TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER
|
|
- Ida Abrahamsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER
2 INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10 Åk hemifrån ibland 12 Följ med på sjukvårdsbesök 14 Kontaktsjuksköterskan trygghet även för dig 16 Den nya situationen vad gäller? 16
3 En ny situation Den här foldern är tänkt för dig som är närstående till en kvinna som fått besked om att hon har spridd bröstcancer. Det kanske är din fru, sambo, mamma, syster, dotter eller vän. Kanske har ni redan levt med en bröstcancerdiagnos ett tag eller så är den helt ny för er. Oavsett hur just er situation ser ut vet vi att du befinner dig i en tuff tid och att du prövas hårt på många plan. Kanske har ni barn tillsammans? Då kan du känna ännu större krav och förväntningar på att räcka till. Vardagen behöver fungera någorlunda, samtidigt som ni är inne i en kris. Vi hoppas att du kan ha nytta av de råd som vi har sammanfattat här. 1
4 Be om hjälp och stöd Att få besked om att en cancersjukdom har spridit sig är svårt. Många olika känslor kan leda till ett inre kaos. Det är vanligt att känna sorg, vanmakt, oro, ilska och rädsla om vartannat. Om ni nyligen fått beskedet om spridd bröstcancer kan det vara svårt att i stunden känna något hopp inför framtiden. Men med tiden anpassar sig många till den nya situationen och hittar egna sätt att hantera den på och då kan känslan av hopp komma. Kunskapen om att allt fler lever längre med spridd bröstcancer kan också bidra till ökat hopp i en svår situation. Samtalsstöd finns ta gärna kontakt Om det känns för svårt att hantera situationen själv kan du söka hjälp. Det är inget nederlag att be om stöd. Hjälp finns just för att många behöver den. Vi på BRO erbjuder närståendestöd och Cancerfonden har samtalsvänner. Dessa stödpersoner har själva drabbats på olika sätt och vet hur det är att vara i din situation. Sätt gärna upp gemensamma mål, på kortare eller längre sikt. 2
5 Att berätta för barn Om du och din livskamrat har barn är det viktigt att de får veta vad som händer. Det är inte bra att undanhålla information, eftersom barn känner på sig när något inte är som det ska. Det är viktigt att hålla informationen så enkel som möjligt och låta barnen styra med sina frågor. Läs gärna mer på cancerfonden.se om att prata om cancer med barn i olika åldrar. 3
6 Var medmänniska Ett enkelt råd till dig som är anhörig: Var bara medmänniska. Visa att du bryr dig och tycker om henne. Det är inte ovanligt att man som anhörig känner sig otillräcklig och maktlös. Men du behöver inte ha några svar. Varför det blivit som det blivit eller vad som kommer att hända framåt. Lyssna på hennes tankar och bekräfta de känslor hon ger uttryck för. Det finns inget rätt eller fel i en sådan här situation. Dra dig inte heller för att berätta hur du mår och visa vad du känner. Genom att du delar hennes svåra och mörka tankar kan det kännas mindre ensamt för henne. Om du får väldigt jobbigt med dina egna känslor tänk då på att söka hjälp och stöd på annat håll, antingen hos stödpersoner eller hos vården. 4
7
8 Låt inte er omgivning styra Många blir ledsna och oroliga när de får veta att en familjemedlem, släkting, vän eller arbetskamrat har blivit svårt sjuk. Omtanke kan ta sig många uttryck och vi kan ibland i en sådan situation tänka lite för lite på oss själva. Vi vill visa att vi bryr oss men också ha svar på frågor och tankar. För dig som kanske är närmast anhörig kan det bli jobbigt att hantera alla frågor och den oro som kan komma från olika håll. Om du tycker att det är jobbigt med många kontakter kan du prata med din närstående som är sjuk om hur ni ska berätta om vad som händer. Kanske kan en blogg, eller brev i form av mail vara en bra idé. Eller att ni har kontakt med en person på till exempel arbetsplatsen, som i sin tur informerar vidare. Det är viktigt att ni är tydliga med hur ni vill ha det med telefonsamtal och besök. Det är ni som ska styra inte bli styrda. De allra flesta rättar sig efter hur ni känner, om de bara får veta det. Tänk på att många lever länge med spridd bröstcancer och att ni med tiden anpassar er till den nya situationen. 6
