Välkomna. Monica Johansson Verksamhetssamordn are

Transkript

1 Välkomna Monica Johansson Verksamhetssamordn are

2 Våld i nära relation Omfattande samhällsproblem som kan förekomma i alla typer av familjer. 33 % av alla kvinnor i Sverige har någon gång varit utsatta för våld i nära relation. 8 % av alla kvinnor i Sverige lever i en relation där systematiskt och upprepat våld förekommer. Dödligt våld ca 17 kvinnor / år. I Skaraborg görs ca 1200 anmälningar/år.

3 Våld i nära relation 20 % av de som uppger att de varit utsatta för våld i nära relation är män. Våldet är sällan systematiskt och ger mindre konsekvenser. Våld i samkönade relationer har ett STORT mörkertal i polisens statistik. Våldet kostar ca 3 miljarder kronor varje år (Socialstyrelsen, 2006). Skaraborg ca 80 miljoner varje år. Var femte mamma till barn i BUP vård hade utsatts för våld. ( Läkartidningen november 2009) fick Utväg kännedom om ca 380 kvinnor, 300 män och 450 barn.

4 KVINNOR MÄN BARN 15 kommuner/vg regionen Skaraborg ca inv. Skaraborg 1996 Södra Älvsborg 2001 Göteborg 2003

5 Samverkande Myndigheter Utväg Skarabor g

6 Utväg helhet Vänder sig till alla i familjen Samordnar alla myndigheter/organisationer Arbetar på olika nivåer

7 Utväg mål Förhindra upprepning av våld Minska förekomsten av våld Nollvision

8 Utväg uppdrag 1. Reaktivt/repressivt uppdrag 2. Reparativt uppdrag 3. Framåtblickande / Förebyggande

9 Ingångar till Utväg Polisanmälningar Andra myndigheter Egen remittering Anhöriga När det gäller barnen -mammor - kvinnosamordnaren

10 Individuellt stöd Uppsökande arbete motivation stöd Individuella samtal Motivera till grupp Föräldrastöd Familjesamtal Nätverksinterventioner

11 Gruppverksamhet Barn Föräldrar Kvinnor Män Pappor Anhöriga?

12 Psykiskt Materiellt Fysiskt Sexuellt Latent Aktivt / Passivt

13 Utvägs våldsdefinition Att avsiktligt utöva sådant fysiskt och/eller psykiskt våld gentemot en annan människa, som med största sannolikhet kommer att skada, förorsaka lidande, skrämma eller kränka denna person, eller får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill. Att utsätta barn för att uppleva våld i hemmet, är att jämställa med att utsätta barn för fysiskt och/eller psykiskt våld.

14 VÅLDSCYKELN Alternativ till våld - utväg Våldshändelse Skuld & skam Upptrappning Försoning Alternativ till våld - Utväg Smekmånad

15 Carina Eliason Jennie Malm Georgson

16 Den arge Gro Dahle, Svein Nyhus

17 Psykiskt Materiellt Fysiskt Sexuellt Latent

18 DEN SOM UTÖVAR VÅLD ÄR ALLTID ANSVARIG FÖR VÅLDET! Bild: klippan.se

19 BARNEN Ca barn i Sverige lever i familjer där det förekommer våld (Rädda Barnen). Barnens situation uppmärksammad på senare år.

20 I skuggan av våldet Karl 10 år Lovisa 8år Vad ger våldet för konsekvenser för Karl och Lovisa? masenfilm.se

21 svårt med social kontakter bristande kommunikation accepterar våld lämnar inte hemmet måste skyddas skyddar yngre syskon tar föräldrarollen hat, ilska Påträngande bilder Rädsla & otrygghet Ångest & tvång sömnproblem koncentrationsproblem katastrofkänslor ensamhetskänslor psykosomatik skuld & skam avbrott i nära relationer får dålig omvårdnad dras in i bråk blir slaget orkar inte med skolan blir mobbad/mobbar

22 Ur diktsamlingen Det är förbjudet av Karolina Kraft (pseudonym) En ammande kvinna är en provokation Det måste man förstå Och inte hålla på i tid och otid Jag vill klösa ögonen ur dig Sprätta inälvorna ur dig Krossa knäskålarna på dig Närhet är motbjudande Har aldrig förekommit Plötsligt invaderar den varje vrå Av ditt synfält Du hindrar mig med en enda hårig näve hindrar du mig sen skrattar du åt mjölken som rinner Du sliter barnet från bröstet Stänger in det i ett annat rum Hindrar mig från att gå dit och över allt detta stiger barnets vrål!

