersökningen 2016 (n=11 600) (BRÅ) 2,7 procent uppgav att de utsatts för misshandel Utsatta
Läs mer14. Akutsjukvård och våldsutsatta kvinnor
14. Akutsjukvård och våldsutsatta kvinnor Pauline Lindblom, Maaret Castrén, Lisa Kurland Akutsjukvården omfattar hela vårdkedjan från första kontakten med SOS Alarm, den vård som ges av ambulanssjukvårdare
Läs merDet viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr. 553 Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Eva Lindholm Abstract År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter
Läs merHandlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget
Handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget detta handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal inom Landstinget
Läs merVåld i nära relationer. - ett urval litteraturtips från sjukhusbiblioteket
Våld i nära relationer - ett urval litteraturtips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2013 Almqvist, Kjerstin & Janson, Staffan Barn som bevittnat våld. 2004 Barn som blir vittne till
Läs merHandlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23
Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...
Läs merTill döden skiljer oss åt*
Rapport nr. 185, Till döden skiljer oss åt* (en studie om mäns våld mot kvinnor) Sammanfattning Varje dag blir ett stort antal kvinnor misshandlade eller hotade av sina män. Enligt BRÅ 1 anmäldes det år
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse
Läs merwww.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
Läs merFakta om mäns våld mot kvinnor
Fakta om mäns våld mot kvinnor RSK, Riksföreningen - Stoppa Mäns Våld mot Kvinnor och Maria Scheffer Lindgren E-post: info@rskriksforeningen.se Hemsida: www.rskriksforeningen.se Ansvarig utgivare: RSK
Läs merSjuksköterskors upplevelse av att ställa frågan om våld i nära relationer till kvinnor på en akutmottagning
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Sjuksköterskors upplevelse av att ställa frågan om våld i nära relationer till kvinnor på en akutmottagning - En kvalitativ studie Författare
Läs merTill Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet! Det tycks finnas en osynlig barriär mellan de som arbetar med människor och de som arbetar med djur.
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merHandboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Ann Jönsson
Handboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer Ann Jönsson Skillnader jämfört med 2011 års handbok 2014 års handbok omfattar både socialtjänsten, hälsooch sjukvården
Läs merUppdrag att stödja genomförande och uppföljning av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor
Regeringsbeslut II:5 2017-02-23 S2017/01221/JÄM (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att stödja genomförande och uppföljning av den nationella strategin för att förebygga
Läs merSF 36 Dimensionerna och tolkning
SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?
Läs merRutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer
Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga
Läs merRÄTTEN ATT FÅ VARA SOM ALLA ANDRA OM DUBBEL UTSATTHET. Kerstin Kristensen 8 mars
RÄTTEN ATT FÅ VARA SOM ALLA ANDRA OM DUBBEL UTSATTHET Kerstin Kristensen 8 mars 2017 www.kvinnofrid.nu 1 Länsstyrelsen 2 Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (q) erkänner att
Läs meroch Huddinge! Samordningsförbundet HBS
och Huddinge! Samordningsförbundet HBS 7 november 2018 Bikupa Hur ofta möter du en våldsutsatt person i ditt arbete? Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna
Läs merNärstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE
Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom
Läs merOro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt
Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i
Läs merJag trodde han var mannen i mitt liv
ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete, C C-uppsats, 15 högskolepoäng Vt-2013 Jag trodde han var mannen i mitt liv En litteraturbaserad
Läs merVåld mot äldre kvinnor - och män
Våld mot äldre kvinnor - och män Utbildningsdag 18 september 2019 Anette Marklund Utbildare Nationellt Centrum för Kvinnofrid Våld mot kvinnor en global fråga 1948 FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna,
Läs merBemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården
Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården Avdelningen funktionshinder och delaktighet har gjort Bemötandeguiden i samarbete med representanter från hälso- och sjukvården och handikapporganisationen
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merSpelproblem påverkar både spelare och närstående negativt
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem
Läs merHur hjälpa?! - Våldsutsatta kvinnor
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Vårterminen, 2010 Rapport nr. 609 Hur hjälpa?! - Våldsutsatta kvinnor Anders Sandlund Abstract Under år 2007 anmäldes 19
Läs merHot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd
Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet
Läs merRapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.
Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora
Läs merFolkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Läs merMan kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar
Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar - en enkätundersökning bland kvinnor på mödravårdcentralen i Åtvidaberg om hälsa och kränkningar Camilla Forsberg Åtvidabergs
Läs merProgram Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
Läs merJämställd och jämlik vård och behandling
Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs mer