Till dig som varit med om en allvarlig händelse
|
|
- Linda Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1
2 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt är också upplevelser av tomhet och känslomässig stumhet. Det kan vara svårt att komma ihåg väsentliga delar av det som skedde. Med tiden blir händelseförloppet tydligare och kan då följas av andra reaktioner. Olika kroppsliga reaktioner Det är också vanligt med kroppsliga reaktioner som darrningar, svettningar, huvudvärk, hjärtklappning, yrsel och svimningskänsla, aptitlöshet, matthet eller spänningar och värk i musklerna. Påträngande minnesbilder Under lång tid efteråt kan det hända att man återvänder i tankarna till händelsen vare sig man vill det eller inte. Minnen som till exempel synbilder eller lukter kan förefalla så verkliga att man får en känsla av att vara tillbaka i händelsen igen. Sådana påträngande obehagliga minnesupplevelser kan återkomma både i vaket tillstånd och i drömmar. En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av oss reagerar mycket kraftigt medan andra inte alls visar samma starka reaktioner. I den här foldern berättar vi kort om vilka reaktioner du kan för vänta dig efter att ha varit med om en allvarlig händelse. Kunskapen om detta kan göra det lättare att acceptera reaktionerna. Vi ger också några enkla råd om vad du själv kan göra. 2 Inre oro En stark inre oro och känsla av sårbarhet är vanlig och dessa känslor kan under en tid bli starkare och mer plågsamma när man i minnet återupplever det som hänt. Den inre oron kan leda till att man blir rastlös, får svårt att sitta still och att koncentrera sig på andra saker. Man kan bli mer lättirriterad än man brukar vara eller få svårt att överhuvudtaget företa sig någonting. Katastrofkänsla Ängslan och oron efteråt kan också visa sig i att man blir rädd för att en ny katastrof eller allvarlig händelse ska drabba en själv eller ens familj. Man kan uppleva en ökad vaksamhet så att man rycker till vid minsta ljud. 3
3 Sömnproblem och mardrömmar Det kan vara svårt att somna. Plågsamma minnen som dyker upp kan göra sömnen orolig och man kan vakna ofta och tidigt. Hos en del upprepar det som hände sig i form av mardrömmar. Mardrömmarna kan då även handla om andra hotfulla situationer än den man verkligen upplevt. Och dålig sömn leder ofta till att man blir sliten och mer lättretlig. Överlevnadsångest och skuldkänslor Om man har förlorat anhöriga, vänner och andra skadats och omkommit vid händelsen kan detta leda till en känsla av skuld och att man inte tillåter sig själv att känna lättnad över att ha klarat sig. Relationen till andra Ilska och irritation är vanliga reaktioner. Ilskan kan rikta sig mot närstående utan att man menar detta, vilket kan förstärka skuldkänslorna. En del människor kan känna behov av att dra sig undan och vara ensamma. För andra kan ensamheten kännas svår eftersom de då blir helt utelämnade till sina tankar och känslor. Frågor om livets mening När man varit med om en tragisk och svår händelse är det mycket vanligt att man börjar fundera på livets mål och mening. Man kan komma att omvärdera mycket av det man tidigare uppfattat som självklart. 4 5
4 NÅGRA ENKLA RÅD Sök stöd Ta hjälp av dina närmaste - då kan du få hjälp under längre tid. Att dela tankar och känslor med andra hjälper dig att få perspektiv. Man bör respektera att människor har olika sätt att handskas med svåra händelser: en del har stort behov av att prata - andra vill hantera det på annat sätt. Man har funnit att de som söker socialt stöd efter en allvarlig händelse klarar sig bättre och återhämtar sig snabbare. Återvänd till platsen En del kan efter en allvarlig händelse känna ängslan för att besöka platsen där händelsen inträffade eller andra speciella platser igen. Det kan då vara till hjälp att när man känner sig beredd, gärna tillsammans med någon man känner sig trygg med, återvända till den plats som väcker oron. 6 Prata med och lyssna på barnen Barn är precis som vuxna unika individer som reagerar på olika sätt. Barn och ungdomar har inte samma möjligheter som vuxna att förstå eller tolka sina upplevelser i samband med en allvarlig händelse. Vid exempelvis olyckor ska barn