Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Transkript

1 Våld i nära relationer Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014

2 Startades 1996 Hälso- och sjukvård Socialtjänst Polis Åklagarkammare Kriminalvård Frivilligorganisationer Utväg Skaraborg Frivillighet Kostnadsfritt Tystnadsplikt Dold journalföring Anmälningsplikt

3 Utväg Skaraborg erbjuder Enskilda samtal Alla perspektiv- utsatta, utövare, barn & ungdom Motivering till förändring ambivalensarbete Synliggörande av eventuella barn så de får stöd Trappan Motivation i att aktivera eller utöka sitt stödnätverk Gruppverksamhet

4

5 Den arge Gro Dahle, Svein Nyhus

6 Vad är våld? Fysiskt Psykiskt Sexualiserat Materiellt Latent

7

8 Prevalens Över en miljon svenskar bar 2012 på upplevelser och minnen av att ha utsatts för upprepat fysiskt våld under sin barndom ( kvinnor och män i åldern år) Nästan en miljon svenskar levde 2012 med minnen av att i sin barndom upplevt våld mellan sina föräldrar ( kvinnor och män i årsåldern) Var tionde vuxen kvinna och var tjugonde vuxen man i Sverige har någon gång i sitt liv utsatts för grovt sexuellt våld barn i Sverige lever i familjer där våld förekommer kvinnor dör varje år till följd av våld i nära relation Det finns tydliga samband mellan tidigare utsatthet för våld och senare ohälsa NCK 2014, VÅLD OCH HÄLSA. En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. Rädda Barnen; BRÅ Brott i nära relationer- en nationell kartläggning; SOCIALSTYRELSEN Dödsfallsutredningen

9 DEN SOM UTÖVAR VÅLD ÄR ALLTID ANSVARIG FÖR VÅLDET!

10 Alla påverkas av våld i nära relation men hur vi påverkas varierar.

11 Koncentrationssvårigheter Påträngande minnesbilder Svårt att fatta beslut Ångest Glömska Oro & stress Hjärtklappning Förvirring Rädsla Självskadebeteende Humörsvängningar Ambivalens mellan hopp och uppgivenhet Depression Inlärningssvårigheter Sömnsvårigheter Skuld & skamkänslor Arbetslöshet Självförakt Låg självkänsla Ensamhetskänslor Påverkad föräldraförmåga Minnesproblematik Isolering Konsekvenser av våld Suicidtankar/-försök Sjukskrivning Riskbruk/missbruk

12 Bild skapad av Hässleholms kommun

13 VÅLDSCYKELN Utvägar innan våld Våldshändelse Skuld & skam Upptrappning Försoning Utvägar innan våld Ingen förändring - Hög risk att våldet ökar både i frekvens och uttryck Smekmånad

14 Kvarhållande faktorer -Traumatisk fläta Kärlek Rädsla Hat Skuld & Skam Beroende Medlidande Hopp Viljan att förstå Internalisering Barn Nätverket Varför går hon? av Carin Holmberg & Viveka Enander, 2011

15 Att fråga om våld Att ställa frågor om våld ökar möjligheter att synliggöra våldet och att kunna erbjuda hjälp och stöd. Det bidrar till en generellt förbättrad hälsa och medverkar på lång sikt att våldet upphör Tidig upptäckt, återkommande upptäckt ger ett tidigare uppbrott från våldet. (Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK, 2010).

16 Vad är hjälpsamt i mötet? Skapa trygghet Lyssna intresserat Respektfullt bemötande Fråga vidare Icke-dömande förhållningssätt Kunskap om konsekvenser av våld Generalisering som metod: Du är en av många Inge hopp! Det finns hjälp att få, vill du att jag hjälper dig till den?

17 Att generellt fråga om våld Jag upplever att du den senaste tiden inte mått bra. En del som jag möter har berättat att det beror på att de har det jobbigt med sin/sina partners/anhöriga. Vill du berätta om det är så för dig också? Eftersom många som jag träffar i mitt arbete har levt eller lever i en jobbig relation, så frågar jag alla om detta. Är det okej för dig? Många som jag träffar här på jobbet mår dåligt emellanåt. En del har berättat att de har någon som de är rädda för eller som gör dem illa. Är det något du känner igen dig i?

18 Att konkret fråga om våld - Du verkar bekymrad över din partner. Kan du berätta mer för mig om det? Uppträder partnern ibland på ett skrämmande sätt? Vad gör/säger personen då? Hur blir detta för dig? - Brukar ni vara osams och bråka? Hur blir det för dig? - Jag ser att du har blåmärken. Vill du berätta för mig vad som har hänt? - Har din partner skadat dig fysiskt (skakat, slagit, sparkat, strypt, puttat, bitit eller bränt)? Har det hänt ofta? När/var hände det senast? Är du rädd? Känner du att du befinner dig i fara? Är det säkert för dig att vara ensam med din partner nu? - Uppför du dig ibland på ett sätt som gör att din partner eller barn blir rädda för dig? - Jag har märkt att du aldrig kommer med på saker vi i personalen gör utanför arbetet. Är det så att någon inte vill att du ska vara hemifrån? Anpassar du dig mycket eller känner du dig ofri att göra saker för dig själv?

19 Vad kan ni göra när ni möter någon som har upplevelser av våld i nära relation? Prata ensam med personen. Berätta vad du ser och upplever. Visa omsorg och omtanke och ha tålamod. Avhåll dig från att fördöma och fråga inte varför personen inte bara lämnar sin partner. Berätta om möjligheter till hjälp och erbjud dig att hjälpa till med kontakt. Ta det inte personligt om du blir avvisad utan våga fråga igen. Följ upp samtalet.

20 Varningssignaler Fokuserad på att äga dig Vill göra allt bara tillsammans med dig. Vill snabbt flytta ihop. Vill att du ska sluta med saker du gör utan partnern. Talar illa om dina vänner, din familj och personer som är viktiga för dig. Svartsjuk & kontrollerande Vill veta vara du är hela tiden. Ringer och sms:ar ofta för att kontrollera var och med vem du är. Kräver att ha dina lösenord och koder Opålitlig Ljuger. Hemlighetsfull. Tvingar sina åsikter och tankar på dig, eller avbryter dig när du säger vad du tycker. Har ett humör som går ut över dig Aggressiv mot dig, andra, barn eller djur. Periodare eller storförbrukare av droger och/eller alkohol. Charmerande (helt enkelt för bra för att vara sann).

21 Stöd att hänvisa till Företagshälsovården Kommunens socialtjänst Hälso- och sjukvården Polisen BoJ (Brottsofferjouren) Kvinnohus Kvinnojour Kvinnofridslinjen, tel: RFSL

22 Tack för er tid! Vi inom Utväg Skaraborg tackar för er uppmärksamhet