9 Det händer också att människor man känner inte hör av sig. Det kan bero på rädsla att tränga sig på eller att man inte vet vad man ska säga. Det är fortfarande många som inte vet att de inte behöver säga något alls utan bara visa att de finns. Ni får försöka tänka på att det oftast inte ligger något annat än egen osäkerhet bakom en sådan tystnad, och fokusera på det stöd och den omtanke ni får av andra. 7
10 Ta hand om dig själv Du kan behöva egen tid för att reflektera, bearbeta och hämta kraft tiden efter beskedet om att din närstående har spridd bröstcancer. Ha inte dåligt samvete för att du ger dig själv tid till det i vardagen. Det är bättre för din livskamrat eller anhörig att du hinner ladda batterierna så att du kan vara ett så gott stöd som möjligt. Försök att hitta människor som du kan prata med som lyssnar, förstår och som ger dig energi. I situationer som denna kan vi få stöd från oväntat håll. Kanske är det inte din närmaste vän som ger dig bäst stöd utan en granne eller arbetskamrat. Någon som har förmåga att lyssna, känna empati och som kanske har liknande erfarenheter. Det finns också organisationer som erbjuder samtalsstöd läs mer om det på sidan 2. Det är bra att ha några olika personer att prata med. Det kommer att komma dagar som känns sämre än andra, där orken tryter och allt känns tungt. Detta är helt naturligt i er situation. Du kanske har sovit dåligt en tid och oroat dig mycket. Försök att ta hand om dig själv genom att äta, sova och röra på dig regelbundet. Detta kan bidra till att du mår bättre och orkar mer. Känns situationen för tung och om de mörka dagarna blir för många är det viktigt att du ber om hjälp. 8
11 Det är också viktigt att komma ihåg att du inte enbart ska bli vårdare det finns hjälp att få, läs mer på sidan Du är framförallt make, sambo, förälder eller vän. 9
12 Hitta saker att uppskatta Många som får en livshotande sjukdom säger att de får nya perspektiv på livet och lär sig att uppskatta sådant som de inte tänkt så mycket på tidigare. Med tiden är det bra att fundera på och reflektera över vad som får er att må bra. Även om livet kretsar mycket kring sjukdomen kan det vara klokt att planera in aktiviteter som får er att koppla av en stund. En promenad med familjen, ett dopp i närmsta sjö eller ett biobesök kan ge en hel del utan att ta för mycket kraft eller tid i anspråk. Gör det som ni vill och kan även om det inte är lika ofta och under lika lång tid som ni är vana vid. Om inte orken räcker till stanna hemma och se en film, spela spel och duka fram något gott. 10
13
14 Åk hemifrån ibland När någon drabbas av spridd bröstcancer är det vanligt att hela livet börjar kretsa kring sjukdomen. Det är fullt naturligt och bättre dagar kommer att varvas med sämre. Det är lätt att sätta sig själv och de egna behoven åt sidan och att enbart prioritera det som rör den som är sjuk. Rollfördelningen i relationen kan ändras och kanske blir den som tidigare varit stark och initiativtagande den som nu behöver stöd. Men tänk på att det är bra för er båda om du emellanåt bara gör något för din egen skull och kanske åker iväg på en resa. Välj en kortare resa om det känns jobbigt eller fel att lämna för lite längre tid. Det kan räcka med en helgresa eller ett besök hos vänner ett par dagar. Kom överens om vem ni kan fråga om hjälp när du är borta. Var inte rädd för att lämna över kontrollen till andra människor. Det är bra för henne också att känna att det finns fler än du som kan hjälpa. 12