först av alla och så långt det är möjligt skyddas från att bevittna otäcka saker. En god hjälp för dem att hantera vad de upplevt är att vuxna: är tillgängliga för frågor berättar tydligt om det hänt förstärker känslan av säkerhet snabbt återtar vardagens rutiner och normala aktiviteter leker eller gör saker tillsammans. Många av de reaktioner som föräldrar ser och kan oroa sig för är ofta normala reaktioner på en onormal situation. Det är graden och varaktigheten på reaktionen som många gånger avgör om barnet är i behov av extra hjälp och stöd. För barn visar sig ofta katastrofkänslor som klängighet och ökat behov av närhet. 7
5 Aktivitet och arbete Fysisk aktivitet rekommenderas som ett sätt att avreagera sig, men vi är alla olika. För en del är det en klar fördel att komma tillbaka till skola och arbete så snart som möjligt och på det sättet återvända till vardagen igen. Ställ dock mindre krav på dig själv och din kapacitet den närmaste tiden! Låt andra läsa detta Anhöriga eller andra, som inte själva varit med vid händelsen, kan bli oroliga av de ibland starka reaktionerna eller av uteblivna reaktioner. Det kan därför vara till hjälp för dem att läsa detta informationsblad. De reaktioner vi beskrivit här är exempel på reaktioner som kan betraktas som vanliga under den första tiden efter en allvarlig händelse. Vanligtvis minskar reaktionerna efter hand. Minnena kommer inte upp lika ofta och de känslor som minnena väcker blir mindre plågsamma och inte så överväldigande som i början. Sök stöd i tid Reaktionerna kan dock, av olika orsaker, bli så starka, plågsamma och långvariga att man behöver hjälp. Vänta då inte för länge med att kontakta någon. Det kan vara din familjeläkare, företagshälsovård eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning. För dig som bor i Sala följer här en kontaktlista med exempel. 8 9
6 KRISSTÖD FÖR DIG SOM ÄR DRABBAD AV BRANDEN En information för dig som är drabbad av branden och söker krisinformation och olika former av krisstöd. Krisinformation På krisinformation.se hittar du en sammanställning av de vanligaste - frå samt information till dig som har barn som har varit med om branden. Några exempel på material du kan ta del av är bland annat: Hur kan jag förbereda mig mentalt? Att återvända efter en evakuering bra att tänka på inför att komma hem. Att tänka på när barn och ungdomar varit med om branden Ring för information om var du kan vända dig. Länsstyrelsens Facebooksida: På hittar du mer information om vad kommunen erbjuder av hjälp och stöd efter branden för dig som är berörd av branden (utöver vad som redovisas på denna sida). KONTAKTLISTA KRISSTÖD e-post: sjalvhjalp@ltv.se Självhjälpscentrum Västmanland finns som en kompletterande resurs för enskilda när det akuta skedet av skogsbranden är över. Självhjälpscentrum erbjuder möjligheten för personer som drabbats av branden att träffa andra i en mindre grupp. Att samtala och utbyta erfarenheter kan göra det lättare att lägga händelsen bakom sig och gå vidare. Det kan vara ett stöd som känns bra efter eventuella individuella stödsamtal. Alla som anmäler sig träffar en socionom för ett första samtal före gruppstart. Personal på Självhjälpscentrum finns med i gruppen som samtalsledare de första 5 6 träffarna, och därefter kan gruppen fortsätta som en - själv hjälpsgrupp så länge deltagarna önskar. Det är kostnadsfritt och - Själv hjälpscentrum ordnar lokal. Övriga stödresurser Sala kommun, anmäl behov av samtalsstöd via vårt webbformulär så blir du kontaktad för en tid: Du kan också vända dig till din vårdcentral för olika former av samtalsstöd: Achima Care Sala vårdcentral, Järnvägsgatan 7A, (vard. kl. 8 16). Sala Väsby vårdcentral, Järnvägsgatan 7A, (vard. kl. 8 16) Svenska kyrkan erbjuder samtalsstöd Jourhavande Präst: 112 Röda korsets telefonjour: (mellan kl ). Sjukvårdsupplysningen: 1177 Nationella hjälplinjen: Jourhavande medmänniska: (mellan kl ). BRIS vuxentelefon för frågor/oro som rör barn: (måndag och torsdag 13-16, tisdag, onsdag och fredag 9-12) Rädda Barnens föräldratelefon: (måndag-fredag 18-21, lördag 13-16). LRF-medlemmar kan vända sig till LRF Mälardalens omsorgsgrupper. Gåvor Har du behov av att ta del av gåvolagret där det finns t.ex hygienartiklar, kläder, mat, leksaker och övrigt? Hör av dig på (lagret kan ordna transport för de saker du behöver från lagret). Länkar För dig som vill läsa mer: Centrum för allmänmedicin kris & katastrof Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Nationella hjälplinjen Vårdguiden sök på kriser 10 11
