Att våga prioritera det existentiella samtalet

Transkript

1 Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det handlar om liv och död Drabbar alla människor oavsett livsåskådning Ändå måste vi alla hitta våra svar Susann Strang Leg. sjuksköterska, docent UFPO Jönköping den 20 april 2015 Varför just jag? Måste jag skiljas från mina nära? Var finns rättvisan? Räknas jag? Vad händer sen? Tänk om jag gjort det tidigare..? Vem är jag nu? Vad detta allt? Vad var meningen med det här? Det existentiella samtalets innehåll Olika former av samtal Livet och döden Dödsångest, mode, sammanfatta livet, trädgården, Varför-frågor meningen, lidandet, intressen, Skuld, hopp ansvar, försoning, Relationer, ensamhet familj, vänner, vänner som överger stannar kvar, existentiell ensamhet Inre dialog Att resonera med sig själv - föra en inre dialog Närstående samtal Att samtala med sina närstående, vänner Stödsamtal Enklare stödsamtal inom sjukvården Professionella samtal - exempelvis terapiserie som leds av en utbildad samtalsledare Existentiella frågor aktualiseras vid svår sjukdom När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livet - själva existensens grundvalar skakas ALLA påverkas i ens närmsta omgivning. Vad kommer härnäst? Existentiella frågor aktualiseras vid svåra sjukdomar Varför är jag drabbad? Skulle jag ha motionerat mer? Vem är jag nu? Var finns rättvisan? 1

2 Påverkar hela livet och behandlingen Vad f.. har jag gjort för att Gud ska straffa mig så här? Döden en religiös händelse Tidigare hade människorna en gemensam tro. Människor fick stöd genom riter, kyrkan gemensam tro, och världsbild. Döden en medicinsk händelse Döden blev de professionellas angelägenhet Idag har alla en egen tro. Man kan tro på: Vetenskapen, läkarna, sjukvården Ödet, Inget, Gud Den egna styrkan Hälsotrenden gör det själv -kurerna, Då: Kyrkan erbjöd svaren på livets olika frågor. Vid svår sjukdom och dödsfall hade man givna riter som man visste hur man skulle följa Idag: Alla måste hitta sina egna svar. Det finns inga kollektiva lösningar Existentiellt vakuum - Frankl De existentiella frågorna hamnar i sjukvårdens knä Samtalen är situationsbundna Oftast korta, inte alltid planerade, sällan med tidsgränser Förhållningssätt Alla ser inte frågorna Utgå från din egen kompetens Stödsamtalen är ojämlika Personalen är professionell (inte patientens vänner) och samtalar i egenskap av sin yrkesroll Utbildade samtalsledare har oftast tid och kunskap för att leda samtal Vårdpersonalen är oftast inte samtalsproffs - helt ok ändå! Personalen finns tillhands just vid det tillfället Ha självkännedom! Min roll Min trygghet/ kunskap Mina styrkor och svagheter Alla vill inte samtala och inte just med mig Att samtala med sina närstående I privata relationer är man sig själv och saknar den professionella masken Vad är viktigt i existentiella samtal? Därför är man bl.a. sällan lämpad att vårda sina närmaste eftersom man är känslomässigt involverad. 2

3 Närvaro Aktivt lyssnande Var närvarande och öppen den stund du är med patienten /anhörig! I ett existentiellt samtal är det väsentligt att vara helt fokuserad på den människa man har framför sig, utan att i tankarna redan vara inne på nästa uppgift. Detta märker patienterna/anhöriga ganska snabbt. Människor testar! Inte kan jag störa personalen med mina frågor, de är så stressade (40 årig tvåbarns far med hjärntumör) Ett samtal av existentiell karaktär krävde ett aktivt lyssnande där närvaron var av största betydelse. Äkta närvaro kunde lindra svår ångest och oro. bara vara där inte överge patienten bara finnas till modet att stanna kvar Låt patienten berätta Lyssna aktivt - utan att släta över eller gripa in för snabbt eller komma med lösningar. Patienten kommer ofta på sina egna svar Bekräfta dem. Man följer oftast sina egna råd bäst. Låt patienten berätta: Tidigare när livet visade sig från den ljusare sidan, varifrån fick du din kraft ifrån? Du nämnde tidigare att du skulle vilja kan du berätta om det. Patienten har sina egna svar Vi ska inte lösa patientens problem eller komma med oombedda råd. Om vi gör detta förminskar vi patientens eget ansvar och möjlighet att klara av sin situation. Vi kan alltså inte ta över annan människas värld och avskeda henne från sitt eget liv. Våga stanna kvar Våga stanna kvar härbärgera det outhärdliga Reda upp kaoset i hanterbara bitar Vad är värst? Hur tänker du nu? Dela upp det svåra i hanterbara bitar Låt patienten berätta: När du ser på framtiden vad oroar dig mest just nu. Finns det något som vi kunde göra just idag. Bekräfta patienten Se/ Bekräfta patienten Viktiga upplysningar kommer ofta i en bisats, genom kroppsspråk etc. 3