23 Våldets effekter spädbarn Barn upplever våld med alla sina sinnen Negligerade Understimulerade Minskad möjlighet till anknytning Oregelbundna sov och matrutiner Hämmad utveckling Rädsla (Ångest) gråt passivitet Självskadebeteenden

24 LUNCH

25

26 ATT ARBETA MED BARN SOM UPPLEVT VÅLD GENERELL NIVÅ FÖREBYGGANDE ARBETE PÅ EN MÅLINRIKTAD NIVÅ INSATSERNA INRIKTADE TILL SPECIELLA RISKGRUPPER. BYGGER PÅ ETT ANTAGANDE OM ATT GRUPPEN BEFINNER SIG I RISKZON ATT UTVECKLA ANDRA PSYKOSOCIALA PROBLEM. INDIVID NIVÅ

27 KRIS OCH STÖDSAMTAL Enskilda samtal med barn på Utväg där man sätter ord på tankar och känslor inför våldet. Barn från ca 4 år till ca 20 år. Samtycke av båda vårdnadshavarna! Syfte: Kontroll av minnen berättande form. Minskade psykologiska försvar. Minskat ansvar, ängslan och rädsla. Stödjande för barnets jag och läkning. Ca 100 barn i enskilda samtal 2010.

28 TRAPPAN Samtalsmodell utarbetad av Rädda Barnen Kontakt Rekonstruktion Kunskap Utvärdering Åsa Källström Cater, 2009 Förbättrad psykisk hälsa och livssituation Post traumatiska besvär lindras Lättnad -Arbetsmodellen Trappan 7,5 högskolepoäng

29 UTVÄGS BARNGRUPPER Barnet blir inskrivet och journalförd på BUP. Slutna grupper 5 7 Barn i varje grupp. 1 1½ timme, En gång per vecka gånger Parallell mammagrupp/föräldragrupp Två parallella grupper Heterogen könsfördelning Homogen åldersfördelning Tvåterapeuter i varje grupp

30 AVSLUTANDE SAMTAL EFTER GRUPP Samtal med både barn, föräldrar, gruppledare och barnsamordnare. BEHOV AV STÖD EFTER GRUPP? Skola socialtjänst BUP Utvägs grupp

31

32 Vikten av Föräldrastöd inom alla nivåer Att medvetandegöra våldets konsekvenser för barnet. Att öka den känslomässiga tillgänglighet för barnet. Att stärka känslan av kompetens i sin föräldraroll. Samarbete med den andra föräldern. Ansvaret. Att göra våldet pratbart.

33 Vad visar forskningen

34 FORSKNING E. Christensen, barn på kvinnojour 85% i samma rum när våldet pågick 13 % se och höra vad som hände 2 % inte närvarande 25% utsatta själva M. Hydén, polisanmälningar 122 barn 69% närvarande vid våldstillfällen 67 % hört hot mot modern Skillnader i barnens sätt att förhålla sig till våld Undkomma ingripa indirekt påverka

35 Forts. forskning Rädda Barnen 1999, A. Arnell & I. Ekbom Polisanmälningar och intervjuer 45 barn Resultat : strukturerad modell för hur man möter barn som upplevt våld i hemmet Trappan Brister inom polis och socialtjänst A. Broberg & K. Almqvist, 2003 kvinnojourer i Göteborg 50 mammor, 86 barn 95 % av barnen i samma lägenhet när våldet pågått 77% i samma rum 45% i fysiskt kontakt 62% utsatta själva, en fjärdedel för grovt och upprepat våld

36 Bensträckare

37 En nationell utvärdering 2008 Resultat från en nationell utvärdering Barn som upplevt våld mot mamma Anders Broberg, Linnea Almqvist, Ulf Axberg Göteborgs universitet Kerstin Almqvist Karlstads universitet Åsa K Cater Örebro Universitet Maria Eriksson Uppsala universitet