7 Läs mer om Sala kommuns krisstöd på SALA KOMMUN fax Besöksadress: Stora torget 1 Postadress: Box 304, SALA Produktion: Västerås stad Konsult och Service
Till dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar
Läs mertill dig som varit med om en allvarlig händelse
till dig som varit med om en allvarlig händelse 2 Foto: istockphoto omslag Pawel Gaul En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt
Läs merTill dig som drabbats av skogsbränder 2018
Till dig som drabbats av skogsbränder 2018 Allvarliga kriser utsätter oss människor för starka påfrestningar, men vi hanterar dem väldigt olika. I den här foldern berättar vi kort om vilka reaktioner du
Läs merTill dig. som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse När man varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka olika reaktioner man kan förvänta sig och som
Läs merTill dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av
Läs merEFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka
EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka DU HAR TRÄFFAT: JAG HAR TELEFONNUMMER: 018-727 30 70 Att drabbas av en olycka När du har varit med om en olycka kan det vara svårt att veta
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merNär livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet
När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som
Läs merJUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!
JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för
Läs merAtt förstå posttraumatisk stress
Att förstå posttraumatisk stress En normal reaktion på onormala händelser Introduktion En traumatisk händelse är en känslomässig chock. Det är inte lätt att ta in vad som hänt och att komma till rätta
Läs merEFTER OLYCKAN. En informationsfolder från Västra Sörmlands Räddningstjänst
EFTER OLYCKAN En informationsfolder från Västra Sörmlands Räddningstjänst Din kontakt Du har träffat: Tele: Tele Västra Sörmlands Räddningstjänst: 0150-576 50 Sammanställt maj 2009 1 Att drabbas av en
Läs merPSYKOLOGISK FÖRSTAHJÄLP
PSYKOLOGISK FÖRSTAHJÄLP Kunskap och råd om krisreaktioner från SOS International Krisreaktioner Alla reagerar på OLIKA sätt vid svåra händelser Svåra upplevelser kan vända upp och ned på vårt vanliga sätt
Läs merEfter olyckan. Information för dig som råkat ut för en olycka
Efter olyckan Information för dig som råkat ut för en olycka Vi samverkar i en gemensam räddningsnämnd: Tierps kommun, Uppsala kommun och Östhammars kommun. 1 2 Att drabbas av en olycka När du har varit
Läs merEFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka
EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka Att drabbas av en olycka Vi som arbetar på räddningstjänsten möter ofta människor som varit med om olyckor. Därför vet vi att när man just har
Läs merBildstöd till 12 frågor om formuläret Traumareaktioner - 12 frågor
Bildstöd till 12 frågor om formuläret Traumareaktioner - 12 frågor 1. Jag får jobbiga tankar, bilder eller ljud från det som hände som dyker upp i mitt huvud fast jag inte vill. Efter det att riktigt jobbiga
Läs merHot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd
Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merVet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs merKarolinska Exhaustion Disorder Scale 9
KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret
Läs merHur mycket har du besvärats av:
SCL 90 Namn: Ålder: Datum: INSTRUKTIONER Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran
Läs merHar Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?
Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen
Läs merDenna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP
Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...
Läs merRiktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.
Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...