4 Vad ser vi, vad hör vi? Du förstår, doktorn, jag kan inte sova om natten, för då kommer tankarna Vilka tankar då? Oj, då, här får du sömnpiller Låt patienten berätta: Lyssna även på det som inte sägs. Ytterlighetsfrågor: - Vad oroar dig mest? Sitt ner, ge ögonkontakt. Informera om vilken tid som finns till förfogande. Tala inte om dig själv utan för över samtalet till patienten. Fokusera samtalet på det du uppfattar som väsentligt, så visar du på att du fångat upp det som din patient har sagt. Normalisera. Det är helt normalt att reagera så här på en så utsatt situation som.. När Arvid hade varit död och begraven sedan 3 månader tillbaka, så satt han en kväll plötsligt där bredvid mig i sin gamla, vanliga fåtölj framför TV:n. Precis som förr! Empati som redskap Fråga varsamt om känslor - var observant om patienten inte vill prata. Undvik fraser som jag förstår dig helt Moralisera, generalisera inte Arbeta med empatin som redskap Ur: AGNETA GRIMBY Sorg bland äldre Tystnadens möjligheter Våga vara i tystnaden. Pauser behövs för att summera det sagda. Om tystnaden blir pinsam, behöver den brytas. Fråga t.ex. vad tänker du på; du sa tidigare att..? Kunskap och teamarbete Rätta till missförstånd om sjukdomen Hänvisa till andra vid behov: läkare, psykologer, präster, kuratorer, terapeuter, exempelvis för professionella samtal 4

5 . Jag har levt färdig, nu vill jag inte mer. Allt känns så meningslöst, jag har så ont.. Sköterskor på hospice: Det var en ung kille,. alltså, ja han liksom satt där och sade att Ja, här sitter jag och ska fylla i det här Vita Arkivet. Jag skulle ju för fan ha varit på dans. Och alltså vad säger man då? Jaa, Jag kan inte göra någonting?! Nej, men jag kan ju bara hålla med om - och hålla om. När ska man samtala? Vem har tiden? Tid att samtala? Det korta samtalet? Vad vill vi med samtalet? När ska vi inte samtala? Det korta samtalet Existentiella samtal blir ofta till i flykten Undersköterskan: Det är lustigt, det är ofta när jag hjälper en patient i duschen, eller bäddar som de stora frågorna kommer Inte så att vi bestämmer: nu ska vi praaata Att sakna yttre ramar för samtal Många sköterskor ansåg att det saknas rutiner kring bemötande av existentiella frågor. För att kunna ha existentiella samtal, efterlyste sköterskorna: Tid Enskildhet, inga störande telefoner Ändrad attityd: Att räkna samtal som arbete. Avsaknaden av samtal beror inte alltid på tidsbrist utan på prioriteringar och attityd Sköterskorna efterlyser mera utbildning och handledning 5

6 Hur upplever sköterskan samtalet? Hoppets kullerbyttor känner tillfredsställelse viktigt att vara professionell känner frustration och utmattning saknar yttre ramar för samtalet En patient säger ena dagen att han kommer att dö innan advent - öppet och utan tvekan. Nästa dag säger han att han ska snart hem och till sommaren ville han gärna bjuda ut personalen till sitt sommarställe. 6