Liten guide till kvinnofridsfrågor

Transkript

1 Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: Ungdomsmottagningen: Mansmottagningen: Socialtjänsten: , efter 17: Polisen: Kvinnofrid: Kvinnojouren Ellinor: Tjejjouren Beata: (mail & msn) Barn och ungdom: Råd & stöd: Eleonoragruppen: Nationella kvinnofridslinjen: Killjouren.se Linköpings stadsmission: Åtvidabergs kommun Kvinnofrid Liten guide till kvinnofridsfrågor Besök även kommunens webbplats!

2 Vidare läsning samt referenser Alakoski, Susanna (red.), Lyckliga slut: sjutton berättelser om vardagsvåldet, 2007 Brottsofferjourernas Riksförbund m.fl., Trygghet som saknas: om våld och övergrepp mot äldre, 2006 Brottsförebyggande rådets hemsida Eliasson, Mona, Mäns våld mot kvinnor i nära relationer: en kunskapsöversikt, 2006 Eliasson, Mona, Att förstå mäns våld mot kvinnor, i Heimer, Gun (red.), Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar, 2008 Eriksson, Maria(red.), Barn som upplever våld, 2007 Eriksson, Hjelde, Ofrid?: Våld mot äldre kvinnor och män - en omfångsundersökning i Umeå kommun, 2001 Eriksson, Maria, Barn som upplever våld män som utövar våld, i Heimer, Gun (red.), Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar, 2008 Eldén, Åsa, Heder på liv och död: våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder, 2003 Grände, Josefine, Jag kallade det aldrig för våldtäkt; att möta unga kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp, 2003 Handu-rapport, Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, 2007 Högdin, Sara, Utbildning på (o)lika villkor: Om kön och etnisk bakgrund i grundskolan, 2007 Holmberg, Carin, Varför går hon? Om misshandlade kvinnors uppbrottsberättelser, 2005; Våldsamt lika och olika: Om våld i samkönade parrelationer, 2005 Jeffner, Stina, Liksom våldtäkt typ; Om ungdomars förståelse av våldtäkt, 1998 Länsstyrelsen, Om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta Lundgren, Eva m.fl., Slagen Dam: Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige- en omfångsundersökning, 2001 Livholts, Mona, Vanlig som vatten: Manlighet och normalitet i mediernas berättelser om våldtäkt, 2007 Nordborg, Gudrun, Våld i vardagen, i Heimer, Gun (red.), Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar, 2008 Nationellt råd för kvinnofrid, Världens sämsta brottsoffer: Om mäns våld mot missbrukande kvinnor och psykiskt funktionshindrade kvinnor, 2003 Wennstam, Katarina, Flickan och skulden: en bok om samhällets syn på våldtäkt, 2004; En riktig våldtäktsman,