Läs merDet finns minnen som inte lämnar någon ro
Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym
Läs mer1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från
INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger
Läs merLite info om hälsa & livsstil
Lite info om hälsa & livsstil -Fakta, tips & råd För att vi ska må bra och få en fungerande vardag är det flera faktorer som är viktiga för oss. Framförallt är det viktigt att vi får tillräckligt med sömn,
Läs merVÄGLEDNING VID DÖDSFALL
VÄGLEDNING VID DÖDSFALL 2001-05-22 Rektorsämbetet Universitetskaplan Christina Stendahl 2001-05-17 Vägledning vid en anställds dödsfall När en medarbetare och arbetskamrat dör efter en kortare eller längre
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merSpelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar
! Onsdagen 10/7 Onsdagen 10/7 Torsdag 11/7 Torsdag 11/7, Fredag 12/7 Fredag 12/7 Lördag 13/7 Lördag 13/7 Söndag 14/7 Söndag 14/7 Måndag 15/7 Måndag 15/7 Tisdag 16/7 Tisdag 16/7 Onsdag 17/7 Onsdag 17/7
Läs merKrishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom
Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958
Läs merKris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare
Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till
Läs merEfter olyckan Brandskyddsföreningen, Box , Stockholm, Årstaängsvägen 21 C Tel
Efter olyckan Du har fått den här broschyren för att du har varit med om en olycka. Den kommer från Brandskyddsföreningen Restvärderäddning. Vi arbetar på uppdrag av ditt försäkringsbolag med att minska
Läs merBilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris
Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris Bilagan är tänkt som stöd och information för personal vid Högsby Kommuns skolor och förskolor
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merMichael Westerlund Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet Stockholm
Efterlevandeenkät Denna enkät vänder sig till dig som förlorat en anhörig eller nära vän i självmord. För att delta ska du ha fyllt 18 år. Syftet med enkäten är att undersöka vilka stödresurser du som
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merKarolinska Exhaustion Scale
Karolinska Exhaustion Scale Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått den senaste veckan. Formuläret innehåller en rad
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merBarn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Rekarnegymnasiet 2014-02-24 1 (6) Krisplan
Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Rekarnegymnasiet 2014-02-24 1 (6) Krisplan Sedan 2000-07-01 gäller en ny lag, AFS 1999:7, för första hjälpen och krisstöd som stadgar att
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merKrishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation
Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Antagen av förbundsstyrelsen 3 juni 2006 Reviderad av förbundsstyrelsen 18 maj 2013 1. Inledning Det här är en krishanteringsplan för Förbundet
Läs merANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE
ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag
Läs merLever du nära någon med psykisk ohälsa?
Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer
Läs merKrisplan. - Studeranderelaterade situationer. Reviderad 27.8.2015. Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2. Studerande - svår olycka s.
Krisplan - Studeranderelaterade situationer Reviderad 27.8.2015 Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2 Studerande - svår olycka s. 3 Studerande - dödsfall s. 4 Personal - svår olycka s. 5 Personal dödsfall
Läs merINFORMATIONSGUIDE. Telefonnummer och adresser för dig med psykisk ohälsa
VK300S v1.0 040416, Informationsguide psykiatrin INFORMATIONSGUIDE 1 (10) Telefonnummer och adresser för dig med psykisk ohälsa Denna information är till för dig som har ett psykiskt funktionshinder och
Läs merVÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER VID OLYCKSFALL, SVÅR SJUKDOM OCH DÖDSFALL HOS PERSONAL VID VÄSTERVIKS KOMMUN (HANDLEDNING VID KRIS) ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2009-05-13,
Läs merMADRS-S (MADRS självskattning)
Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är
Läs merAtt komma hem från utlandstjänst är att återgå till det vanliga livet bland människor som inte varit med.
Att komma hem från utlandstjänst är att återgå till det vanliga livet bland människor som inte varit med. Det innebär bl a att du behöver återknyta relationer av olika slag. Till din man/hustru, sambo
Läs merSjälvskattningsskala för symtom (4S) Bas
Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta
Läs merHandlingsplan för krisarbete efter det akuta skedet
Handlingsplan för krisarbete efter det akuta skedet Central krisgrupp Titel Namn Jobb Mobil Bostad Rektor Geneskolan Malin Petersson 26 53 62 073-086 68 44 765 27 Rektor Geneskolan Nicklas Wästlund 26
Läs merHot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd
Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm
Läs merIlska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd
För att kunna förstå din ilska och aggressioner behöver du bli medveten om styrkan i ilska och när det är tid för dig att ta kontroll över din känsla och lära dig att styra dig själv i stället för att
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merBarnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott
Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att
Läs merATT DRABBAS AV EN OLYCKA
ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka
Läs merBUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik
BUP PTSD-mottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik PTSD vad är det? Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en diagnos som vi kan få efter att ha varit med om allvarliga och/eller
Läs merFÖR PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER I ÄLVDALEN
GUIDE FÖR PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER I ÄLVDALEN Denna guide är avsedd att ge information om vilka resurser som finns för psykiskt funktionshindrade personer och vart man vänder sig. Guiden finns
Läs merHälsa enligt WHO (1945)
Hälsa enligt WHO (1945) Hälsans bestämningsfaktorer Bearbetning efter original av Svanström & Haglund Psykisk hälsa i ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk
Läs merPatientföreningar och stödorganisationer
Patientföreningar och stödorganisationer Bröstcancerföreningen Amazona i Stockholm Bröstcancerföreningen Amazona finns för att ge stöd och information. Du väljer själv om du vill ha stödjande enskilda
Läs merNär du eller någon i din närhet mår psykiskt dåligt
När du eller någon i din närhet mår psykiskt dåligt Behöver du någon att prata med? Letar du efter stöd och hjälp? Professionellt Anonymt Kostnadsfritt En svår livssituation kan vara svår att hantera på
Läs merFrågeformulär till vårdnadshavare
Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna
Läs merPsykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv
Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari
Läs merKFUM Haga Haninge Krishanteringsplan
KFUM Haga Haninge Krishanteringsplan Dokumentet beskriver hur Haga Haninges ledare ska hantera kriser och oförutsedda händelser. Styrelsen, 2017-05-02 Innehåll 1. Rutiner vid allvarlig olycka RÄDDA-VARNA-LARMA...
