Att komma hem från utlandstjänst är att återgå till det vanliga livet bland människor som inte varit med.

Transkript

1 Att komma hem från utlandstjänst är att återgå till det vanliga livet bland människor som inte varit med. Det innebär bl a att du behöver återknyta relationer av olika slag. Till din man/hustru, sambo eller pojk-/flickvän. Till dina barn. Till din övriga familj. Till dina vänner och arbetskamrater Det innebär att du ska gå in i vardagen hemma med helt andra rutiner än de du haft under utlandstjänstgöringen samt att du ska gå in i sammanhang som fungerat och förändrats medan du varit borta. Det kräver en del ansträngning både av dem som kommer hem och av dem som varit hemma. Och det kan vara bra att veta lite om vilka reaktioner, känslor och frågor som kan uppstå. Det behöver inte vara jobbigt att komma hem. Tvärtom, det är först och främst en glädje. Men det kan behövas eftertanke för att allt ska fungera och bli så bra som jag hoppats när jag varit ute och när jag väntat hemma. När du kommer hem ska du lämna en situation som inneburit en hel del stress. Stressen har kanske inte varit så tydlig, men den har funnits där, och när du ska gå ur den kan kropp och sinne reagera på olika sätt. Vanliga reaktioner är trötthet och lite ont i magen. Kroppen ska helt enkelt anpassa sig och det tar några dagar. Stressen hemma är lätt att glömma. Men den som är hemma har också levt under stress, oron för den som är ute och oron över att ensam ta ansvar för familj och ekonomi. Alla påverkas inför och av hemkomsten. Både du därhemma och du som kommer hem har stora förväntningar. Allt ni längtat efter ska infrias, inte minst kärlekslivet. Men stora förväntningar kan också ge stora besvikelser. Ta er tid att prata om förväntningarna de syns inte utanpå!

2 Förbered hemkomsten genom att öka kontakterna. Ring om det finns möjlighet, om inte så finns det fortfarande tid att skriva brev. Tala om känslor och förväntningar. Man/hustru/sambo kan undra: Har hon/han förändrats av tiden ute? Vad ska hon/han säga om hur jag skött ekonomin och hemmet? Är hon/han fortfarande intresserad av mig? Kommer hon/han acceptera, att jag faktiskt lever ett eget liv också? Barnen kan undra: Kommer mamma/pappa att stanna hemma nu? Kommer det att bli andra regler hemma nu? Kommer mamma/pappa att bli arg för saker jag gjort när hon/han varit borta? Soldaten kan undra: Längtar hon/han lika mycket som jag? Behöver min familj mig fortfarande? Kommer barnen att känna igen mig? Kommer de att förstå vad jag berättar? Planera tillsammans vad ni vill göra när soldaten kommer hem. Låt hela familjen vara med i planeringen. Men tänk på, att inte planera för mycket för de första dagarna! Det kanske räcker att ni är tillsammans och har tid! Ge varandra tid och tålamod. Frågorna kan vara många. Problem reser man inte ifrån Om ni hade problem i er relation när ni skildes åt, finns de kvar och måste bearbetas. Kanske har ni båda eller någon av er känt oro för just detta under lång tid. Sopa inte undan problemen, men försök inte lösa dem första dagen. Ni har kanske fått nya perspektiv under tiden ni har varit ifrån varandra. Romantik är bra men realism också Förväntningarna i ett förhållande är stora hos båda, men kom ihåg - under så lång tid händer mycket. Man kan inte alltid fortsätta där man skildes. Det kan ta tid att lära känna varandra igen. Ge varandra den tiden. Lyssna och inse att roller förändras och att människor utvecklas. Tid för två För att hitta tillbaka i ett förhållande behöver ni tid tillsammans utan barn, familj och vänner. När familjen fått tid att umgås kan det vara bra att ge kärleken en chans. Skaffa barnvakt om det behövs och var bara ni två. Och för sex Många tankar har rört sig kring kärlek och sex. Ändå kan det finnas spänningar när ni möts igen. Ni behöver tid för att komma tillbaka till ett avspänt förhållande. Men spänningarna kan ju också vara just spännande! En väg till förnyelse.