15
16 Följ med på sjukvårdsbesök Försök i den mån det går att följa med vid sjukhusbesöken. Fundera över frågor i förväg skriv gärna ned dem och hjälp till att ställa dem om din anhörige vill. Går ni tillsammans kan ni efteråt prata om vad som sagts. Dessutom hör fyra öron alltid mer än två. Våga ställa krav på information och att läkare och sjuksköterskor ska förklara så att ni förstår. Tänk på att det finns kvinnor som levt upp till 20 år efter diagnos om spridd bröstcancer. Sjukdomsförloppet kan se väldigt olika ut och forskningen går hela tiden framåt. Våga planera för framtiden men försök att leva i den fas ni är i nu. 14
17
18 Kontaktsjuksköterskan trygghet även för dig Behandlingarna vid spridd bröstcancer syftar till att bromsa sjukdomsförloppet och att lindra symtom. Det kan i perioder bli täta sjukhusbesök för behandling, kontroller och uppföljningar. Många sjukhus har kontaktsjuksköterskor som har till uppgift att samordna stöd och information, något som kan underlätta även för dig. Kontaktsjuksköterskan har överblick och ser till att provsvar, läkemedelsbehandlingar, remisser och allt övrigt tas om hand på rätt sätt. Dra dig inte för att ställa frågor. Kontaktsjuksköterskan kan också förmedla kontakt med läkare, kurator, sjukgymnast eller andra personer som ni behöver prata med. Det är bra om du kan sätta dig in i vad de olika behandlingarna innebär och vad som händer i kroppen. Då ökar din egen trygghet och det blir lättare för dig att ge ett bra stöd. Det finns ingen anledning att stå ut med smärta. Det finns idag många effektiva behandlingar mot olika typer av smärta. Vinsterna är många den som är sjuk sover bättre, orkar mer, får bättre aptit och förmår oftast att se betydligt ljusare på tillvaron. 16
19
20 Den nya situationen vad gäller? I en sjukdomssituation finns olika möjligheter till stöd. Här kan du läsa om några av de viktigaste rättigheterna. Det kan dessutom finnas fler möjligheter i just er kommun ta kontakt med kuratorn på sjukhuset för mer information. Second opinion Cancerpatienter har rätt till så kallad second opinion som innebär att ytterligare en läkare gör en medicinsk bedömning. Det kan kännas bra för både din närstående och dig själv att veta att den som är svårt sjuk får bästa möjliga behandling. Man kan begära att få en second opinion av vilken läkare som helst i landet. Ta upp frågan med din anhöriges läkare eller kontaktsjuksköterska. Det här är numera ett vanligt förfarande och en rättighet som allt fler utnyttjar. Ekonomisk ersättning för vård av närstående Vill du vårda din närstående i hemmet kan man under vissa förhållanden få ekonomisk ersättning från landstinget, kommunen eller Försäkringskassan. Samtalsstöd Det kan kännas bra att ha någon utomstående att prata med. Vi på BRO erbjuder närståendestöd och Cancerfonden har samtalsvänner. Dessa stödpersoner har själva drabbats på olika sätt och vet hur det är att vara i din situation. 18
21 Hemsjukvårdsbidrag från landstinget Utför du sjukvårdande insatser i hemmet under handledning av hemsjukvårdspersonal kan landstinget betala ut ett så kallat hemsjukvårdsbidrag. Närståendepenning från Försäkringskassan Om du avstår från arbete för att vårda din anhörige kan du ansöka hos Försäkringskassan om närståendepenning. Till ansökan behövs ett intyg från läkare och att din närstående ger sitt samtycke. Fonder och stiftelser Det finns fonder som ger bidrag till sjuka personer som har ont om pengar, oavsett orsak. En del fonder stödjer också barnfamiljer i utsatta situationer. Tolk Har din närstående hörsel- eller talskada har ni rätt till kostnadsfri tolk i kontakterna med sjukvården. Detsamma gäller den som har svårt att prata eller förstå svenska. Tolken har tystnadsplikt. För mer information BRO.se 1177.se Cancerfonden.se 19