3 Tänkvärda aspekter Det är den som nyttjat våld som bär ansvaret för våldet, aldrig den våldsutsatta Ett bra bemötande utan fördömande - många våldsoffer känner redan en stor skuld och skam för det som inträffat Våga fråga/våga se, ofta kan det vara en större kränkning att inte fråga/se, gör frågan till en rutin i exempelvis hälsoenkäter eller vid utredningar inom socialtjänsten Då gruppen förövare är så mångfacetterad, samt omfångsundersökningar visar att våldet är tämligen utbrett, är det inte osannolikt att någon bekant till dig har varit våldsutsatt Du kan också ha träffat någon som nyttjar/nyttjat våld utan att du vet om det Våld kan tillta vid graviditet, samt vara den utlösande faktorn Ett bra bemötande kan vara avgörande för om personen ifråga anmäler eller inte Mörkertalet finns framförallt bland dem som utsatts för våld i nära relation, inte bland dem som utsatts för utomhusvåld Genom att ha informationsbroschyrer tillgängliga på arbetsplatsen indikerar detta ett avståndstagande mot våldet och för kvinnofrid, detta kan göra det lättare för våldsutsatta att våga berätta En regnbågsflagga ståendes på företaget kan göra att en person våldsutsatt i en samkönad relation vågar berätta, flaggan indikerar att dennes sexualitet är ok Även om män som brottsoffer inte uppmärksammats särskilt mycket i denna översiktsguide, måste givetvis ett bra bemötande och stöd ges till dessa då de söker och berättar om sin våldutsatthet. I dagsläget är kunskapen om mäns utsatthet nästintill obefintlig, om detta indikerar att ett stort mörkertal finns, eller att få män utsätts för våld i nära relation, är därför svårt att svara på. Beredskapen för att ta emot även dessa måste givetvis finnas. Informationsbroschyrer om mansjourer kan vara ett sätt att bryta den eventuella tystnaden Innehållsförteckning Statistik och fakta...3 Våld kan vara...3 Vilket våld talar vi om?...3 Våld i siffror:...3 Orsaker till våld...4 Vem nyttjar våld?...4 Varför anmäler inte alla?...5 Särskilt sårbara grupper...6 Våld i samkönade relationer...6 Våld mot missbrukande kvinnor...6 Våld mot funktionsnedsatta...6 Våld mot äldre...7 Barn i våldsmiljö...7 Hedersrelaterat våld...7 Hur bemöta och stödja?...8 Tänkvärda aspekter...9 Vidare läsning samt referenser

4 Statistik och fakta 1998 kom kvinnofridslagarna Ett kvinnofridsbrott är: att med avsikt skada någon, inte bara blåmärken och brutna ben utan även hot och verbala kränkningar (källa: Eliasson, 2006) Våld kan vara: fysiskt (slag, sparkar, tillhyggen) psykiskt (verbala kränkningar, blickar, tilltalsnamn, hot, kontrollerar) sexuellt * (sexuellt tvång, våldtäkt, tjatsex, hot om) socialt * (förminskar i sociala sammanhang, isolerar, kontrollerar) ekonomiskt * (ensam insyn och kontroll av ekonomin, försätter någon i ekonomisk knipa ) materiellt * (slår sönder saker som betyder mycket, slår sönder hemmet) *2-5 % av kvinnliga våldsverkare brukar dessa (källa: Eliasson, 2006). Vilket våld talar vi om? våldtäkt, sexuellt utnyttjande/tvång, våld i nära relation, våld i samkönade relationer samt hedersrelaterat våld Våld i siffror: 2007 anmäldes våldtäkter enligt (BRÅ) I 30 procent av dessa fall var brottsoffret under 15 år (BRÅ) Över anmälningar om misshandel mot kvinnor inkom 2007, våld i nära relation utgör den största delen (BRÅ) Mellan kvinnor dör årligen till följd av misshandel (BRÅ) I omfångsundersökningen Slagen Dam framkom att 46 procent av de svarande kvinnorna efter sin 15 årsdag utsatts för någon typ av våld av en man I en avhandling från socialhögskolan anges att 27 procent av flickor med utländsk bakgrund utsätts för hedersrelaterade restriktioner i livsutrymmet (Högdin, 2007) Enligt BRÅ anmäls 20 % av alla faktiska våldshändelser, stort mörkertal Bemötande och stöd Som professionell/i din yrkesroll Med respekt döm inte/anklaga inte den våldsutsatta Våga fråga/våga se Lyssna Ifrågasätt inte berättelsen, lägg inte skulden på den utsatta genom exempelvis: "Varför tar du den här skiten?" Varför gick du där, eller Varför lämnar du inte bara? Införskaffa en beredskap, genom kunskap om vilket stöd som finns, samt om problematiken Beredskap genom checklista på vad som kan göras vid uppkommen situation Ha informationsbroschyrer tillgängliga på arbetsplatsen om vart man kan få stöd, samt erbjud detta Ställ frågor som visar att Du tar det hon/han säger på allvar; ex. Hur kände du då? Hur har du gått vidare med det här? Vad är det du vill göra som du inte kan/får? Ställ frågor som får personen att fundera; Hur tycker du att en bra relation är? Vad är normalt? Få den utsatta att definiera vad de tycker är "normalt" (t.ex. att aldrig träffa vänner) Väcka tankar hos den utsatta så de själva får fundera Som bekant/vän/släkting Är samma som ovan bra, men också: Håll kontakten, närma den utsatta på olika sätt utan att ge upp Positivt påminna om saker man brukade göra tillsammans (fika, dansa, träna) Våga fråga hur det är i relationen Få den utsatta att tänka över sina val, t.ex. hur kommer det sig att personen slutat med en aktivitet, utan att dra in att relationen kan ha något med detta att göra 3 8

