Våldets konsekvenser för hälsan

Transkript

1 Våldets konsekvenser för hälsan Introduktionsdagarna januari 2016 Elisabeth Tönnesen Specialist i allmänmedicin Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet

2 Akuta och långsiktiga effekter av våldsutsatthet Fysiska skador Ond bråd död Ohälsa, fysisk och psykisk Riskfylld livsstil

3 En kvinna var tredje vecka I Sverige dödas i genomsnitt 17 kvinnor per år av en man de har eller har haft en nära relation med. Oftast finns det uppgifter om hot eller våld. I amerikanska studier hade % av kvinnorna sökt akutsjukvård för misshandel.

4 Nordiska befolkningsstudier om mäns våld mot kvinnor Land och år Ålder Våldsutsatthet under livstid % Finland 1997 Sverige 2001 Danmark 2003 Norge 2005 Nuvarande partner % * Tidigare partner % ** * av dem som lever i ett parförhållande ** av dem som tidigare levt i ett parförhållande

5 Våld och hälsa - En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa Gun Heimer, professor/överläkare, NCK, Uppsala universitet Tommy Andersson, docent Enheten för social arbete, Umeå universitet Steven Lucas, med. dr. Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet

6 Nationell prevalensstudie Syfte: belysa kvinnors och mäns utsatthet för sexuellt, fysiskt och psykiskt våld i ett livstidsperspektiv belysa kopplingen mellan utsatthet och olika indikatorer på ohälsa män och kvinnor, slumpvis urval år, post- eller webenkät Svarsfrekvens 52 %

7 Att mäta ohälsa Symtom och skador Skattningsskalor depression, ångest, skam, PTSD, livskvalitet, självskattad hälsa Sjukskrivningsdagar Livsstilsfaktorer Sjukvårdsutnyttjande Antal telefonsamtal till KFL?

8 Kopplingar mellan våld och hälsa Aspekter på hälsa: Fysisk och psykisk ohälsa Hälsobeteenden: Alkohol, tobak, BMI, motion, sexualvanor Socialt kapital: Socialt nätverk, tillit, deltagande i aktiviteter Heimer, Andersson, Lucas Våld och hälsa, NCK-rapport 2014:1

9 En samlad bild av allvarligt våld Andel kvinnor och män i åldern som utsatts Typ av våld Utsatthet i barndomen Andel kvinnor % Andel män % - Sexuellt våld Fysiskt våld Psykiskt våld Utsatthet i vuxenlivet - Sexuellt våld Fysiskt våld Psykiskt våld 22 9 TOTALT, någon form av allvarligt våld Ur Våld och hälsa - En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. NCK-rapport 2014:1, sid 64

10 Resultat Sammantaget visar resultaten att de kvinnor och män som i sin barndom, ungdom eller sitt vuxna liv blivit utsatta för allvarligt sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld bär på en oproportionerligt stor andel av den psykiska och fysiska ohälsa som studerats. Lucas, 2014, Våld och hälsa, NCK-rapport 2014:1

11 Utsatthet för allvarligt sexuellt våld i vuxenlivet var starkt kopplat till självskadebeteende, som var mer än tre gånger vanligare hos de utsatta kvinnorna och fem gånger vanligare hos de utsatta männen jämfört med bland andra. Lucas, 2014

12 Bland dem som utsatts för allvarligt sexuellt våld i barndomen var psykosomatiska symtom dubbelt så vanligt bland kvinnor och tre gånger vanligare bland män jämfört med dem som inte varit utsatta. Lucas, 2014

13 Bland kvinnor och män som varit utsatta för allvarligt psykiskt våld under barndomen eller i vuxen ålder var symtom på depression dubbelt så vanligt som bland andra. Lucas, 2014

14 Omkring var tredje kvinna och man som hade varit utsatt för allvarligt sexuellt eller fysiskt våld som vuxen rapporterade riskbruk av alkohol, vilket var ungefär dubbelt så vanligt som bland dem som inte varit utsatta. Lucas, 2014

15 Bland kvinnor i åldern år som varit utsatta för allvarligt sexuellt eller fysiskt våld var hjärtinfarkt två till fyra gånger vanligare än bland dem som inte varit utsatta. Lucas, 2014

16 Våldets konsekvenser på hälsan Akuta skador Effekter på sikt Fysiska Psykiska Fysiska Psykiska Skador i ansikte, hals, armar, övriga kroppen Multipla skador Skador av olika ålder Blåmärken Sår Frakturer Hjärnskakning Trumhinneskada Bortslitet hår Brännskador Strypmärken Akut stressreaktion Förvirring Desorientering Avskärmning Agitation Autonoma symtom såsom svettning, illamående, rodnad, hjärtklappning Partiell eller total amnesi Somatisering Kronisk smärta: huvudvärk, muskelvärkfibromyalgi, IBS, dyspepsi, gynekologisk smärta, bröstsmärta Uttalade graviditetsbesvär Graviditetskompl. Förlossn.rädsla Psykosomatiska symtom: stickningar, domningar, yrsel, svimningskänsla, trötthet, illamående Minnessvårighet Koncentrationsproblem Oro, ångest, panikattacker Sömnbesvär Depression Självmordsbenägenhet Missbruk Självskadebeteende PTSD