22 Egna noteringar 20
23 Producerad med stöd av Novartis Onkologi, Text och form: Narva.
24 Den här foldern är tänkt för dig som är närstående till en kvinna som fått besked om att hon har spridd bröstcancer. Det kanske är din fru, sambo, mamma, syster, dotter eller vän. Vi hoppas att du kan ha nytta av de råd som vi har sammanfattat här. Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO, Box 1386, Sundbyberg Telefon: Fax: E-post:
Patientföreningar och stödorganisationer
Patientföreningar och stödorganisationer Bröstcancerföreningen Amazona i Stockholm Bröstcancerföreningen Amazona finns för att ge stöd och information. Du väljer själv om du vill ha stödjande enskilda
Läs merAnhörigstöd - Efterlevande vuxna
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Innehåll... 1 Efterlevande... 2 Inledning... 2 Rutin för efterlevandestöd... 2 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Efter
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merNärståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede
Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merLever du nära någon med psykisk ohälsa?
Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer
Läs merDet påverkar dig och andra
Närstående Det påverkar dig och andra Som närstående kan det vara svårt att se sitt barn, sin partner, förälder eller syskon lida och ha det svårt. För den som har fått en diagnos kan det leda till förändringar
Läs merRÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin
RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.
Läs merRegelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.
Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och
Läs merDet finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!
Läsnyckel Lea och Maja Författare: Helena Karlsson Lea och Maja är en lättläst ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Boken passar för läsare som vill ha en gripande berättelse, med ett språk som
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merMin vårdplan Bröstcancer
Min vårdplan Bröstcancer Till dig som fått diagnosen bröstcancer och skall behandlas med antihormonell behandling Att drabbas av bröstcancer väcker i sig oro hos de flesta, men det finns en väg ut ur detta.
Läs merAnhörigstöd - Efterlevande barn
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Efterlevande barn... 2 Oväntade dödsfall... 3 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Före avskedet... 3 Vid avskedet...
Läs merNär någon i familjen har dött - information till barn, unga och vuxna.
När någon i familjen har dött - information till barn, unga och vuxna. Vad händer nu? När en människa dör på ett sjukhus ska en läkare besöka den som dött, för att bekräfta dödsfallet. Personalen gör sedan
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merKognitiv nedsättning och anhörigperspektiv
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt
Läs merOro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt
Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i
Läs merEN LITEN BOK OM LUNGCANCER
EN LITEN BOK OM LUNGCANCER Faktagranskad av professor Roger Henriksson, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Text och projektledning: Mix Public Relations Grafisk formgivning och produktion: Narva Tryck:
Läs merBarnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1
Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merRoche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010
Roche AB Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom Bröstcancer och övriga cancerformer Juni 1 Bakgrund och syfte Roche har tillsammans med BRO genomfört en undersökning bland personer som har
Läs merVägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merAtt få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?
Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merSå vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården
Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett
Läs merStödpersonverksamhet BCF Amazona
Bröstcancerföreningen Amazona Telefon: 08-32 55 90 Frejgatan 56 113 26 STOCKHOLM E-post: info@amazona.se Stödpersonverksamhet BCF Amazona Till dig som är intresserad av att utbilda dig till stödperson
Läs merTill dig som fått pankreascancer
Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merTill dig som vill veta mer om pankreascancer
Till dig som vill veta mer om pankreascancer i TILL DIG SOM VILL VETA MER OM PANKREASCANCER I denna broschyr hittar du en del information om pankreascancer, vad diagnosen innebär och vart du kan vända
Läs merAvdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)
ASH Uppsala Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) finns för dig som bor i Uppsala och Knivsta kommun och är i behov av vård och symtomlindring genom
Läs merEnheten för Cancerrehabilitering bjuder in till föreläsningar
Enheten för Cancerrehabilitering bjuder in till föreläsningar Träffarna riktar sig till dig med cancersjukdom samt till dina anhöriga Datum Tema 22/8 Fysisk aktivitet och träning under/efter behandling
Läs merNär någon i familjen fått cancer
När någon i familjen fått cancer Fysioterapeuter inom onkologi och palliation, Karlstad 2019-03-18 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Läs merRegelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.
Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och
Läs merPatienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara
Läs merRätten till ny medicinsk bedömning
Rätten till ny medicinsk bedömning Du som har fått veta att du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada har rätt att få en ny medicinsk bedömning, så kallad second opinion. Det innebär
Läs merLärarhandledning Min skalliga mamma Camilla Dahlson & Malin Roca Ahlgren 2018 LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG
LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG 1 FÖRORD Boken är skriven av Camilla Dahlson och kan läsas oberoende av lärarhandledningen. Handledningen är skriven av Camilla Dahlson och Malin Roca Ahlgren, leg. lärare.
Läs merTill dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Läs merExistentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Läs merNär någon i familjen fått cancer
När någon i familjen fått cancer Utbildningsdag i palliativ vård, USÖ, 2019-02-13 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära Cancer. https://www.youtube.com/watch?v=ccoyqmivrle
Läs merRubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta
Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas
Läs merBarns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merServicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter
Läs merTar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig
Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Givande och självklart Men oj, så slitsamt ibland De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det helt självklart att hjälpa
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merNärstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE
Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merOm PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar
Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.
Läs meratt lämna svåra besked
att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom
Läs mer1
www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter
Läs merAnhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag.
Anhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag. Anhörig kallar vi dig som vårdar. Du behöver inte vara släkt eller bo tillsammans
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merVarför väljer vissa cancerpatienter att läsa sin journal via nätet? Hanife Rexhepi Doktorand, Högskolan i Skövde
Varför väljer vissa cancerpatienter att läsa sin journal via nätet? Hanife Rexhepi Doktorand, Högskolan i Skövde Oro och Rädsla Allvarligt sjuka patienters tillgång Intervjustudien 15 + 15 patienter Etikprövad
Läs merGruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merEna ögat gick förlorat men inte livsgnistan
Ena ögat gick förlorat men inte livsgnistan LIVSSTIL När Susanna Gejrot var 20 år fick hon cancer, vilket ledde till att hon senare förlorade sitt högra öga. Mina drömmar togs ifrån mig. Livet blev inte
Läs merRapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP
Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Annette Flodberg Projektnamn: Informationspärm för patienter med gynekologisk cancer. 1. Define (Definiera)
Läs merInkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom
Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden 2018-01-01 tom 2018-03-31 Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden i Region Kronoberg? Patientnämnden
Läs merPolicydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården
1(7) Landstingets kansli Ansvarig Linda Frank, utredare Titel Fastställt 2012-10-05 Reviderat Mats Bojestig Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården Inledning Varje år drabbas många
Läs merStöd till dig som är anhörig
Stöd till dig som är anhörig Den här broschyren är för dig som är anhörig till en person med funktionsnedsättning och som behöver eget stöd. I broschyren finns information om vilket stöd som finns och
Läs merUNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET
UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30
Läs merPatientinformation. Min vårdplan. Information till dig som fått diagnos prostatacancer
Patientinformation Min vårdplan Information till dig som fått diagnos prostatacancer Vårdplanen får du som patient för att du ska kunna vara delaktig i din vård i den utsträckning som du önskar. Vårdplanen
Läs merAtt bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Läs merANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE
ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag
Läs merÄr du anhörig till någon med funktionshinder?
Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att
Läs merServicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge
Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och
Läs merPalliativ vård. Vård vid. slutskede
Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom
Läs merFatigue trötthet vid cancer och dess behandling
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess
Läs merAnhörigstöd - Barn som anhörig
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Uppmärksamma, information, råd och stöd... 2 Delaktighet... 4 Före besöket... 4 Direkt före besöket (enhetens personal)...
Läs merServicebostad i Håbo kommun
Servicebostad i Håbo kommun Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter
Läs merÄr du anhörig till någon med funktionshinder?
Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att
Läs merHur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person
Läs merSå vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården
Broschyren är framtagen av Patient- och närståenderådet vid Regionalt cancercentrum väst. Den riktar sig till Dig som arbetar i, eller är beslutsfattare inom hälso- och sjukvården i Sverige. Läs mer om
Läs merJUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!
JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för
Läs merAtt våga prioritera det existentiella samtalet
Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det
Läs merStudiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON
Studiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON av Emelie Lundin Inför studiecirkeln Studiehandledningen är upplagd på fem träffar. Beräknad tid är två tre studietimmar per träff. Varje träff är baserad
Läs merStöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering
Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom
Läs merServicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter
Läs merTILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?
ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du
Läs merAnhörigstöd 2013. i Lessebo kommun
Anhörigstöd 2013 i Lessebo kommun Vem anhörigstödet finns till för Det kan ge såväl glädje som trygghet att hjälpa och stödja en närstående, men det kan också innebära oro och trötthet. Du som stödjer
Läs merJag var livrädd för att jag skulle anses oförmögen att ta hand om mitt barn!
Jag var livrädd för att jag skulle anses oförmögen att ta hand om mitt barn! Julia Mindell har trots sin unga ålder varit med om mycket och har en livshistoria som berör. När hon var 2 år förlorade hon
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merLag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Lars 45 år Lars bor på en släktgård med ett mindre jordbruk med 20 mjölkkor. Han är gift och har två barn i tonåren. Under en
Läs merNär någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd
När någon avlidit till dig som närstående, information och praktiska råd Att mista en livskamrat, en förälder, ett barn eller en nära vän är en av livets mest omvälvande händelser. Därför är det naturligt
Läs merEnkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013
Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.
Läs merVÄGLEDNING VID DÖDSFALL
VÄGLEDNING VID DÖDSFALL 2001-05-22 Rektorsämbetet Universitetskaplan Christina Stendahl 2001-05-17 Vägledning vid en anställds dödsfall När en medarbetare och arbetskamrat dör efter en kortare eller längre
Läs merGruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter
Läs merGruppbostad i Håbo kommun
Gruppbostad i Håbo kommun Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet och skyldigheter som gäller
Läs merSå vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården
Patient- och närståendeperspektivrådet (PNP-rådet) är ett fristående råd knutet till Regionalt cancercentrum väst. Läs mer om vårt arbete och beställ fler tryckta exemplar på: www.cancercentrum.se/vast/pnp-radet
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merStöd till anhöriga. Kungsbacka kommun
Stöd till anhöriga Kungsbacka kommun Du får stöd Att hjälpa eller vårda en närstående ger både glädje och trygghet. Men det kan också skapa oro och trötthet. Därför är det viktigt att du som är anhörig
Läs merOm PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen
Läs merReportage: Att leva med ärftlig risk för bröstcancer
Information och tjänster för din hälsa och vård. Besök 1177.se eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. Öppet dygnet runt. Reportage: Att leva med ärftlig risk för bröstcancer Vissa former av cancer kan
Läs merTill dig som just fått barn. När barnet skriker se
Till dig som just fått barn När barnet skriker 1177 1177.se Att hantera skrik Små barn skriker, vissa mer än andra. När barnet är litet har det inget annat sätt att uttrycka sig på. Skriket kan vara svårt
Läs merSammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov
Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består
Läs merHälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden
Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad
Läs mer