5 7 Var tredje råkat ut för att en, eller flera män, som hon inte haft sexuell relation med, tvingat, eller försökt tvinga sig till sexuella aktiviteter, trakasserat eller gett henne fysiska skador Totalt har en tredjedel utsatts för hot, våld eller sexuella trakasserier Har svårare att anmäla Våldet har ofta en relation till funktionshindret; flyttar möbler för synskadad så att hon inte kan orientera sig i lägenheten, gömmer mediciner, flyttar rullstolen så långt bort att man inte når den Få har sökt hjälp eller stöd (källa: HANDU: rapport 2007) Våld mot äldre 16 procent av kvinnor, 13 procent av män utsatts för någon typ av våld efter 65 visar omfångsundersökningen Ofrid Tre gånger så många kvinnor som män har utsatts för våld före 65 Den som utsätter de äldre för våld är partner, barn/styvbarn samt personal inom vården (Eriksson, 2001; Brottsofferjourernas riksförbund 2006). Barn i våldsmiljö Många barn har både sett och hört våld i hemmet, och konsekvenserna av det Kan själva bli indragna i våldet då de exempelvis försöker skydda mamma, kan bli föremål för fortsatt våld, det vill säga, hot om att ta barnen ifrån henne om hon lämnar eller anmäler Tiger ofta om våldet som pågår i hemmet (Eriksson 2007; Eriksson i Heimer 2008) Barnets behov har inte varit i fokus, numer ställs frågor om hur sätta barnet i centrum, vad är en trygg miljö/bra föräldraskap? I Slagen Dam framgår att 21 procent av barnen vara våldsutsatta i relation där kvinnan varit så i tidigare relation, 5 procent av barnen i nuvarande relation anges utsatta Hedersrelaterat våld Många utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, begränsningar av livsutrymmet är vanliga (får inte leka ihop med vem man vill, inte delta på lektioner, inte välja partner) Kan vara svårt söka hjälp på grund av: många förövare, oförståelse i samhället för problematiken, språkliga hinder, familjen i centrum inte barnet vilket försvårar för flickor och pojkar med hedersrelaterade problem där förövarna är flera, ofta ens familj (Nordborg i Heimer(red.) 2008; Eldén 2003) Orsaker till våld Går inte att peka ut enstaka orsaker Några exempel är: samhällsmönster, familjemönster, könsrelationer och förväntningar/roller utifrån kön, förväntningar på hur en relation ska vara Droger, som suddar ut ens gränser. Denna orsak finns dock inte alltid (Eliasson i Heimer (red.) 2008). Vem nyttjar våld? Förövaren bakom våld i nära relation samt våldtäkt återfinns i alla samhällsklasser, ekonomiska grupper, olika etniciteter och finns inom olika yrkesprofessioner Den grupp som utövar våld kan inte tillskrivas någon särskild grupp såsom psykiskt sjuka, alkoholpåverkade/missbrukare. Alla förekommer, men inte enbart (Eliasson i Heimer (red.) 2008). Vid våldtäkt och misshandel känner brottsoffret och förövaren nästan alltid varandra 80 procent av alla våldtäkter äger rum i hemmet, av en för (kvinnan) känd förövare 20 procent sker av en för kvinnan okänd förövare, 12 procent är överfallsvåldtäkter (BRÅ) Även om gruppen våldsutövare är mångfacetterad finns föreställningar om att det är en viss grupp män som nyttjar våld, detta stämmer inte men är föreställningar som präglar samhället Exempel: I sökandet efter Hagamannen letade polisen efter en enstöring, psykiskt sjuk man troligen boendes ensam. Vem fann man? En vanlig arbetande, svensk tvåbarnspappa utan psykiska problem (Livholts, 2007) Att gruppen våldsutövare är så mångfacetterad gör att problemet blir mer svårhanterligt, det går inte att förutse vem som kommer att nyttja våld. Alla män (kvinnor) är inte våldsbenägna, men svårt peka ut vilka som är. Vem av dessa? 4

