För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Transkript

1 För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och hur man kan få hjälp. PTSD-broschyr_131029_MKL.indd :49:22

2 Orsaker Vad som är skrämmande och stressande kan vara olika saker för olika män-niskor. Det här är några exempel som är vanliga orsaker till känslomässiga problem: Man kan ha varit med om krig eller naturkatastrofer blivit försummad eller övergiven som barn varit med om en allvarlig olycka föräldrar som bråkar och slåss blivit mobbad utsatts för våld utsatts för sexuella kränkningar och övergrepp En del har föräldrar som själva varit med om skrämmande händelser i sitt liv och ibland har de då svårt att göra saker de behöver så att de är tillräckligt bra föräldrar. Då kan barnen bli stressade och få svårigheter med sitt mående. Du är inte galen! Att reagera på hot och fara är helt normalt. När vi blir väldigt rädda behöver vi söka skydd eller försvara oss så snabbt som möjligt. Det är det som rädsloreaktionerna i kroppen gör oss beredda på. Det är ofta när det inte går, när vi känner oss både rädda och hjälplösa, som vi kan få problem i efter-hand. Det kallas för att bli traumatiserad. Efter en tid blir det bättre för en del och de blir mer som vanligt igen. Det kan ta ett par månader. För andra kan det ta längre tid. PTSD-broschyr_131029_MKL.indd :49:22

3 Hur vet man att man är traumatiserad? Här kommer några exempel på upplevelser och reaktioner man kan ha: Skrämmande minnen dyker upp när som helst (flashbacks) Det känns som att man återupplever traumat om och om igen Mardrömmar Sömnproblem Svårt att komma ihåg saker Koncentrationsproblem Bli lätt arg och irriterad Känna sig spänd i kroppen Känna sig misstänksam mot andra människor Vara ständigt beredd på fara Undvika sådant som påminner om traumat När man blir påmind reagerar kroppen starkt (hjärtklappning, magont) PTSD-broschyr_131029_MKL.indd :49:22

4 Varför blir det så? Rädsloreaktionerna är starka därför att de ska få oss att överleva en farlig situation. De behövs när det är skarpt läge. Som när du står mitt i vägen och en bil kommer farande mot dig. Då hinner du nästan inte tänka innan kroppen ser till att du hoppar undan. Det är först efteråt som du kan börja tänka på vad som skulle kunna hänt. Det är först då som du känner dig rädd. Vid traumatiska händelser är det på samma sätt. Det är samma kroppsliga re-aktioner som är igång. Problemen blir ofta större när det är faror som vi inte kan fly undan lika lätt. När oron och rädslan finns med under en längre tid och faran inte går över lika snabbt. På din vakt När kroppen ständigt är inställd på fara blir man väldigt lättriggad. Saker i omgivningen som påminner om traumat gör att man lätt hamnar i samma känsloläge som när det hände. Det blir som att det händer om och om igen. Triggers kan till exempel vara hur någon ser ut, en plats, en lukt, en färg eller ett ljud. Undvika stress och oro Att kroppen befinner sig i ständig beredskap och är lättriggad är tröttande. Ofta vill man undvika sådant som drar igång rädslosystemet. Man blir då mindre aktiv och kanske slutar göra viktiga saker eftersom man vill slippa stress. Det är vanligt att drar sig undan från sina kompisar. En del använder alkohol och droger för att undvika känslor som påminner om traumat. PTSD-broschyr_131029_MKL.indd :49:22

5 Skuldkänslor Det är vanligt att man börjar tänka annorlunda när man blivit traumatiserad. Många får dåligt samvete och tycker att det är deras fel att det hemska hände. Man kan känna skuld för att man gjorde vissa saker för att överleva. Det är också vanligt att man anklagar sig själv för att man hamnat i den situation som ledde till traumat. Ett sätt att förstå detta på är att man efter ett trauma behöver skaffa sig en känsla av kontroll. Mer ledsen Skuld och skam leder ofta till att man känner sig hjälplös och blir nedstämd. Det är vanligt att man känner sig mer ledsen och gråter oftare. Sådant som man tyckt om att göra innan traumat känns inte så roligt längre. Livet kan kännas meningslöst och man kan få tankar på att inte vilja leva längre, eller skada sig själv. PTSD-broschyr_131029_MKL.indd :49:23

6 Känner du igen dig? Du kan få hjälp! Vad du kan göra Om du känner igen symtomen och de problem som finns beskrivna här bör du kontakta din vårdcentral eller psykiatriska mottagning. Är du under 18 år kan du också söka till en barn- och ungdomsspykiatrisk mottagning (BUP). Psykologisk behandling innebär att du tillsammans med en behandlare arbetar för att du ska kunna återgå till en mer fungerande vardag. Behandlingen består i huvudsak av följande steg: Information om hur trauma påverkar tankar, känslor och beteenden Stöd att återgå till vardagliga sysslor Bearbetning/exponering av de traumatiska upplevelserna Genom att man med stöd av en behandlare stegvis går igenom och minnas det som hänt blir ångest- och rädsloreaktionerna mindre efter hand. Man kan ibland behöva träna avslappning eftersom behandlingen i sig ofta leder till ökad stress i början. För den som är deprimerad kan medicin vara ett stöd för att kunna klara den psykologiska behandlingen. PTSD-broschyr_131029_MKL.indd :49:23

7 Här kan du söka mer information om trauma: 1177 Vårdguiden: Gotaland/Fakta-ochrad/Sjukdomar/Posttraumatisktstressyndrom-PTSD/ Kontakt Närhälsan Kris- och traumamottagningen Adress: Kaserntorget 11A Göteborg Telefon: Hemsida: narhalsan.se/krisochtrauma

8 VGR9664 PTSD-broschyr_131029_MKL.indd :49:24 Text: Patrik Lind, leg. psykolog patrik.lind@vgregion.se Reviderad: Niklas Fors, PTP-psykolog, kris- och traumamottagningen niklas.d.fors@vgregion.se