38 Projektet omfattar perioden barn ingår i studien och 220 mammor Berättelser från 64 barn 9 13 år Barn och mammor vid 17 olika verksamheter Barn 3 13 år

39 UTVÄRDERADE VERKSAMHETER SäV verksamheter riktade till barn som upplevt våld mot mamma 8 verksamheter OVS Ordinarie verksamheter med stöd till barn 8 verksamheter BUP och socialtjänst, kvinnoboende OVuS Ordinarie verksamheter utan stöd Familjerättsbyrå

40 Resultat: Betydlig förbättring inom SäV Psykisk ohälsa, barnens funktionsinskränkning (symptomens påverkan på barnens vardagsliv), reglera känslor av ilska, ledsnad och rädsla, bättre förmåga att hantera svåra situationen Barnens egna skattningar: symptom PTS och generella ångestsymptom minskade betydligt Barn och mammor betydligt mer nöjda än övriga

41 Slutsatser och rekommendationer Barn har nytta av insatser SäV SäV är uppskattade bidrar positivt till förbättring av barnens psykiska hälsa fortsatt stöd till metodutveckling och utvärdering Bristen på BUP nivå tydlig Trauma Socialtjänstens arbetssätt enskilda samtal Strukturerade riskbedömningar socialtjänst och BUP

42 Slutsatser och rekommendationer Barnens rätt till behandling stärkas Barnens rätt till skydd från våld åtgärder prioriteras Barn som bevittnat våld mot mamma har i betydligt högre utsträckning än barn i allmänhet olika symtom på psykisk ohälsa riskgrupp stöd och behandling preventivt, stödjande, behandlande lindra kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser

43 Barn som brottsoffer Nya regler 15 nov 2006 Brottsoffer enligt socialtjänstlagen Rätt till brottskadeersättning från staten betalas av Brottsoffermyndigheten Förslag om lagändring Fullständig ställning som brottsoffer och målsägande Rätt att komma till tals i rättsprocesser Rätt till målsägandebiträde eller en särskild företrädare Möjlighet till skadestånd från förövaren Rätt till samma upprättelse som andra brottsoffer Bättre möjlighet till skydd genom besöksförbud

44 Förslag till lagförändringar Förslag om att psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling samt vissa insatser enligt socialtjänstlagen få ges till barnet om det krävs med hänsyn till barnets bästa trots att endast en av vårdnadshavarna har samtyckt till det. Det föreslås att socialnämnden ges befogenhet att pröva om insatsen krävs med hänsyn till barnets bästa.. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2012.

45 SYNLIGGÖRA BARNEN Våga bli den vuxna som ser och uppmärksammar barnens utsatthet Våga - se, lyssna och FRÅGA på alla nivåer! Dessa barn tillhör de allra mest utsatta och skyddslösa

46 Att se sin mamma bli slagen och förnedrad är nog bland det svåraste ett barn kan uppleva. Den känsla av vanmakt som drabbar barnet när det inte kan stoppa våldet, kommer att prägla hela deras uppväxt. Arnell.A/Ekbom.I 1999

47 TACK!

48 Lästips Barn som ser pappa slå, Barbro Metell med flera, Gothia förlag, Meningen med våld, Per Isdal, Förlagshuset Gothia, Varför går hon? Om misshandlade kvinnors uppbrottsprocess, Viveka Enander och Carin Holmberg, Kabusa Böcker, Flickan och skulden, Katarina Wennstam, Albert Bonniers förlag, Det ingen vill se om våld i samkönade parrelationer, Brottsofferjourernas riktförbund, Dubbelt Utsatt om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, Bräcke Diakoni, BÖCKER ATT LÄSA FÖR BARNEN Den arge, Gro Dahle och Svein Nyhus,Daidalos AB, Berättelsen om Vincent, Alley Ahlquist, Premiss förlag, Det gör ont när pappa slår mamma, Åsa Landberg och Inger Ekbom, Gothia förlag, Skilda vägar när mamma och pappa flyttar isär, Inger Ekbom, Gothia förlag, Resan till landet självklarhet, Ingrid Asp, Kerstin Kristensen och Mia Ytterstad, Förlaget Ladybird, 2003.