6 Varför anmäler inte alla? Många känner skuld och skam för det som hänt, Jag borde ha förstått att jag inte skulle ha gjort brunsås till maten, jag får skylla mig själv Många förminskar våldet, Det kan väl inte ha varit våldtäkt, vi är ju gifta Hänger ofta ihop med de samhälleliga bilderna av våld, vem som är våldsutövare samt vem som blir våldsutsatt (Grände, 2003; Wennstam, 2003, 2004). Social utsatthet som försvårar anmälan, kan inte prata svenska, eller är funktionsnedsatt och ens stödperson är den som utövar våldet (Heimer, 2008) Hot om att partnern ska ta barnen vid anmälan, hot om ökat våld, hot mot husdjur Bilden av det idealiska offret känner inte gärningsmannen, befinner sig på en oklanderlig plats, gärna mitt på dagen, är upptagen med en oklanderlig syssla, som handla mjölk (Wennstam, 2003; Grände, 2003). Särskilt sårbara grupper När det talas om gruppen våldsutsatta, är det viktigt att påpeka att även denna grupp är mångfacetterad. För några av dem som drabbas av våld, finns några som kan riskera att vara särskilt sårbara, då de av olika anledningar kan ha svårare att få stöd och hjälp, och synliggöras. Våld i samkönade relationer Kvinnor nyttjar våld mot kvinnor, män nyttjar våld mot män I en omfångsundersökning svarade 2000 LHBTQ- personer på en enkät, av dessa var 50 procent våldsutsatta i nuvarande relation, 17 procent i tidigare, och 6 procent hade aktivt sökt hjälp Undersökningen visade att våldet inte enbart var samkönat, vanligt var att våldet var heterosexuellt, genom att en heterosexuell man nyttjar våld mot bisexuell kvinna Visade också att lesbiska kvinnor ofta varit utsatta för våld i en tidigare relation, av en heterosexuell man Svårt att anmäla, dels utifrån att LHBTQ- personer diskrimineras, deras sexuella läggning måste avslöjas i samband med exempelvis anmälan. Likaså att det kan förekomma hot om att om du anmäler avslöjar jag att du är bi/homosexuell (Holmberg, 2005). Våld mot missbrukande kvinnor Det idealiska offret och den situation som denne helst ska befinna sig i, finns nästintill inte men den fungerar som måttstock, desto längre ifrån det idealiska brottsoffret kommer, desto svårare att bli betrodd och att bli betraktad som våldsutsatt Mörkertalet spås därför vara stort och framförallt bland dem som utsatts för våld i nära relation, där är anmälningsbenägenheten generellt sett lägre I en enkätundersökning svarade 103 kvinnor, 94 hade utsatts för våld Utsatta både i hemmet och på allmän plats, av både nära samt professionella Om kvinnor utan missbruksproblem upplever rädsla, är rädslan i denna grupp större, likaså skuld och skam, beroende av mannen/förövaren, svårt att söka få hjälp Här kan också hot av karaktären jag avslöjar hur mycket du dricker om du anmäler, utgöra hinder för anmälan (Holmberg, 2005) Våld mot funktionsnedsatta I omfångsundersökning visade det sig att funktionsnedsatta kvinnor i lika hög grad, eller något högre än kvinnor totalt, utsätts för våld Två av tre har blivit sexuellt trakasserade 5 6