17 Hälsoekonomiska aspekter Omfattande utredningar Långtidssjukskrivning Storkonsumenter av sjukvård, socialtjänst, skyddat boende

18 Hur mycket kostar våldet? SOU 2015:55

19 Vad är det som kostar? SOU 2015:55

20 Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen Antologi 19 författare, bl.a. professorer i akutmedicin, äldrevård och pediatrik Rekommendationer Filmer och utbildningsmaterial

21 Särskilt sårbaravåldet vi helst inte vill se Barnen Gravida HBTQ Personer med funktionsnedsättning Personer med psykisk sjukdom Personer med missbruk Äldre Inflyttade från andra kulturer

22 Varför identifiera våldsutsatta kvinnor inom HoS? Att identifiera de kvinnor som är utsatta för våld bidrar till att de får träffsäkrare diagnos adekvat hjälp och stöd förbättrad livskvalitet bättre utnyttjande av sjukvårdsresurserna

23 Få berättar spontant kvinnor på gynekologiska mottagningar i de 5 nordiska länderna % uppgav våldsutsatthet (sexuellt/fysiskt/psykiskt) 0,4 1,1 % hade berättat spontant 0,6 1,1 % hade blivit tillfrågade Wijma et al, 2003

24 SOSFS 2014:4 2 Kap. Ledningssystem 3-7 Kap. Socialnämndens ansvar 8 Kap. Vårdgivarens ansvar

25 Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd SOSFS 2014:4 8 kap. 9 : Om en vuxen visar tecken till att hon eller han utsatts för våld eller andra övergrepp från en närstående ska personalen fråga patienten i enrum om orsaken till symtomen eller tecken.

26 Barnen Sjukvården har skyldighet att anmäla till socialtjänsten om man får kännedom om att ett barn far illa (Socialtjänstlagen 14 kap 1 ). Anmälan sker till respektive distriktsnämnd inom socialförvaltningen.

27 Socialstyrelsens rekommendation Fråga alla kvinnor som uppsöker mödrahälsovård om erfarenhet av våld. Fråga alla kvinnor som uppsöker psykiatrisk vård om erfarenhet av våld. Ta upp frågan om våld i alla ärenden inom barn- och ungdomspsykiatrin.

28 Hur ska man fråga? Det viktigaste är att frågan ställs i enskildhet, på ett öppet sätt som inbjuder till dialog och är neutralt. Var tydlig med vad du menar med våld. Använd alltid professionell tolk. Rutiner för att hantera svaret ska finnas. Förformulerade frågor kan vara till hjälp.

29 Undvik frågan Har du blivit misshandlad? Fråga i stället: Har du fått ett slag över kinden? Har någon nypt dej hårt i armen? Har du blivit knuffad, sparkad? etc.

30 Att fråga om våld Att ha varit utsatt för våld är vanligt och det kan påverka hälsan på många sätt. Hur är det för dig? Har du någon gång under livet varit utsatt för: att någon slagit dig? att någon utsatt dig för sexuella övergrepp? att någon utsatt dig för kränkande behandling?

31 Fråga alla Många av dem söker här har upplevt våld i sina relationer. Vi har därför börjat fråga alla om detta.

32 Våld och hot kan påverka hälsan Hur har du det egentligen? Vi vet att många är utsatta för våld och hot. Hur är det för dig, har du känt dig hotad? Har du blivit slagen? Har du blivit utsatt för sexuella handlingar mot din vilja? Är du rädd för någon i din närhet?

33 Yrkesverksamma behöver Viss kunskap om: våldsprocessen uppbrottsprocessen riskbedömning Ha kunskap om hur samverkan internt och externt med andra myndigheter ska ske.

34 Vad tycker kvinnorna? Två svenska studier Stensson et al 2003: 97 % tyckte det var OK att frågan ställdes på barnmorskemottagningar i Uppsala Socialstyrelsen 2002: Tack för att ni frågar : 90 % var positiva till att bli tillfrågade (preventivmedelsrådgivning) FRA- studien kvinnor från alla medlemsstater i EU 2014: I Sverige tyckte 91 % att det skulle vara acceptabelt att få frågor om våldsutsatthet av sin läkare, medel EU var 87 %

35 Klientens/Patientens val Personen väljer själv hur frågan om våld ska besvaras Några blir medvetna om sin situation och att hjälp finns att få. Några få behöver ha omedelbar hjälp. Några väljer att inte yppa sin situation - just då. Några få blir illa berörda.

36 Förändringshjulet James Prochazka och Carlo Di Clemente?!

37 Vad kan sjukvården göra? Upptäcka och identifiera våld Dokumentera Behandla Uppmuntra till polisanmälan Rättsintyg