3 Älskling jag är trött Försök förstå, att den som kommer hem kan vara väldigt trött under en tid. Var beredd att ändra planer för nöjen och plikter utan att bli besviken. Planera inte för mycket Tiden i missionen har varit fylld av uppgifter. Den som kommer hem ser fram emot en tid som inte är hårdplanerad. Ekonomi är inte lätt Tänk igenom er ekonomi. Kostnaderna ökar när alla är hemma igen. Och det är lätt att spräcka ramarna. Ändra inte sådant som fungerar De därhemma har funnit rutiner som fungerar. Din partner har klarat ekonomin. Barnen har kanske fått nya uppgifter i hushållet. Om du kommer hem och börjar ändra så underkänner du dem. Visa i stället att du uppskattar dem. Kritisera inte bara för att saker inte görs så som du tycker att de borde göras. Det har hänt saker hemma också Låt alla tala om det som hänt under tiden du varit borta. Din partners och dina barns tankar och upplevelser är också viktiga. Det kan kännas ovant att gå in i språk, mattider och sovvanor igen. Livet i missionen har varit så annorlunda och präglat av tät gemenskap i gruppen. Ovanan betyder inte att hon/han inte är glad över att vara hemma. För barn är sex månader en evighet Små barn kan vara blyga för mamma /pappa som varit borta. De kan också känna sig sårade av att du reste iväg; Varför åkte mamma/pappa om hon/han älskar mig? Gränser måste testas när mamma/pappa kommer hem och rollerna ska klaras ut igen. Det är också ett sätt för barnet att bli sett och få tid. Tid med mamma/pappa Ge varje barn egen tid tillsammans med dig. Du Pappa Jag är fyra och du är trettio. Du har varit i borta 1/8 av mitt liv! Själv har du varit borta bara 1/60 av ditt liv. Engagera dig i barnen Besök dem i skolan. Fråga vad de gör, hur de har det och om deras kompisar. Visa att du stöder dem, både i skolarbete och i fritidsverksamhet. Du som inte har familj eller fast förhållande Du har levt med andra människor omkring dig i stort sett varje minut under många månader. Då kan det kännas väldigt tomt och ensamt när du kommer hem. Det kan vara bra att du är förberedd på det.

4 Håll kontakt med dina kamrater från förbandet. Du behöver folk att prata med som förstår vad du säger och som vet vad det är du talar om. Återta kontakten med vänner och kamrater hemma. De har levt sitt liv under tiden du varit borta. Det kan ta ett tag att hitta tillbaka till varandra. Men du behöver dem. Ta upp rutiner för det vanliga livet. I missionen hade du rutiner för det mesta. Mycket fungerade utan att du behövde tänka på det. Återta dina hemrutiner för att få struktur på tillvaron. Ingen fattar vad jag säger! Alla som varit ute i mission har upplevt samma sak. Folk är egentligen inte så intresserade av att höra vad det är vi har att säga. Och de kan helt enkelt inte förstå. Vi delar något med varandra som inte kan delas med andra. Att komma hem är att återgå till det normala. Vi har varit med om något onormalt, även om det efter alla månader känns helt normalt. Men det är nu hemma som det normala livet börjar igen! Stress och stressreaktioner Under tiden i utlandstjänst har vi levt under olika former av stress. Vi har inte alltid varit medvetna om den eller känt av den, men den har funnits där. Det finns många orsaker till stressen: Vi är långt hemifrån. Miljön är ovan. Vi vet ofta inte vad som ska hända nästa timme eller nästa dag. Du är aldrig ensam. Det finns hela tiden ett odefinierat hot; något kan hända när som helst. En del av oss har blivit utsatta för våld i form av stenkastning och i enstaka fall beskjutning. En del av oss har använt våld och även skjutit verkanseld. Vi har löst uppgifter som innebär en beredskap att använda våld. Vi har då och då mött fiendskap från människor vi haft som uppgift att skydda. Vi har sett mycket av vad hat och rädsla kan åstadkomma. Vi har sett mycket nöd och lidande. Många av oss har känt tristess; vi har helt enkelt haft tråkigt, därför att ingenting har hänt. En del av oss har kanske fått svåra besked hemifrån. Allt detta, och mycket annat, samverkar till att bygga upp en stressnivå, som konstant ligger högre än normalt. När vi sedan kommer hem, ska vi ta oss ur stressen. Det tar lite tid och det kan ge en del utslag både fysiskt och psykiskt.