Läs merFrågor för reflektion och diskussion
Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merSÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN
SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka
Läs merKRISPLAN. Vitsippans förskola
KRISPLAN Vitsippans förskola 2016-2017 Larmlista 2016-04-29 Pia Bengtsson (förskolechef) 070-2702699 Pia Göthlin (pedagog) 0708-742779 Johanna Karlsson (pedagog) 073-0309454 Ida Allansson Nilsson (pedagog)
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merHandlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Krisgrupp. 5 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede.. 6 Information
Läs merChecklistor för krisstöd
December 2015 Bilaga 1 till Skolchefens ansvar för krisstöd till anställda och studenter Checklistor för krisstöd Innehåll 1 Checklista omedelbart krisstöd, 0-24 timmar 2 1.1 Checklista för dig som är
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs mer2005/06. Något svårt har hänt KRISPLAN. Uddevalla Gymnasieskola Östrabo 1
2005/06 Något svårt har hänt KRISPLAN Uddevalla Gymnasieskola Östrabo 1 KRISGRUPP ÖSTRABO 1 - LÄSÅRET 05-06 Namn Tfn nr, arb Rektor Bengt Åhlander 69 74 17 Rektor Marianne Örtengren 69 69 41 Skolkurator
Läs merTill dig som är barn och lider av ångest
Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion
Läs merBEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER
BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER Reviderad 3 mars 2014 Karlfeldtgymnasiets krisplan Om en allvarlig olycka eller dödsfall inträffar där elev, lärare eller övrig personal på skolan är inblandad skall
Läs merFörslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största
Läs merMitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar
Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda
Läs merTa oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN
Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merIllustrationer av Hanna Stenman
FAIR SEX Sex kan man ha med sig själv eller tillsammans med andra, med någon av samma kön eller annat kön, sällan, ofta eller aldrig och på en massa olika sätt till exempel hångel, oralsex, smeksex, analsex,
Läs merMålet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.
Beredskapsplan Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Ansvariga för förskolans arbete med krisfrågor är krisgruppen. Gruppen
Läs merHANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER
HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merMaterialet får inte kopieras utan korrekt hänvisning till källan. Om du önskar mer fördjupning samt referenser rekommenderas boken Krisstöd (Natur &
Materialet får inte kopieras utan korrekt hänvisning till källan. Om du önskar mer fördjupning samt referenser rekommenderas boken Krisstöd (Natur & Kultur). Boken köps in som handbok av kommuner och landsting
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merSkilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013. Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete
Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013 Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete Alla skilsmässor är olika men ändå lika... Vari består olikheterna? Alla individer är olika Tidigare
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merB. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?
Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och
Läs merVanliga reaktioner efter en svår händelse
Vanliga reaktioner efter en svår händelse En svår händelse är när man överväldigad av något som är bortom ens kontroll, man upplever stor kontrollförlust. Då slås den rationella, tänkande hjärnan ut och
Läs merBarn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer
Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merHandlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER Små Hopp i Boden Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede..
Läs merFamiljekoncept - stöd till hela familjen vid nydiagnostiserad demenssjukdom.
Familjekoncept - stöd till hela familjen vid nydiagnostiserad demenssjukdom. Föredrag vid Nordisk Konferens på Åland 22 maj 2015 Kontaktforum för Demens- och Alzheimerföreningar i Norden Hannele Moisio
Läs mer