5 Ibland får man stressreaktioner långt senare, när man tycker att man återvänt till det vanliga livet igen. Sådana reaktioner kan se ut på olika sätt. Fysiska efterreaktioner kan bl.a. vara: Trötthet, huvudvärk eller ont i magen, hjärtklappning, skakningar, aptitlöshet, diarré, potensproblem, muskelpänningar i nacke och skuldror. Psykiska efterreaktioner kan bl.a. vara: Ångest, sömnproblem, mardrömmar, rädsla, irritation och snabba humörsvängningar, koncentrationsproblem, minnessvårigheter, svårigheter att vara bland folk, isolering, aggressivitet, motivationssvårigheter, skuldkänslor, svårigheter med plötsliga ljud. Flashbacks innebär att bilder eller ljud kommer tillbaka gång på gång. Du kanske återupplever svåra situationer i korta ögonblick, ofta när du ska till att somna. Ljud, dofter eller synintryck kan blixtsnabbt föra dig tillbaka till något du upplevt i missionen. Om reaktionerna håller i sig kan du behöva stöd 1. Första stödet finns hos dig själv. Om du förstår dina reaktioner, kan du själv bearbeta en hel del av dem. 2. De personer du har omkring dig kan ge stor hjälp. Att formulera tankar och känslor i ord är en god hjälp. Dina närmaste, dina arbetskamrater och dina vänner har stor betydelse. Håll kontakt med kamraterna från förbandet. Försök få någon som lyssnar. Inom kamratföreningen Fredsbaskrarna finns de många som är utbildade för att lyssna och ge stöd. 3. Ibland är efterreaktionerna svåra, och du kommer inte tillrätta med dem. Då behöver du hjälp. Inom Försvarsmakten finns professionell hjälp att få. Du kan vända dig till HKV OPS J1 Ta PersE US/ Prehab, till ditt utbildningsförband eller till annat militärt förband. Reaktionerna efter svåra upplevelser eller långvarig stress är inte sjukdom. Men om man inte kommer vidare, kan de utvecklas till psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att man är uppmärksam och tar reaktionerna på allvar. Allt detta är normala reaktioner på en onormal situation! Du håller inte på att bli knäpp och du är inte psykiskt sjuk. Vissa reagerar mycket, medan andra, som upplevt samma saker, inte reagerar alls. Vi är individer och det finns inga mallar för hur vi ska reagera. Men det är bra att veta, vilka reaktioner som kan komma. Om du känner igen dem, kan du lättare hantera dem, både hos dig själv och som anhörig.

6 Stödtrappan 1. Självhjälp 3. Hjälp inom Försvarsmakten: Ta PersE US/för FM-anställda eget förband 2. Kamratstöd: Familj, arbetskamrater och vänner, Kamratföreningen Fredsbaskrarna Om jag inte får några reaktioner alls är det då fel på mig? Nej! Vi är alla olika. Några av oss reagerar starkt på upplevelser och stress, andra reagerar nästan inte alls. Men reaktioner kan komma långt efter avslutad utlandstjänst när man tycker att man lämnat allt bakom sig. Då kan det vara svårt att se sambandet. Anhörigas stress och min egen Ibland glömmer vi, att de som varit hemma också utsatts för stress. Vi ser bara vårt eget och då blir det konflikter. Lyssna på varandra. Jämför inte, utan försök att förstå.

7 HKV OPS J1 Ta PersE US Prehab Växel Stefan f Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma.